Little Fires Everywhere av Celeste Ng

Från Goodreads: In Shaker Heights, a placid, progressive suburb of Cleveland, everything is meticulously planned – from the layout of the winding roads, to the colours of the houses, to the successful lives its residents will go on to lead. And no one embodies this spirit more than Elena Richardson, whose guiding principle is playing by the rules.
Enter Mia Warren – an enigmatic artist and single mother – who arrives in this idyllic bubble with her teenage daughter Pearl, and rents a house from the Richardsons. Soon Mia and Pearl become more than just tenants: all four Richardson children are drawn to the alluring mother-daughter pair. But Mia carries with her a mysterious past, and a disregard for the rules that threatens to upend this carefully ordered community.
When the Richardsons’ friends attempt to adopt a Chinese-American baby, a custody battle erupts that dramatically divides the town and puts Mia and Mrs. Richardson on opposing sides. Suspicious of Mia and her motives, Mrs. Richardson becomes determined to uncover the secrets in Mia’s past. But her obsession will come at unexpected and devastating costs to her own family – and Mia’s.

Little Fires Everywhere av Celeste Ng kom ut 2017. Celeste Ng är en amerikansk författare som debuterade 2014 med Everything I Never Told You. Little Fires Everywhere håller på att filmatiseras som en miniserie med bl.a. Reese Witherspoon. Bägge böckerna har vunnit flera utmärkelser.

Jag är ingen lätt person att spontanköpa böcker till, och de flesta går strikt efter min önskelista. Då blir det extra roligt när någon vågar leta böcker som de tror ska passa mig, och det är böcker jag inte hört talas om. Little Fires Everywhere hade jag inte hört talas om förrän maken gav den till mig i födelsedagspresent. Det gjorde mig nyfiken!

Little Fires Everywhere är en välskriven och lättläst berättelse. Den är ingen nagelbitande bladvändare som jag snabbläste, men så snart jag plockade upp den så fastnade jag och läste rätt många sidor åt gången. Celeste Ng är en riktigt bra historieberättare, som låter händelserna ta tid, men har lagom balans i detaljerna och förmår att låta alla trådar löpa ihop mot slutet. Jag gillar både själva historien och uppbyggnaden av den.

Karaktärsteckningarna i Little Fires Everywhere är bra, och även om alla karaktärer inte är sympatiska, så är de definitivt mänskliga. Boken växer allt eftersom historien växer och när jag lägger ifrån mig boken inser jag att karaktärerna kommit mig nära. Det är som att lämna gamla bekanta bakom sig, och även nu efter avslutad läsning är det karaktärer som lever kvar för mig. Lite särskilt känner jag för Pearl och Moody, där jag också tycker kärnan och ursprunget till händelserna ligger.

I grunden handlar allt om hur små handlingar kan få stora och avgörande konsekvenser. Olika val i en persons liv kan få konsekvenser långt utanför den personens närmaste krets. Jag funderar också efter avslutad läsning vad jag tycker om både Mias och Eleans (Richardsons) val. De är helt klart förståeliga och mänskliga, men får stora konsekvenser. Mer ska jag inte skriva om själva historien, det skulle förstöra läsandet.

Jag har läst någonstans att den här boken kommer ut på svenska rätt snart, men jag hittar ingen information om det som jag kan länka till. Någon som vet? Jag hoppas det så även ni som inte läser på engelska får chans att läsa den här pärlan. Själv är jag sugen på att läsa mer av Celeste Ng. Och konstaterar att maken uppenbarligen klarar att köpa böcker till mig!

Omdöme: Välskriven och skickligt berättad historia om små vals stora konsekvenser
Betyg: 4+

Mer om boken kan du läsa här eller här.
Förlag: Little Brown
Sidor: 336
Betyg på Goodreads: 4,17 baserat på 137 791 betyg
Hur jag fick tag på den: Födelsedagspresent av maken.
Utläst 14 april 2018.

Annonser

En smakebit på søndag – Little Fires Everywhere

Söndag på bloggen innebär att jag deltar i En smakebit på søndag. Det är Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Den här veckan har varit… speciell på många vis. Med helgen har jag ett mål: Vila rejält och få slut på den här eländiga förkylningen med en envis hosta som nu går in på tredje veckan. Länge sen jag var med om en förkylning som gjort mig så slut. En helg när jag laddar batterierna innebär förstås en hel del läsande. I går läste jag ut Judasvaggan av Caroline Engvall – recension kommer i veckan. Efter det behövde jag verklighetsflykt och läser därför Ensam i Paris och andra historier av Jojo Moyes. Jag har bara några sidor kvar i den så smakbiten väljer jag från boken jag tänker börja på sen: Little Fires Everywhere av Celeste Ng. Den fick jag av maken överraskande på min födelsedag – fantastiskt när han hittar nya böcker åt mig! Nu såg jag att Reese Witherspoon har köpt rättigheterna att filmatisera den.

Smakbiten är de första raderna i boken:

Everyone in Shaker Heights was talking about it that summer: how Isabelle, the last of the Richardson children, had finally gone around the bend and burned the house down. All spring the gossip had been about little Mirabelle McCullough – or, depending which side you were on, May Ling Chow – and now, at last, there was something new and sensational to discuss.

 

Force of Nature av Jane Harper

Från Goodreads: Five women go on a hike. Only four return. Jane Harper, the New York Times bestselling author of The Dry, asks: How well do you really know the people you work with?
When five colleagues are forced to go on a corporate retreat in the wilderness, they reluctantly pick up their backpacks and start walking down the muddy path.
But one of the women doesn’t come out of the woods. And each of her companions tells a slightly different story about what happened.
Federal Police Agent Aaron Falk has a keen interest in the whereabouts of the missing hiker. In an investigation that takes him deep into isolated forest, Falk discovers secrets lurking in the mountains, and a tangled web of personal and professional friendship, suspicion, and betrayal among the hikers. But did that lead to murder?

Force of Nature av Jane Harper kom ut i Australien 2017, och i Europa i januari 2018. På svenska heter den Falska vänner och kommer ut senare under 2018. Jane Harper är en brittisk journalist och författare som levt större delen av sitt liv i Australien. Hon debuterade 2016 med The Dry som är den första i serien om Aaron Falk. Force of Nature är del två i samma serie.

Jag gillade verkligen Jane Harpers första bok, The Dry, och när jag såg att hon skulle komma med en ny bok hamnade den på önskelistan. Det stod att den skulle komma i februari, men vid ett besök över dagen i Stockholm så kikade jag in på Akademibokhandeln. Och där stod den! Genast inhandlades den och jag började läsa den samma dag…

Force of Nature är en välskriven och spännande deckare. Jag gillar verkligen Jane Harpers sätt att skriva, hon utnyttjar språket fint för att bygga stämningar. Kapitlen är alldeles lagom korta och avslutas så att jag hela tiden tänker ”bara ett till”. Vi får följa två tidslinjer, dels en som är ”nutid” som följer Aaron Falk och hans kollega från den stund när Alice rapporteras som saknad. Den andra tidslinjen följer personerna varit på retreaten från det ögonblick den börjar. För varje sak som Falk och de andra poliserna upptäcker får man sen veta vad som egentligen känt. Jag tycker Jane Harper lyckas med det greppet, även om jag är betydligt mer förtjust i de styckena som är nutid med Aaron. Ibland i dåtidsstyckena blir jag mest irriterad på personerna.

Redan i The Dry så lärde man som läsare känna Aaron Falk till en viss gräns. I Force of Nature får man veta lite till, men jag hade gärna sett att en större del av boken handlat om Aaron. Jag ska inte avslöja så mycket om mysteriet, men det är bra uppbyggt. En av de stora behållningarna i bägge böckerna är beskrivningarna av naturen. Dels används den som en förstärkare av spänningen, dels är beskrivningarna så att man kan känna att man verkligen är på plats och upplever variationen i den fantastiska naturen i Australien.

Force of Nature har inte samma nerv som The Dry, men även en något mindre bra bok av Jane Harper är fortfarande väldigt bra!

Även om Force of Nature inte var en fullpoängare som The Dry så längtar jag redan efter del tre. Jag följer Jane Harper på Instagram och häromdagen publicerade hon bilder från en resa hon gjorde för att rekognosera miljöer runt Birdsville i Australien som är en liten ort med ca 120 invånare. Från bilderna såg det lovande ut som miljö i en bok!

Omdöme: Välskriven spänningsroman som utspelar sig i den fantastiska australiensiska naturen
Betyg: 4+

Bloggat om boken har Boktok73

Mer om boken kan du läsa här.
Förlag: Little, Brown
Sidor: 377
Betyg på Goodreads: 4,02 baserat på 6080 betyg
Hur jag fick tag på den: Helt ny inhandlad på Akademibokhandeln i Stockholm.
Utläst 7 februari 2018.

Hett i hyllan #77

Dags för Hett i hyllan – inspirerad av Bokföring enligt Monika som skriver så här:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

I april 2015 var jag och min man i Salt Lake City en vecka och gick bl.a. på basket. Resan var en födelsedagspresent till honom. Naturligtvis så besökte vi den fantastiska bokhandeln Barnes and Noble och tillbringade många timmar där. Sju böcker följde med mig hem, och faktiskt är det bara en som jag inte läst ännu. Lite stolt över det är jag.  Den olästa är The Pearl That Broke Its Shell av Nadja Hashimi. Med tanke på att den kommer ut på svenska i april i år så borde jag verkligen prioritera läsningen av den! Jag har ju också läst De förklädda flickorna i Kabul, så jag tror jag kommer att kunna få ut ännu mer av läsningen av den här.

Här är den svenska beskrivningen:

Rahima lever i Kabul med sina systrar och deras oberäknelige och drogberoende far. Deras liv är hårt styrt eftersom de inte får vistas utomhus utan en manlig släkting. När fadern inte är tillgänglig kan de alltså inte gå till skolan eller handla mat. Deras enda möjlighet är att låta Rahina bli en bacha posh, det vill säga att hon klär sig som en ung pojke och kan ta ansvar för sina systrar. I samband med sin ökade frihet får Rahima höra historien om Shekiba, hennes gammelfaster, som periodvis också fick leva som man.
Men allt förändras när Rahima och hennes systrar hastigt gifts bort och Rahima blir fjärde hustru till Abdul Khaliq. Nu när hon vet vilken frihet männen har kan hon omöjligt anpassa sig till sitt nya liv.

 

Three Wishes av Liane Moriarty

Från det svenska förlagets hemsida: Trillingarna Kettle har som av en slump spelat huvudrollerna i offentliga små uppträden hela sina liv. Den här kvällen är det en helt makalöst galen scen de ställer till med när en champagnesprudlande födelsedagsmiddag slutar i ett praktfullt gräl och en ambulans som i ilfart måste bege sig till sjukhuset.
   Vem var det som satte igång bråket denna gång? Var det Cat: vars liv, sedan kvällen hemma framför tv:n då Dan fick för sig att bekänna sin otrohet, varit ett enda kaos? Var det Lyn: den på ytan så framgångsrika perfekta systern med eget företag och lyckligt äktenskap? Eller var det Gemma: det dagdrömmande yrvädret som inte kan behålla en hemlighet för sig själv? Oavsett vem av de tre systrarna det var så innebär denna födelsedagsmiddag att deras liv ställs på sin spets, att de tvingas omvärdera sin kärlek till varandra och till människorna i sin närhet.

Three Wishes av Liane Moriarity kom ut 2003. På svenska kom den ut 2016 med titeln Tre önskningar. Liane Moriarty är en australiensisk författare som tidigare arbetat inom reklambranschen. Hon har gett ut sju romaner och tre barnböcker., och Three Wishes är hennes debutroman. Hennes svenska genombrott kom med Öppnas i händelse av min död 2015.

Jag läste Öppnas i händelse av min död när den kom ut och blev väldigt förtjust. I somras läste jag två till böcker av Liane Moriarity och konstaterade att jag ville läsa ännu fler. Två av hennes böcker hittade hem till mig i julas och jag började läsa den här under jullovet.

Three Wishes är en lättläst berättelse med fokus på familj och syskonrelationer. Det är en välskriven bok, och jag gillar upplägget som jag vid det här laget tycker är ”typiskt Moriarity”. Först får man reda på något dramatiskt, utan exakt veta vad det är, utan man får utomståendes syn på det. Sen går hon tillbaka i tiden och sakta byggs historien upp, och i slutänden var det inte riktigt som man trodde. I Three Wishes så inleds varje del med en utomståendes röst, en kort berättelse från någon som någon gång iakttagit de tre systrarna under deras liv och påverkats. Det greppet tycker jag mycket om. Överhuvudtaget så är jag förtjust i Liane Moriaritys berättarstil och det är den som gör att jag återvänder till hennes böcker. Three Wishes är hennes debut och det märks att hon sedan dess utvecklats som författare, men jag tycker ändå den håller bra kvalitet.

Jag tycker det är svårt att kategorisera Liane Moriaritys böcker. Det är inte feelgood för det är en hel del svärta. Three Wishes är på många sätt sorglig, eftersom det är en realistisk beskrivning av människor och deras liv. Jag gillar hur man får reda på mer och mer om personerna i boken, och trots att man efterhand får en tydligare bild av deras fel och brister så gillar jag dem mer och mer. När jag läst ut boken så känns det som att jag lämnat vänner.

Liane Moriarity är ju en australiensisk författare och hennes böcker utspelar sig i Australien. Jag har lite svårt att vänja mig vid skillnaderna i årstiderna. Den här boken utspelar sig nära jul, vilket innebär värme och sol… En reflektion är också att hennes böcker ofta handlar om välbeställda människor, vilket gör att det känns som om det skulle kunna vara i vilket välbeställt land som helst.

Nu har jag Truly Madly Guilty oläst i hyllan och det skulle inte förvåna mig om den blir läst någon gång under året

Omdöme: Lättläst om människor, familjer och syskonrelationer
Betyg: 4

Bloggat om den svenska översättningen av boken har Bokstugan, Bina´s Books och och dagarna går. Bloggat om den engelska utgåvan har Ms Hisingen.

Mer om boken kan du läsa här eller här.
Förlag: Penguin
Sidor: 376
Betyg på Goodreads: 3,77 baserat på 4507 betyg
Hur jag fick tag på den: Julklapp 2017 av maken.
Utläst: 3 januari 2018.

To Kill a Mockingbird av Harper Lee

Från det svenska förlagets hemsida: Lilla nioåriga Scout växer upp i amerikanska Södern i en loj småstadsidyll, när ohyggliga och dramatiska händelser vänder upp och ner på livet och hennes föreställningar. En ung svart man blir anklagad för våldtäkt på en vit kvinna, och hans chans att få en rättvis rättegång är försvinnande liten. En vit advokat tar sig an försvaret, men hatet och indignationen i det lilla samhället växer som en lavin.
Inför Scouts oskuldsfulla ögon omstörtas den sömniga lilla staden och hon blir seende: hennes berättelse blir till en anklagelse, som ingen av oss undslipper.

To Kill a Mockingbird av Harper Lee kom ut 1960. I svensk översättning heter den Dödssynden och kom ut 1960. 2015 gavs en nyöversättning ut. Dödssynden vann Pulitzerpriset 1961 och anses vara en modern klassiker. Harper Lee var en amerikansk författare som publicerat två böcker – Dödssynden och Ställ ut en väktare som kom 2015, strax innan hennes död 2016.

Det är inte ofta jag numera läser böcker som anses vara klassiker, men To Kill a Mockingbird har jag varit nyfiken på ett tag. När vi var i Salt Lake City 2015 inhandlade jag den, men den lyckades (trots att jag satte upp den i Boktolvan redan förra året) bli en hyllvärmare. Men mitt i läsningen av recensionsexemplar kände jag ett behov av att läsa något helt annat.

To Kill a Mockingbird är en tänkvärd skildring av rasism, fördomar och ett litet samhälles villkor. Det är i mångt och mycket ett tidsdokument, i språk och uppbyggnad. Tyvärr är temat med fördomar och rasism lika aktuellt nu som då. Språkligt så upplever jag den som omständig, och det är en hel del ord och ordvändningar som jag får tänka på. Normalt så brukar jag inte ha problem med att läsa böcker på engelska, men här så tappar jag då och då tråden, och ibland så känns det som om det är språket. Nu vet jag inte hur en flicka på den tiden i USA pratade men det känns inte naturligt med ordvalen i hennes tankar.

I berättelsen låter Harper Lee den unga flickan Scout vara berättarrösten. På ett sätt så gillar jag det, eftersom det låter läsaren dra egna slutsatser utan att Scout egentligen tar ställning. Hon berättar historien som hon ser den, och det innebär också att hon har sina fördomar och föreställningar. På ett annat sätt så gillar jag det inte, det blir många röriga trådar, och jag får inte ihop allting. Det blir långa redogörelser av detaljer i Scouts liv, bl.a. från skolan, som jag inte tycker tjänar till att förstärka historien utan bara blir ointressanta.

Det är några karaktärer som jag tycker beskrivs väl, och det är pappan Atticus Finch och brodern Jem. En del andra karaktärer får man en känsla för, men andra framstår som mycket schablonartade (vilket skulle kunna vara ett grepp, att just Scout får dem att framstå så). Atticus Finch är den verkliga hjälten, inte bara sitt rättvisetänk och ambition att behandla alla lika, utan också i sitt sätt att uppfostra barnen, vilket framstår som mycket progressivt. Utöver rasism så finns här också en hel del saker att fundera över jämställdhet. Men inte ens Atticus är perfekt, han anser t.ex. att kvinnor inte skulle klara att sitta i en jury, de skulle prata för mycket…

Jag upplever To Kill a Mockingbird som ojämn. Vissa delar, i synnerhet när pappan Atticus Finch får stå i centrum, är väldigt bra och jag läser med iver. I andra delar så kör jag helt fast och har svårt att läsa mer än ett par sidor åt gången. To Kill a Mockingbird är inte många sidor men tog mig väldigt lång tid att läsa. Samtidigt kan jag uppskatta och förstå vilken betydelse en bok som den här hade när den kom, och fortfarande kan ha.

Omdöme: Tankeväckande, men trögläst om fördomar
Betyg: 3+

Bloggat om boken har Bokföring enligt Monika, Ms Hisingen och Bokgalleriet

Mer om boken kan du läsa här eller här.
Förlag: Grand Central Publishing
Sidor: 376
Betyg på Goodreads: 4,26 baserat på 3 424 063 betyg
Hur jag fick tag på den: Från bokhyllan. Inköpt 2015 i Salt Lake City.
Utläst 18 december 2017.

En smakebit på søndag – To Kill a Mockingbird

Söndag på bloggen innebär att jag deltar i En smakebit på søndag. Det är Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Efter en intensiv vecka med resande och annat trodde jag att jag skulle tillbringa helgen i soffan läsandes. Men igår fick jag ett energiryck och både simmade, uträttade ärenden, bakade pepparkakor och gjorde diverse annat. Idag är det både tvättstuga och städning som står på schemat. Allt tågresande i början av veckan gjorde i alla fall att jag fick lite läst, så när jag kom hem började jag på en ny bok. En hyllvärmare som jag inhandlade 2015 i Salt Lake City. Det är en klassiker – To Kill a Mockingbird av Harper Lee.

Smakbiten kommer från sid 44

As the year passed, released from school thirty minutes before Jem, who had to stay until three o’clock, I ran by the Radley Place as fast as I could, not stopping until I reached the safety of our front porch. One afternoon, as I raced by, something caught my eye and caught it in such a way that I took a deep breath, a long look around, and went back.

Dragon Teeth av Michael Crichton

Från Goodreads: The year is 1876. Warring Indian tribes still populate America’s western territories even as lawless gold-rush towns begin to mark the landscape. In much of the country it is still illegal to espouse evolution. Against this backdrop two monomaniacal paleontologists pillage the Wild West, hunting for dinosaur fossils, while surveilling, deceiving and sabotaging each other in a rivalry that will come to be known as the Bone Wars.
Into this treacherous territory plunges the arrogant and entitled William Johnson, a Yale student with more privilege than sense. Determined to survive a summer in the west to win a bet against his arch-rival, William has joined world-renowned paleontologist Othniel Charles Marsh on his latest expedition.  But when the paranoid and secretive Marsh becomes convinced that William is spying for his nemesis, Edwin Drinker Cope, he abandons him in Cheyenne, Wyoming, a locus of crime and vice. William is forced to join forces with Cope and soon stumbles upon a discovery of historic proportions.  With this extraordinary treasure, however, comes exceptional danger, and William’s newfound resilience will be tested in his struggle to protect his cache, which pits him against some of the West’s most notorious characters.

Dragon Teeth av Michael Crichton kom ut i juni 2017. Michael Crichton är en amerikansk författare som dog 2008, 66 år gammal. Han debuterade som författare 1966 med Odds On under pseudonymen John Lange. Han skrev ett trettiotal böcker, mest thrillers och science fiction. Dragon Teeth publicerade postumt.

Jag har tidigare läst flera böcker av Michael Crichton men maken har läst fler. När vi var i USA i somras köpte han den här boken och läste. Och den hamnade sen i Makeutmaningen där jag valde den som november månads bok.

Dragon Teeth är en spännande, välskriven och lättläst berättelse i genren historisk fiktion. Jag har gillat flera av de böcker jag läst av Michael Crichton, men Dragon Teeth är i en annan genre än de jag läst av honom tidigare, och känns därför ovanlig. Historiska romaner brukar inte vara min sak men Dragon Teeth gillar jag verkligen! Det är en snygg blandning av verkliga historiska händelser och fiktion. Det är bra tempo i boken, jag ville hela tiden läsa mer, och eftersom den dessutom är lättläst så läste jag den relativt snabbt.

En viss kunskap har jag om den här tiden i USAs historia, men jag lär mig mycket av Dragon Teeth och det är fascinerande läsning. Jag hade ingen aning om att man verkligen hittat lämningar av dinosaurier under 1800-talet i USA. Det är också intressant med de kända personligheter av olika karaktär som dyker upp i berättelsen.

Karaktärerna i Dragon Teeth är stundvis lite som karikatyrer, men det är också en del av berättelsen, att de ska vara extrema och av den anledningen tycker jag det fungerar. Det som gör berättelsen spännande är inte vad som ska hända i slutet, utan spänningen i varje enskild del av berättelsen och det gillar jag.

Jag rekommenderar Dragon Teeth som en underhållande och lättläst bok. Kanske jag skulle återuppta bekantskapen med Michael Crichtons tidigare verk också, det står några (för mig) olästa i hyllan.

 

Omdöme: Lättläst och spännande historisk fiktion från USA.
Betyg: 4+

Mer om boken kan du läsa här eller här.
Förlag: Harper Collins
Sidor: 285
Betyg på Goodreads: 3,74 baserat på 10 046 betyg
Hur jag fick tag på den: Lånade av maken
Utläst 11 november 2017.

The Notebook av Nicholas Sparks

Från Amazon: Every so often a love story so captures our hearts that it becomes more than a story-it becomes an experience to remember forever. The Notebook is such a book. It is a celebration of how passion can be ageless and timeless, a tale that moves us to laughter and tears and makes us believe in true love all over again… At thirty-one, Noah Calhoun, back in coastal North Carolina after World War II, is haunted by images of the girl he lost more than a decade earlier. At twenty-nine, socialite Allie Nelson is about to marry a wealthy lawyer, but she cannot stop thinking about the boy who long ago stole her heart. Thus begins the story of a love so enduring and deep it can turn tragedy into triumph, and may even have the power to create a miracle…

The Notebook av Nicholas Sparks kom ut 1996. Nicholas Sparks är en amerikansk författare, manusförfattare och producent. Han har gett ut ett 20-tal böcker. The Notebook är hans debutroman.

När jag såg hur oktober verkade bli på jobbet så insåg jag att jag skulle behöva något lättläst i Makeutmaningen. The Notebook är ganska få sidor och verkade lovande. Jag har också läst Nicholas Sparks tidigare inom Makeutmaningen – Undrens tid.

The Notebook är en finstämd bok om kärlek. Den är enormt romantisk, men också på många sätt sorglig. Underligt nog är den faktiskt lite för romantisk för mig. Det finns något nästan naivt ibland som gör att jag får svårt att relatera. Sen är beskrivningarna väldigt detaljerade, det beskrivs varenda steg som Noah och Allie tar, utan någon tanke på vad som är relevant eller inte. Trots att jag brukar ha svårt för beskrivningar när inget lämnas åt fantasin men i The Notebook fungerar det ändå relativt bra.

The Notebook är välskriven och lättläst men lämpar sig inte för korta pass av läsning när man är trött på kvällen. Jag hade väldigt svårt att hålla fokus på den intensiva stillsamma kärleksbeskrivningen, det ”hände” för lite. Det som höjer boken över en vanlig kärlekshistoria är delen som handlar om hur det är att leva med en partner som ha Alzheimer. Det är tänkvärt och tragiskt och gör berättelsen till något extra.

Jag kan tänka mig att läsa mer av Nicholas Sparks, även om han inte står högst på min läslista. Är också sugen på filmatiseringen av The Notebook.

Omdöme: Finstämt om kärlek och åldrande
Betyg: 4-

Mer om boken kan du läsa här eller här.
Förlag: Grand Central Publishing
Sidor: 207
Betyg på Goodreads: 4,07 baserat på 1 084 804 betyg
Hur jag fick tag på den: Makens bok.
Utläst 14 oktober 2017.

My Lady Jane av Cynthia Hand, Brodi Ashton och Jodi Medows

Från Goodreads: The comical, fantastical, romantical, (not) entirely true story of Lady Jane Grey. In My Lady Jane, coauthors Cynthia Hand, Brodi Ashton, and Jodi Meadows have created a one-of-a-kind fantasy in the tradition of The Princess Bride, featuring a reluctant king, an even more reluctant queen, a noble steed, and only a passing resemblance to actual history—because sometimes history needs a little help.
At sixteen, Lady Jane Grey is about to be married off to a stranger and caught up in a conspiracy to rob her cousin, King Edward, of his throne. But those trifling problems aren’t for Jane to worry about. Jane is about to become the Queen of England.

My Lady Jane av Cynthia Hand, Brodi Ashton och Jodi Meadows kom ut 2016. Det är den första i en serie, The Lady Janies, som är alternativa återberättelser av kända ”Janes” i historien. Cynthia Hand är en ungdomsboksförfattare som bl.a. är känd för sin serie Unearthly. Brodi Ashton och Jodi Meadows är också ungdomsboksförfattare som givit ut böcker tidigare.

När vi var i Salt Lake City i somras så köpte min man flera böcker, varav en var My Lady Jane. Vi har bägge intresserat oss för Lady Jane Greys öde sen vi för många år sedan var i London och såg The Execution of Lady Jane Grey av Paul Delaroche på National Gallery. Vi har läst både fakta och skönlitterära berättelser om unga Lady Jane Grey som var Englands drottning i nio dagar innan hon halshöggs. My Lady Jane kom i Makeutmaningen och blev september månads bok.

My Lady Jane är en lättläst, underhållande och charmig bok men en underlig blandning av olika genres. Det är en ungdomsbok, den är historisk, den är romance, den är fantasy och den har ett stort mått av glimten i ögat. I början hade jag svårt att komma in i den, jag hade trott något annat och var alldeles för trött för att förstå mig på den minst sagt bisarra historien. Sen kom helgen, och jag kunde ägna mig mer åt boken, och då dröjde det inte länge innan jag var fast. Jag läste den med ett stort leende på läpparna och läsningen flög fram.

Även om My Lady Jane baseras på Lady Jane Greys öde, så är det minst sagt en fri tolkning, eller närmare bestämt en omskrivning av historien. Jane i boken är en riktig bokmal, hon går ingenstans utan en bok, och redan där så gillar jag henne! Överhuvudtaget så gillar jag flera av huvudpersonerna, eftersom de beskrivs med humor och självironi.

Det är svårt att skriva om historien utan att avslöja för mycket, men det finns alltså rejäla element av fantasy och magi. Dessutom så är det här charmig romance, där man efterhand blir övertygad om att det ska sluta lyckligt. Men med tanke på den verkliga historiebakgrunden är det inte säkert. Jag är imponerad över hur författarna lyckats väva in de historiska elementen, med kontroverserna och striden om tronen som ägde rum, för de finns där.

My Lady Jane passar säkert inte alla, och jag var först tveksam. Men tillslut blev jag verkligen charmad av den. Lite sugen är jag på att läsa de andra delarna, men eftersom jag inte kan den verkliga historien om Jane Eire eller Calamity Jane så är jag inte helt säker.

Omdöme: Lättläst och charmig romantisk fantasy
Betyg: 4+

Bloggat om boken har Tickmicks bokblogg

Mer om boken kan du läsa här eller här.
Förlag: Harper Teen
Sidor: 491
Betyg på Goodreads: 4,12 baserat på 16 115 betyg
Hur jag fick tag på den: Lånade den av maken som köpte den i Salt Lake City i somras.
Utläst 10 september 2017.