”Utrensning” av Sofi Oksanen

En regnig morgon 1992 utanför sin gård i Västra Estland hittar Aliide Truu en ung flicka liggande misshandlad under en björk. Hon tar in den unga flickan till sig och försöker få henne hel och ren. Gården är Aliides barndomsgård, där hon växte upp med sina föräldrar och sin syster Ingel. Ingel som alltid gjorde allting rätt och perfekt, och som dessutom fick Hans, den man som Aliide längtade efter. Nu bor Aliide där ensam och vill egentligen inte alls ta emot någon främmande.

Den unga flickan heter Zara och är egentligen från Ryssland. Till Estland har hon kommit med sin hallick. Men varför har hon hamnat just på Aliides gård mitt ute på landsbygden? Aliide undrar, och Zara tvekar om hon ska avslöja sanningen. I alla fall hela sanningen. Att det inte är en slump. Och hur är det med Aliide egentligen? Vad hände med Aliide och hennes familj när Sovjetunionen ockuperade Estland? Vilken person blev Aliide egentligen?

”Utrensning” är den tredje romanen av Sofi Oksanen från 2008. Boken, som är prisbelönt, utspelar sig i Estland och handlar om den sovjetiska ockupationen av Estland. Den var i sin första version en pjäs.  Sofi Oksanen debuterade 2003 med ”Stalins kossor”, som även den delvis utspelar sig i Estland. Hon är född i Finland, och har en finsk far och en estnisk mor.

I den Nordiska utmaningen, som nu Västmanländskan tagit över, så var det i maj dags för Finland. Redan förra gången så var det några deltagare som läste böcker av Sofi Oksanen och jag blev nyfiken på henne och den boken jag hittade på vårt bibliotek var ”Utrensning”. Men samtidigt så drog jag på att börja läsa boken. Jag hade fått för mig att det var tungläst och det hade jag inte ork för. Men oj vad jag är glad att jag överkom den barriären till slut!

Boken ger en inblick i estländsk vardag, konsekvenserna för enskilda personer att leva under ockupation och är en historisk lektion för mig som innan var okunnig om mycket vad gäller Estland. Den väcker många tankar kring hur människor beter sig och agerar på olika bevekelsegrunder under en ockupation, eller egentligen under extremt tryck och krav på lojalitet. Hur mycket man än kan ogilla en del av Aliides beslut så framstår hon som ytterst mänsklig! Även Zara är en komplicerad person, men kanske väcker hon mer sympati. Samspelet mellan de två kvinnorna är väl beskrivet, med små medel.

Språket är behagligt och lättläst, växlingen mellan olika tidpunkter (från 1940-talet till 1990-talet) är bra uppbyggd och ger historien ett driv framåt. De korta kapitlen lockar till mer läsning. Också att man vill veta vad som hänt Aliide i hennes liv gör att man vill läsa lite till. Det slår en efteråt som underligt att man med ett så behagligt språk kan beskriva något så mörkt och obehagligt. Mycket i boken är underförstått och delvis så känner jag att jag borde gå tillbaka och läsa om för att verkligen förstå. Nackdelen är att det blir många saker att knyta ihop. Jag tror det här är en bok som jag kommer att fortsätta att fundera på ett tag!

Några som skrivit om boken tidigare är: Bokföring enligt Monika, Tidningsida, Bokbrus och Bokmania.

Omdöme: Finländsk skildring om att acceptera och leva med konsekvenserna av sina beslut.
Betyg: 4.