The Whistler av John Grisham

Från författarens hemsida: We expect our judges to be honest and wise. Their integrity and impartiality are the bedrock of the entire judicial system. We trust them to ensure fair trials, to protect the rights of all litigants, to punish those who do wrong, and to oversee the orderly and efficient flow of justice.
But what happens when a judge bends the law or takes a bribe? It’s rare, but it happens.
Lacy Stoltz is an investigator for the Florida Board on Judicial Conduct. She is a lawyer, not a cop, and it is her job to respond to complaints dealing with judicial misconduct. After nine years with the Board, she knows that most problems are caused by incompetence, not corruption. 
But a corruption case eventually crosses her desk. A previously disbarred lawyer is back in business with a new identity. He now goes by the name Greg Myers, and he claims to know of a Florida judge who has stolen more money than all other crooked judges combined. And not just crooked judges in Florida. All judges, from all states, and throughout U.S. history.
What’s the source of the ill-gotten gains? It seems the judge was secretly involved with the construction of a large casino on Native American land. The Coast Mafia financed the casino and is now helping itself to a sizable skim of each month’s cash. The judge is getting a cut and looking the other way. It’s a sweet deal: Everyone is making money.
But now Greg wants to put a stop to it. His only client is a person who knows the truth and wants to blow the whistle and collect millions under Florida law. Greg files a complaint with the Board on Judicial Conduct, and the case is assigned to Lacy Stoltz, who immediately suspects that this one could be dangerous.
Dangerous is one thing. Deadly is something else.

The Whistler av John Grisham kom ut i oktober 2016. Den kommer ut på svenska i november 2017 med titeln Visselblåsaren. John Grisham är en amerikansk författare som debuterade 1989 med A Time to Kill. The Whistler är hans trettioförsta roman, och han har dessutom gett ut faktaböcker, noveller och ungdomsböcker.

John Grisham tillhör mina favoritförfattare vilket avspeglas i vår bokhylla, där han är en av de författare vi har flest böcker av. Allra helst vill jag läsa hans böcker på engelska. Jag har någorlunda konsekvent läst alla hans böcker (jag trodde jag läst alla, tills jag började med Hett i Hyllan…). Men den förra jag läste – Gray Mountain – gjorde mig besviken så jag tappade lite lusten. Men när vi var i USA kunde jag ju inte låta bli att köpa hans näst senaste, dvs den senaste som kommit i pocket.

The Whistler är en riktig Grishambok, extremt lättläst, spännande och underhållande. Det är skönt att igen möta John Grisham i fin form. Det här är snabb och basal underhållning, och inte någon exceptionell bok. Jag har mer än en gång konstaterat att mina krav när jag läser engelska är annorlunda än när jag läser på svenska. Inte nödvändigtvis lägre krav, men jag noterar andra saker. Jag tror inte att jag hade gillat The Whistler lika mycket på svenska. Att läsa på engelska, och i synnerhet precis när man är på väg hem från USA där boken utspelar sig gör den bättre. Den passade just efter en resa där vi passerade kasinon och indianreservat.

Språket är enkelt och lättläst. Jag gillade att boken var skriven i tredje person, det gjorde den mer spännande, mer osäkert om någon skulle försvinna ur historien. Nackdelen blev att det kändes bitivis lite för mycket utifrån, lite för ”kliniskt” skrivet. Jag kände inte att jag kom personerna in på livet. De är mer där för att driva historien framåt än att framkalla sympati.

Eftersom jag inte har någon direktkunskap om det amerikanska rättssystemet blir det omöjligt att säga huruvida historien är realistisk eller inte. Eller om ens grunden är realistisk. Men köper man ramen så är det en spännande berättelse.

Jag kommer nu att försöka komma i fatt i mitt Grishamläsande och hoppas att jag hittar någon mer bra bok av honom i olästhögen.

Omdöme: Lättläst amerikansk underhållning med bra driv
Betyg: 4

Mer om boken kan du läsa här eller här.
Förlag: Random House
Sidor: 374
Betyg på Goodreads: 3,87 baserat på 38 670 betyg
Hur jag fick tag på den: Mitt exemplar var nyinköpt i Salt Lake City.
Utläst: 22 juli 2017

Veckans topplista: Svensk feelgood

Johannas deckarhörna har skapat en serie hon kallar Veckans topplista, eftersom hon tycker Top Ten Tuesdays inlägg blir svårare och svårare. Jag kan hålla med henne, och hoppar gärna på det här.

Vecka 33 är det ”Svensk Feelgood” som är temat. Något enklare än förra veckan, men inte helt enkelt, då det mesta jag läser i feelgoodgenren inte är svenskt.

1. Mitt hjärta går på av Christoffer Holst är något av det bästa jag läst i feelgoodgenren den senaste tiden.
2. Manglade dukar och vikta servetter av Ewa Klingberg var en positiv överraskning och jag längtar redan efter nästa bok.
3. Lyckostarnas klubb av Elisabeth Andersson var trevlig – kvinnorna i boken är lite mer i min ålder, och så spelar ostbågar en stor roll.
4. Läsarna i Broken Wheel rekommenderar av Katarina Bivald är mysig feelgood. Och huvudpersonen älskar böcker!
5. Simon & Sophie av Emma Granholm är en välskriven ungdomsbok med feelgoodkänsla. Från 2006.

Den blå poetens kärlek av Lone Theils

Från förlagets hemsida: Den världsberömde diktaren, nobelpristagaren Manash Ishmail har under sin flykt från Iran skilts från sin hustru Amina. Nu är hon spårlöst försvunnen. Han har vägrat helt att ge intervjuer, men när Globalt tar kontakt säger han ok på ett villkor – Nora Sand ska göra intervjun. När de träffas får Nora snabbt klart för sig att han vill ha hennes hjälp att hitta Amina, som senast synts till i London.
Jakten på Amina leder Nora till dolda platser, där illegala flyktingar håller sig gömda på flykt från myndigheterna. Nora kastas med fara för sitt eget liv in i en mörk värld där vissa människoliv är mycket mindre värda än andra. Samtidigt blir hennes romans med Andreas allt mer komplicerad.

Den blå poetens kärlek av Lone Theils har recensionsdatum idag, 14 augusti 2017. I original heter den Den blå digters kone och kom ut 2016.  Lone Theils är en dansk författare som har arbetat både som skrivande journalist och i TV och radio. Hon debuterade som författare 2015 med Pigerne fra Englandsbåten (Flickorna på Englandsbåten).

Jag läste den första i den här serien, Flickorna på Englandsbåten, när den kom ut och tyckte den var riktigt bra. Så jag blev extra glad när förlaget skickade mig ett recensionsexemplar av den här boken.

Den blå poetens kärlek är en välskriven deckare och intressant deckare. Lone Theils styrka är att historierna i hennes böcker känns väl underbyggda. Det är tydligt att hon kan sin sak, och hon förmår använda det för att skapa intresse och spänning i deckarformatet. Det här är den andra boken i en serie som jag tror kan hålla för flera delar till.

Jag upplever inte Den blå poetens kärlek som en bladvändare, där man andfått vänder blad, men den förmår definitivt att hålla uppe mitt intresse utan problem – jag läste ut den på drygt ett dygn. ”Mysteriet” intresserar mig och väcker funderingar. Efter genomförd läsning så återvänder jag också till den flera gånger i tanken, och funderar på det som Nora upptäcker, och det som Manash m.fl. får uppleva. Fungerar verkligen flyktinghanteringen och förläggningarna på det viset i Storbritannien (egentligen har jag en mer konkret fundering, men är lite rädd att spoila handlingen)? Hela historien känns dessutom högaktuell.

Böckernas Nora har en del gemensamt med författaren, vad gäller profession och länder hon verkat i. Nora framstår som en kompetent och duktig person, om än lite velig ibland. Trots de kärleksbekymmer hon har, så framstår hon som befriande ”normal” i jämförelse med de huvudpersoner som annars befolkar i synnerhet skandinaviska deckare nu förtiden… Jag gillar Nora! Överhuvudtaget så tycker jag att Lone Theils lyckas mycket bra med sin karaktärsteckning, det är verkliga personer vi möter. Hon lyckas också beskriva personerna, samtidigt som man som läsare vill veta mer.

Jag ser fram emot kommande delar i den här serien. Lone Theils skriver bra och jag vill väldigt gärna läsa mer om Nora.

Omdöme: Välskriven dansk deckare med aktuellt tema
Betyg: 4

Mer om boken kan du läsa här eller här.
Originaltitel: Den blå digters kone
Förlag: Norstedts
Översättare: Margareta Järnebrand
Sidor: 326
Betyg på Goodreads: 3,76 baserat på 62 betyg
Hur jag fick tag på den: Recensionsexemplar från förlaget. Tack för det!
Utläst: 5 augusti 2017

Och blomstren dö av Rebecka Edgren Aldén

Från förlagets hemsida: Gloria följer med sin nye pojkvän Adam till hans familjs skärgårdshus för några lugna dagar i värmen. De har helt olika bakgrund, men båda har minnen från ön Adam har alltid semestrat på Ekudden, medan Gloria tillbringade ett par somrar på ön i tidiga tonåren då hennes mamma hyrde ett hus med sitt feministiska kollektiv.
Hon känner sig inte helt välkommen på Ekudden, och redan första kvällen kommer hon på kant med Adams familj. Det är också något märkligt med stämningen bland öns bofasta. De är uppdelade i två läger som inte talar med varandra. Under sina promenader på ön får hon dessutom känslan av att vara iakttagen.
Allt detta väcker obehagliga minnen och frågor. Vad är det hennes mamma velat dölja under alla år? Och vad hände egentligen den där sista sommaren på ön när 16-årige Jimmy dog? En dag går Gloria förbi kollektivhuset, som stått övergivet i tjugo år. Där gör hon en fasansfull upptäckt, som hon snart förstår har med hennes förflutna att göra.

Och blomstren dö av Rebecka Edgren Aldén har recensionsdatum idag, 14 augusti 2017. Rebecka Edgren Aldén är konceptansvarig och chef över kreativa studion på Bonnier Tidskrifter, och har tidigare arbetat på Damernas Värld, Mama och Family Living. 2009 kom Skriet från kärnfamiljen som hon skrev med Tinni Ernsjöö Rappe. Hennes debutroman, Den åttonde dödssynden, kom ut 2015.

När Den åttonde dödssynden kom ut 2015 så läste jag den och var mycket imponerad. I slutet av min recension skrev jag så här: Jag ser fram mot nästa bok av Rebecka Edgren Aldén, och hoppas att hon väljer att skriva mer i den här genren, gärna ”stand alones”. Det var Minette Walters styrka en gång i tiden och jag tror det kan bli Rebecka Edgren Aldéns också. När jag nu såg att Rebecka Edgren Aldén skulle komma ut med en ny psykologisk thriller som inte var en fortsättning på den förra så blev jag riktigt glad och förväntansfull. Förlaget var vänligt nog att skicka ett recensionsexemplar.

Och blomstren dö är en välskriven och nagelbitande spännande psykologisk thriller. Rebecka Edgren Aldén är mycket bra på att bygga upp en stark psykologisk stämning, vilket gör att jag som läsare hela tiden sitter på helspänn. Och blomstren dö utspelar sig i en svensk lantlig miljö och allting andas svensk sommar och svensk ödebygd. Och inte på ett positivt sätt. Beskrivningarna av vädret, naturen och människorna som befolkar bygden bidrar till spänningen på ett mycket skickligt sätt. Jag råkade läsa boken under ungefär den tidsperiod som den utspelar sig (början av augusti) och även om vädret den här sommaren inte stämde överens så kände jag så väl igen väderskiftningarna och naturen.

Som av en händelse så var det här den tredje deckaren jag läste på kort tid där ”hemvändartrenden” spelar stor roll. Gloria återvänder till sin hembygd och i och med det sätts en del i rullning. Jag har lite svårt att köpa det här med förträngda minnen och folk som går och döljer saker så länge. Men det är kanske så att det kan hända på det viset.

Jag blir också lite frustrerad över Gloria som stannar så länge i den miljön hon känner sig förföljd i. Även om inte allt är logiskt här i världen, så förstår jag inte heller riktigt vad som blir tvingande för henne. Ett spår handlar om Glorias uppväxt med sin mamma. De korta tillbakablickarna och berättelsen om det feministiska kollektivet var starka, och jag hade gärna velat läsa mer om den tiden.

Jag sträckläste verkligen boken (på ett dygn) vilket å ena sidan är ett gott betyg till boken. Men å andra sidan gjorde det nog att det blev lite för mycket mot slutet, lite för mycket spänning, lite för mycket irritation över beteenden, och kanske t.o.m. lite ”slarvläsning”.  Därför upplevde jag slutet (eller förklaringarna) som ett antiklimax.

Barnen noterade den här boken och vi diskuterade titeln. De tyckte det saknades något, att det var en grammatisk konstig titel. I boken framgår varifrån titeln kommer, men jag är inte helt säker på att jag greppar kopplingen till handlingen. Någon som funderat mer på det?

Det är inget tvivel om att jag vill läsa mer av Rebecka Edgren Aldén och allra helst vill jag läsa mer i den här genren – den psykologiska thrillern – där hon är en av de starkaste svenska författarna.

Omdöme: Psykologisk klaustrofobisk thriller i svenskt sommarlandskap
Betyg: 4

Mer om boken kan du läsa här eller här.
Förlag: Norstedts
Sidor: 310
Betyg på Goodreads: Bara två betyg satta.
Hur jag fick tag på den: Recensionsexemplar från förlaget. Tack för det.
Utläst: 3 augusti 2017

En smakebit på søndag – Lilac Girls

Söndag på bloggen innebär att jag deltar i En smakebit på søndag i regi av den norska bloggen Flukten fra virkeligheten. Veckans smakbitar hittar ni här.

Så skönt att Mari är igång med smakbitarna. Då börjar vi komma in i rutinerna igen. En upplevelserik sommar har det varit. I måndags var det dags för jobbet igen, och veckan har varit ovanligt intensiv med aktiviteter varje dag. I går utnyttjade jag min 50-årspresent från jobbet: Biljetter till Jill Johnsons konsert på Skulebergets naturscen. Fantastisk konsert, även om det småregnade lite då och då. För en smakbit kan ni kolla på mitt instagramkonto.

I går kväll började jag på en ny bok – augusti månads bok i Makeutmaningen: Lilac Girls av Martha Hall Kelly. Den låg på topplistorna i USA och den är översatt till norska (Syrinpikene) men jag har inte hittat något om översättning till svenska. Den utspelar sig under andra världskriget och ska vara baserat på verkliga personer. Mer om boken kan ni läsa här.

Smakbiten kommer från sid 19:

 M. Bernard emerged from the kitchen. The portholed kitchen door swung closed behind him, flapped open and shut a few times, and then stood still. He walked to the center of the dining room. Had he been crying?
”Excusez-moi, ladies and gentlemen.”
Someone tapped a glass with a spoon, and the room quieted.
”I have just heard from a reliable source… ” M. Bernard took a breath, his chest expanding like leather fireplace bellows. ”We have it on good authority that…”
He paused, overcome from a moment, then went on.
”Adolf Hitler has invaded Poland.”

The Woman in Cabin 10 av Ruth Ware

Från Bokus: This was meant to be the perfect trip. The Northern Lights. A luxury press launch on a boutique cruise ship. A chance for travel journalist Lo Blacklock to recover from a traumatic break-in that has left her on the verge of collapse, and to work out what she wants from her relationship. Except things don’t go as planned. Woken in the night by screams, Lo rushes to her window to see a body thrown overboard from the next door cabin. But the records show that no-one ever checked into that cabin, and no passengers are missing from the boat. Exhausted, emotional and increasingly desperate, Lo has to face the fact that she may have made a terrible mistake. Or she is trapped on a boat with a murderer – and she is the sole witness…

The Woman in Cabin 10 av Ruth Ware kom ut 2016. Ruth Ware är en engelsk författare som debuterade 2015 med In a Dark, Dark Wood, vilken också nyligen kommit ut på svenska.

Ruth Ware har stått på min nyfiken-på-lista nu ett tag, och då främst den här boken, trots att det inte är hennes första bok. Så jag kunde inte motstå den när den fanns på erbjudande i Barnes and Noble i Salt Lake City. Jag började läsa den i Las Vegas, och läste ut den på flygresan hem.

The Woman in Cabin 10 är en välskriven thriller, med en framförallt psykologisk spänning. Den har också ett mått av pusseldeckare, eftersom brottet (om det nu är ett brott?) begås på en båt och Lo har ett begränsat antal misstänkta. Men vem kan hon lita på är den stora frågan? Los psykiska instablitet och den lilla miljön skapar en nästan klaustrofobisk känsla hela boken. Tanken med att någon ser ett mord och inte blir trodd är ju inte ny i deckargenren, och jag tycker inte att The Woman in Cabin 10 ger ett nytt och unikt sätt att se på det.

Jag hade förväntat mig betydligt högre tempo i berättelsen, mer en deckare än en psyklogisk thriller. När det är stort fokus på Lo och hennes ständiga känsla av att vara förföljd och hotad, så tappar jag intresset i viss mån. Det gör boken stundvis lite mer trögläst än vad jag hade förväntat mig (och ja, jag hade väldigt höga förväntningar). Mysteriet är bra uppbyggt, det finns några snygga twister här och var, och jag blir stundvis överraskad. Men inte trollbunden. Sen ska det sägas att det är mycket möjligt att författaren också har intentionen att sätta fingret på problemet att kvinnors oro kan avfärdas som att de är ”hysteriska”.

Personerna i The Woman in Cabin 10 är relativt stereotypiska, med givna karaktärsdrag. Och mängden alkohol alla konsumerar, inte minst Lo, är förvånansvärd. Det är svårt att uppbåda någon sympati för någon av dem.

Något som hade gått mig helt förbi innan jag började läsa boken var den nordiska kopplingen. Nästan alla på båten är från något skandinaviskt land, och det pratas både norska och svenska. Det ger ett extra plus och ett och annat leenden. Man kan inte låta bli att undra om författaren åkt Hurtigrutten. Det finns något enstaka namn och uttryck där jag tycker författaren missat i det skandinaviska, men på det stora hela är det bra.

Trots att The Woman in Cabin 10 inte levde upp till mina väldigt höga förväntningar så kan jag nog tänka mig att läsa mer av Ruth Ware.

Omdöme: Psykologisk klaustrofobisk thriller med nordisk anknytning
Betyg: 4-

Mer om boken kan du läsa här eller här.
Förlag: Scout Press
Sidor: 340
Betyg på Goodreads: 3,67 beräknat på 105 014 betyg
Hur jag fick tag på den: Mitt exemplar var nyinköpt i Salt Lake City.
Utläst: 19 juli 2017

Helgfrågan v. 32: Att se fram mot i höst

I veckans helgfråga frågar Mia: Vad ser ni framemot att göra i höst?Bonusfråga: Fredag innebär lite mys för oss i familjen och då kan det bli något extra gott. Jag är extra svag för chips och ostbågar. Vad är du svag för i godis eller snacksväg?

Det verkar ju finnas många böcker att se fram mot att läsa i höst. Det är svårt att rangordna men jag har trots allt en som jag placerar högst på önskelistan: Krokas av Elin Olofsson.

Hon som vakar av Caroline Eriksson, Vi mot er av Fredrik Backman, Stora stygga vargen av Nele Neuhaus, Allt eller inget av Simona Ahrnstedt, Visheten vaknar av Elin Säfström, Iskalla ögonblick av Viveca Sten… Ja, man kan väl säga att jag ser fram mot att läsa 🙂

Men det sägs att det finns andra saker att se fram mot än läsning? Tja, det kanske är sommar fortfarande, men annars så ser jag fram mot konserten vi ska på i morgon – Jill Johnson. En 50-årsfest och en släktträff ska vi hinna med i september. Längre fram än så har vi inte planerat, mer än jobb jobb och det räknas då inte som svar.

I november ser jag fram mot Svenska Deckarfestivalen i Sundsvall. Programmet hittar ni här. Belinda Bauer, Lone Theils, Christoffer Carlsson, Gabriella Ullberg Westin, Caroline Eriksson, Jonas Moström, Arne Dahl osv osv

Bonusfrågan: Ostbågar… och just nu har jag snöat in på färsk frukt med Kesella Vanilj.

Hett i hyllan #53

Dags för Hett i hyllan – inspirerad av Bokföring enligt Monika som skriver så här:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

I februari 2014 så kom mina födelsedagspresenter från min mamma – en hög med böcker 🙂 En av böckerna var en som jag önskat mig – The Secret Speech av Tom Rob Smith. Jag hade under hösten 2013 läst Child 44 av honom (på tips från Monika!) och gillat mycket. Då är det klart jag ville läsa del två i serien som är The Secret Speech. Jag hade redan på julafton 2013 fått del tre, Agent 6. Och ja – nu står bägge två delarna i serien olästa i hyllan. Stort frågetecken varför detta händer mig så ofta!

The Soviet Union 1956: after Stalin’s death, a violent regime is beginning to fracture. Stalin’s successor Khrushchev pledges reform. But there are forces at work that are unable to forgive or forget the past. Leo Demidov, former MGB officer, is facing his own turmoil. His adopted daughters have yet to forgive him for his part in the brutal murder of their parents. They are not alone. Leo, his wife, and their family are in grave danger from someone with a grudge. Someone transformed beyond recognition into the perfect model of vengeance. Leo’s desperate mission to save his family will take him from the harsh Siberian Gulags, to the depths of the criminal underworld, to the centre of the Hungarian uprising – and into a hell where redemption is as brittle as glass.

What Alice Forgot av Liane Moriarty

Från Goodreads: Alice Love is twenty-nine, crazy about her husband, and pregnant with her first child.
So imagine Alice’s surprise when she comes to on the floor of a gym and is whisked off to the hospital where she discovers the honeymoon is truly over — she’s getting divorced, she has three kids and she’s actually 39 years old. Alice must reconstruct the events of a lost decade, and find out whether it’s possible to reconstruct her life at the same time. She has to figure out why her sister hardly talks to her, and how is it that she’s become one of those super skinny moms with really expensive clothes.
Ultimately, Alice must discover whether forgetting is a blessing or a curse, and whether it’s possible to start over. 

What Alice Forgot av Liane Moriarty kom ut 2010. Den finns inte översatt till svenska. Liane Moriarty är en australiensisk författare som tidigare arbetat inom reklambranschen. Hon debuterade 2004 med romanen Three Wishes och har gett ut sju romaner och tre barnböcker. What Alice Forgot är hennes fjärde bok. Det finns planer på filmatisering och Jennifer Aniston har nämnts som huvudrollsinnehavare.

På vägen till USA så läste jag Stora små lögner av Liane Moriarty och var sugen på att läsa mer av henne. I Tattered Cover Bookstore i Denver så såg jag hennes Truly Madly Guilty men tyckte inte att det var befogat att köpa en inbunden bok. Så det fick bli What Alice Forgot istället.

What Alice Forgot är en typisk bok av Liane Moriarty. Den innehåller mycket om relationer, med en gräns mot feelgood, men den innehåller också en form av mysterium som gör att man vänder blad. I det här fallet är det inget mysterium som gränsar mot deckare, utan helt enkelt vad som hänt med Alice under de tio åren som är försvunna ur hennes minne. Hur blev hon en sån ”bitch” och fanatisk, och hur kommer det sig att hennes lyckliga äktenskap fallit i bitar? Det är en historia som intresserar. Jag gillar också avrundningen i sista kapitlet, även om upplösningen på sätt och vis är lite av ett antiklimax.

Liane Moriarity är en mästare på att teckna ett förortsliv. Personerna är i högsta grad verkliga, och med det har de också en hel del drag som inte är vidare sympatiska. Relationerna tecknas väl och det är intressant att fundera över hur relationer ändras över tid.

What Alice Forgot väcker en hel del tankar, i synnerhet kring hur minnet fungerar. För mig fungerar inte alls minnet som det gör för Alice i boken. Det finns ingen chans att jag skulle ha så tydliga och klara minnen av vad som hände för tio år sedan, hur jag kände och detaljer i minnen. Något mer minns jag från tiden när jag var gravid med första barnet, men inte alls som Alice. Det gör historien mer orealistisk för mig, men den är ändå intressant och jag funderar en hel del på hur jag själv ändrats sen barnen var små eller sen innan de föddes.

Liane Moriarity tillhör nu en av mina favoritförfattare, och lyckligtvis kan jag nu se fram mot att läsa fyra till böcker av henne – de har nu hamnat på min önskelista!

Omdöme: Intressant och underhållande om minnen och tidens gång.
Betyg: 4

Bloggat om boken har Enligt O och Ms Hisingen

Mer om boken kan du läsa här eller här.
Förlag: Berkley
Sidor: 459
Betyg på Goodreads: 4,05 baserat på 203 687 betyg.
Hur jag fick tag på den: Mitt exemplar var nyinköpt i Denver.
Utläst 16 juli 2017.

Veckans topplista: Frankrike

Johannas deckarhörna har skapat en serie hon kallar Veckans topplista, eftersom hon tycker Top Ten Tuesdays inlägg blir svårare och svårare. Jag kan hålla med henne, och hoppar gärna på det här.

Vecka 31 är det ”Frankrike” som är temat. Jag ska villigt erkänna att det här är betydligt knepigare en förra veckan, då det gäller deckarförfattare. Jag och fransk litteratur har inte riktigt funnit varandra än. Det har varit många försök, men oftast har vi kommit på kant. Fem exempel lyckas jag ändå skrapa ihop på fransk litteratur som jag gillat. Alla utspelar sig i Frankrike.

1. Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Den enda fullträffen.
2. Och sen Paulette av Barbara Constantine
3. Vi ses på Place de la Sorbonne av Justine Lévy
4. Drömbokhandeln av Laurence Cossé
5. Allt jag önskar mig av Grégoire Delacourt