Efraim Kiel har kommit till Stockholm för att rekrytera en ny säkerhetschef för davidsstjärnorSalomonförsamlingen i Stockholm. När han sitter och tittar på ansökningarna så går larmet. En lärare vid skolan som hör till församlingen har blivit skjuten till döds. Fallet hamnar av oklara skäl på bordet hos den lilla grupp som Alex Recht leder, som för tillfället endast består av honom själv och Fredrika Bergman. De börjar utreda händelsen, men när kort därefter två unga pojkar i församlingen försvinner tar de över det fallet istället. Säkerhetschefen på Säpo, Eden Lundell, börjar sina egna efterforskningar kring varför Efraim Kiel egentligen är i Stockholm. Vem är egentligen Papperspojken som dyker upp hela tiden i polisutredningen och i Edens efterforskningar. En väl bevarad myt eller något annat?

Davidsstjärnor, av Kristina Ohlsson, som har recensionsdatum i dag, 24 april 2013, är den femte boken i serien om Alex Recht, Fredrika Bergman och de övriga runt omkring. Den första, Askungar, kom ut 2009. Kristina Ohlsson har tidigare arbetat som säkerhetsexpert och med terrorfrågor men är nu författare på heltid.

Kristina Ohlsson tillhör, i mitt tycke, de allra bästa svenska deckarförfattarna just nu, och jag blev mycket glad när Piratförlaget gav mig en chans att läsa hennes nya bok som stod högt på min önskelista. Det finns en del att säga, och jag kan inte garantera att det jag skriver om boken inte indirekt kommer att avslöja en del av handlingen (även om jag ska undvika att beskriva slutet). Mina recensioner av alla hennes tidigare böcker kan man hitta på min recensionssida.

Kristina Ohlsson har ett sätt att skriva som gör att jag tycker det hela blir oerhört spännande. Om och om igen så slås jag av hur kortfattad hon är. Meningarna är korta. Inte sällan kanske fyra fem ord, ibland bara ett. Ny rad ofta för en ny mening. Inga utvidgningar, väldigt lite om känslor (med undantag för Alex Recht?) men ändå får hon fram både stämningar och känslor. Men framförallt får hon fram spänningen. Det är en bladvändare jag knappt vill lägga ifrån mig.

Jag har också tidigare nämnt att jag gillar hur hon låter karaktärerna utvecklas mellan böckerna utan att förjupa sig i detaljerna. Speciellt så gillar jag hur Peder Rydh har utvecklats. Jag tycker att spänningen håller ända till slutet, även om jag inte gillar upplösningen. Inte alls faktiskt.

Men. Det finns ett problem för mig med den här boken. Det handlar om familjer, det handlar om barn och det är rått. Det är på något sätt min värsta mardröm, att familjen hotas, att barnen hotas. Och mer än en gång under läsningen så ifrågasätter jag mig själv, varför jag fortsätter att läsa det när jag berörs så illa av vissa bitar. Nästan så jag mår fysiskt illa. Det handlar inte om Kristina Ohlsson som författare eller boken Davidsstjärnor, det handlar mer om mina känslor när jag läser boken.

Boken finns att köpa på Adlbris, Bokus och Bokia.

Boken var ett recensionsexemplar från Piratförlaget.

Omdöme: Andlöst spännande svensk deckare om arvssynd, hämnd och desperation.
Betyg: 4+