När en ung man som presenterar sig som Bobby T kliver in på advokaten Martin lotusbluesBenners kontor och säger att han vill att Martin ska försvara hans döda syster så förhåller sig Martin kallsinnig. När Bobby förklarar att hans syster är Sara Tell, även kallad Sara Texas, som åtalades för och erkände fem mord på två kontinenter för att sedan ta livet av sig, så väcks Martins nyfikenhet. Martin är en notorisk kvinnotjusare, trots att han har någon sorts förhållande med advokaten Lucy, som han också driver sin firma med. Han har vårdnaden som sin fyraåriga systerdotter Belle, som han gör allt för, och han har dessutom karriär och pengar. Det han inte har är förmågan att säga nej när han blir utmanad, så han tar sig mot bättre vetande an fallet Sara Texas. Ganska snart visar det sig att det inte alls var ett särskilt lyckat beslut, och det drar honom in i en livshotande och mardrömslik situation. För det finns krafter som definitivt inte vill att fallet väcks till liv igen.

Lotus blues av Kristina Ohlsson kom ut 2014. Det är den första i en ny serie på två böcker om Martin Benner, där den andra, Milos blues, kommer ut i april 2015. Kristina Ohlsson har tidigare arbetat som analytiker vid bl.a. SÄPO och med terrorfrågor, men sedan 2012 är hon författare på heltid. Hon debuterade 2009 med Askungar, den första i serien om Fredrika Bergman och Alex Recht, i vilken det kommit ut fem böcker.

Sedan jag läste Kristina Ohlssons bok Tusenskönor har hon tillhört mina favoriter bland svenska deckarförfattare. Eftersom jag sedan den femte boken i hennes serie, Davidsstjärnor, ivrigt väntat på en till i serien var det med blandade känslor jag tog emot nyheten om Lotus blues. Det var också skälet till att jag inte omedelbart kastade mig över boken, utan väntade ett tag. Nu kommer Kristina Ohlsson i morgon torsdag på Bokens afton på Vängåvans bokhandel så i helgen gjorde jag slag i saken.

Kristina Ohlsson är en mästare på att bygga upp en spänning i en deckare, och med Lotus blues så visar hon att det egentligen inte spelar någon roll vilken huvudperson hon har eller vilken serie det handlar om. Lotus blues är en riktig bladvändare, vansinnigt spännande, och jag kunde bara inte sluta läsa. Över 400 sidor utlästa på två (helg)dagar!

Lotus blues ligger inom genren ”hårdkokta deckare” med en huvudperson som uppfyller alla tänkbara schabloner. Hela boken är fylld av schabloner, med huvudpersonen, vackra kvinnor, värnlösa barn, ondskefulla bovar. Den balanserar farligt nära att bli en parodi, men av någon anledning så köper jag hela konceptet som ren och skär underhållning.

Lotus blues är en välskriven deckare, med ett språk väl anpassat till genren som driver berättelsen. Jag gillar också de insprängda intervjustyckena. Lotus blues påminner mig i vissa drag om böckerna om Varg Veum som jag läste förra året och inte alls gillade och ändå så tycker jag det här är en riktigt bra deckare. Det handlar om farten, historien som jagar framåt och om personerna. För trots att Martin Benner verkligen har en massa osympatiska drag, som att han ligger med vilken kvinna som helst, försummar sina nära och kära och kör över folk så är det något i hans berättelse som lyser igenom. Det finns något där bakom fasaden.

Det känns på sätt och vis som om Lotus blues slutar mitt i en historia, snarare än att det är del två i en serie på två böcker. Det finns i alla fall ingen tvekan att jag kommer att läsa Mios blues, för jag måste få veta hur det hela hänger ihop. Men jag hoppas också att Kristina Ohlsson återvänder till sin andra serie efter det!

Omdöme: Skickligt uppbyggd hårdkokt deckare om familj, beroende och svek.
Betyg: 4+

Några som bloggat om boken är Johannas deckarhörna, Cattis boktips, Bokparoch dagarna går, boktok73 och Läsa & Lyssna

Mer om boken kan du läsa här och här.
Förlag: Piratförlaget

Mitt exemplar hade jag lånat.
Utläst 25 januari 2015.

Annonser