Bokbloggsjerka 23-26 juni: Flest böcker av..

Det är så lätt att jag glömmer bokbloggsjerkan om jag inte gör den på fredagen. Men det sträcker sig ju över hela helgen. I veckans Bokbloggsjerka frågar Annika: Vilken författare förekommer mest i din bokhylla?

Med bokprogrammet Collectorz.com så är ju detta en baggis. Viktigt är dock vad ”din bokhylla”. Vi delar ju bokhyllor jag och maken. Så det får bli två svar 😉 Sen vi efter flytten plockade upp och rensade bland våra ungdomsböcker och då också registrerade dem så ändrades svaret.

Ska jag gå på vilken författare jag har flest böcker av så är det Merri Vik. Jag äger 31 böcker i Lotta-serien.

Går vi på gemensam samling av böcker så blir svaret John Grisham. Av honom har vi också 31 böcker (maken har 3, jag har 28).

Bokbloggsjerka 2-5 juni: Sommarplaner

I veckans Bokbloggsjerka frågar Annika: Hur ser det ut hemma hos er och vad har ni planerat för ”bokligt” i sommar (läslistor, bästa bok att läsa i hängmattan, böcker som ska få hänge med er när ni åker bort, etc.)?

Det har varit bisarrt kallt några dagar, och igår fick visst vädret spatt och bestämde sig för att prova allt på en gång. Jag var i Östersund över dagen och där gick folk i täckjacka och vantar, själv frös jag som attan. I dag så skiner solen här i Sundsvall och nu på eftermiddagen kunde jag gå barärmat från jobbet. Lite lagom svensk sommarvärme i några dagar skulle inte sitta fel!

Halva charmen med sommaren på läsfronten är att jag vägrar planera. Min sommarläsning ska helt gå på lust och inspiration. Visst dyker det upp recensionsexemplar och olästhögen är hög, men jag har redan börjat med att när en bok tar slut så känner jag bara efter vad jag vill läsa, inga måsten, inga krav.

Vi ska ut på långresa till USA i sommar, och då tänker jag bara ta med mig läsplattan och någon pocket. Däremot hoppas jag få göra något besök i en Barnes and Noble och frossa i nya spännande böcker. Bara det finns plats i bagaget på hemvägen! Bilden nedan är från vårt besök i Salt Lake City 2015 och något liknande hoppas jag på i sommar. Inklusive Starbucks 🙂

 

Kommer vi iväg till svärmor i Närke så blir det nog en Maria Lang bok eller två inhandlat. Och jo, det ska läsas en sån eller två också, det hör sommaren till.

Det enda jag vet säkert är att om jag får bestämma så ska sommaren innehålla läsning.

Helgfråga v. 20: Sämsta läsmånaden & Bokbloggsjerka 19-22 maj: Vad läser jag nu

I veckans helgfråga frågar Mia: Vilken är din sämsta läsmånad och varför tror du det är så? Bonusfråga: Vad läser du just nu?

Sen jag började blogga och började föra statistik så har det varit februari. Kortaste månaden kanske helt enkelt? Förra året var det dock juni, då flyttade vi från hus till lägenhet och det fanns noll tid för läsning kändes det som. I år så var det dåligt flera månader i rad i början av året, var så jättetrött hela tiden. Trötthet, mycket på jobbet och tid, detta eviga problem, avgör.

Tillägg: Även Annika frågar i sin Bokbloggsjerka: Denna vecka blir det en suuperlätt fråga: vad läser du just nu? Så här kommer det kombinerade svaret:

Jag läser Kongens Nei av Alf R Jacobsen. Vi såg filmen i söndags, boken är en hyllvärmare och Boktolva, så jag passade på när jag kände mig inspirerad. Trots alla recensionsexemplar…

Bokbloggsjerka 21-24 april: Karaktärer

I veckans bokbloggsjerka frågar Annika: Hur avgörande är karaktärerna tycker du?

Hm, inte säker på att jag förstår frågan. För mig är karaktärerna a och o i en historia. Utan karaktärer som man kan tycka till om, relatera till eller ställa sig frågande till så har jag svårt att ta till mig en historia. Så svaret är Helt avgörande! Sen är jag alldeles för trött för att ge exempel på det ena eller det andra. Kort och trist svar alltså.

Bokbloggsjerka 14-17 april: Less is more?

Fredagen fortsätter i lugn takt. Dags för Annikas Bokbloggsjerka där hon frågar: Less is more, håller du med om det? (Kan handla om en på tok för lång bokserie, en bok som borde ha förkortats med typ 300 sidor, etc.)

Lite liknande förra veckans fråga. Svaret för mig är JA. Jag är på tok för otålig för tegelstenar, det är sällan som jag tycker en bok blir bättre ju tjockare den är. En del föfattare skriver tjockare och tjockare böcker (jo jag tänker på dig Elizabeth George) utan att de blir bättre. Just nu läser jag Kråkornas fest av George R R Martin på 680 sidor, och nej, den kunde ha skurits i. Jag har läst bra tjocka böcker, men nu var det länge sedan. Kanske jag blivit otåligare med åren. I Mattias Edvardssons bok En nästan sann historia hävdas att den perfekta längden på en bok är 373 sidor och jag är benägen att hålla med 😉

Bokbloggsjerka 7-10 april: Bokserier

Efter att precis ha landat på hemmaplan efter en veckas semester griper jag mig an Annikas Bokbloggsjerka. Idag lyder frågan: Bokserier kan pågå i en hel evighet. Vad tycker du om det?

På sätt och vis gillar jag bokserier som håller på ett tag, men det krävs ju också att författaren kan upprätthålla en viss nivå. Hittills har jag inte stött på en serie med mer än tio böcker som jag tyckt hållt toppkvalitet rätt igenom. Men en del som ligger en bit över tjugo böcker fortsätter jag läsa ändå, och ibland är svackan tillfällig. Mest deckare förstås. Det är faktiskt något speciellt att ta upp årets bok i en serie som man följt väldigt länge. I veckan har jag läst både Anna Janssons senaste och Mari Jungstedts senaste. Mitt svar blir alltså… nja?

Bokbloggsjerka 31 mars – 3 april: Research

I veckans Bokbloggsjerka frågar Annika: Hur viktigt är det med research tycker du? Kan det bli för mycket ibland, stör det dig när författaren inte verkar ha någon aning om vad denne skriver, etc.

Jag tycker research är jätteviktigt. För mig kan det störa läsningen rejält om fakta är felaktiga. Alla har ju inte så mycket fakta men exempelvis kan det vara om geografin är helt fel (om det nu utspelar sig på en verklig plats). En bok kan lyftas av att jag känner att jag lär mig nya saker, och det verkar som om författaren verkligen kan vad hen skriver om (och alltså gjort grundlig research). Sen kan det bli för mycket när en författare känner ett behov av att tala om minsta detalj i vad hen fått reda på.

Bokbloggsjerka 24-27 mars: Författare som ”skriver” film

I veckans bokbloggsjerka frågar Annika: Har någon av de författare som du följer bidragit till en tv-serie/film, om inte, vem tycker du skulle få chansen och varför?

Jag kopplar frågan till författare som också är manusförfattare eller varit med i filmatiseringen av sina egna böcker.

• Noah Hawley har jag läst två mycket bra böcker av – The Good Father och Before the Fall. Han är också med och skriver och producerar serien Bones som baserats löst på en av mina favoritserier – den om Temperance Brennan av författaren Kathy Reichs.
• Stefan Ahnhem började som manusförfattare, bl.a. till serien om Wallander. Nu skriver han riktigt bra deckare om Fabian Risk m.fl.
• M J Alridge är en deckarförfattare, som jag hittills bara läst Ole Dole av. Han är också manusförfattare, bl.a. till Tyst vittne, en bra TV-serie.
• Mannen som glömde sin fru av John O’Farrell gillade jag. Han var en gång i tiden manusförfattare till Alias Smith and Jones.
• Fredrik T Olssons Slutet av kedjan var en imponerande debut. Innan han skrev den var han manusförfattare till Svensson, Svensson, Cleo, Johan Falk och serien om Maria Wern.

Författare som jag önskar skrev filmmanus av sina egna böcker, eller i alla fall var konsulter. Eller helt enkelt att jag skulle vilja se filmatiseringar av deras böcker.

• Peter May, som ju också varit manusförfattare tidigare
• Belinda Bauer
• Jane Harper
• Emelie Schepp.

Bokbloggsjerka 17-20 mars: Stereotyper

I veckans bokbloggsjerka frågar Annika: Vad tycker du om stereotyper? Känns det tryggt, irriterande, bör undvikas, etc.

Stereotyper är en negativ trigger för mig. Jag börjar rätt snabb reta mig på det i böcker. Böcker som är uppbyggda med en standarduppsättning av rollfigurer som beskrivs schablonmässigt utifrån en viss stereotyp är inte uppskattade här.

Jag har svårt när kvinnor beskrivis utifrån sitt utseende och sina kläder, med ord som behaglig, vacker, välklädd. Lika svårt är det när männen genomgående är starka, muskulösa och handlingskraftiga.

När en kvinna beskrivs så här så får jag rysningar. Och de är inte av välbehag: Tjocka, kopparfärgade lockar hade lossnat från hennes hårkammar och föll ner över de nakna axlarna. Hennes bländade gröna ögon, som inramades av långa rödbruna ögonfransar, blixtrade av ilska och djärvhet. Det har förstås inte bara att göra med det stereotypa i beskrivningen, men det får tjäna som exempel här.

Bokbloggsjerka 3-6 mars: Författares sätt att befästa sig själva hos läsarna

I veckans bokbloggsjerka frågar Annika: Jag har läst att Peter May har en app om Isle of Lewis som visst ska vara något utöver det vanliga. Tyvärr kan jag inte själv ta reda på om det stämmer eftersom jag inte har en iPhone (ska visst komma för Androider också så småningom). Vad tycker du om det här relativt nya sättet för författare att ytterligare befästa sig själv och sina böcker hos läsare/konsumenter?

Just appar som är kopplade till böcker har jag faktiskt inte stött på tidigare. Jag skulle nog bli lite lockad att kolla vad det är i alla fall. Och vad jag tycker? Tja, jag förstår att författare känner att de måste stå ut i mediebruset och därför både hakar på och försöker vara unika. Det finns nog en rätt stor press på att de ska göra något.

Jag följer en del författare på Instagram och Facebook. Mina skäl varierar. Några av dem tycker jag helt enkelt är trevliga personer (eftersom jag träffat dem), och då blir alla inlägg intressanta. Men det har också hänt att jag avföljt några, för jag vill inte bli översvämmad av inlägg som bara handlar om hur vackra de ser ut, hur dyra resor de åker på och hur lyckade de är (och det gäller förstås rent allmänt, inte bara författare). De som gör sig själva till ett enda stort varumärke är jag inte intresserad av. Allt som är kopplat till skrivprocessen eller deras roll som författare är jag däremot intresserad av.

Hoppsan – det blev nog en lite avstickare från ämnet. Men det var vad jag kom att tänka på.