Vita spår av Emelie Schepp

Ombord på ett X2000 hittas en ung kvinna från Thailand död på toaletten. Med henne säger vittnen fanns en annan ung kvinna, men när polisen kommer till platsen så finns det inget spår av henne. Förmodligen har hon flytt tåget när det stannat i Norrköping. Gunnar Öhrn blir utredningschef, och med i teamet finns Mia Bolander, Henrik Levin och Ola Söderström. Gunnars sambo Anneli Lindgren är kriminaltekniker. Jana Berzelius kopplas snart in som åklagare. Alla brottas de med sina egna personliga problem men ger sig helhjärtat in i utredningen, trots att de samtidigt håller på att undersökas hur de agerat i ett tidigare fall. För Jana tar det hela en dramatisk vändning när hon förstår att misstankarna riktas mot en person från hennes förflutna. En person som hon inte vill att de ska hitta.

Vita spår av Emelie Schepp kom ut i maj 2015. Det är den andra delen i serien om Jana Berzelius och hennes kollegor. Emelie Schepp är en svensk författare och projektledare inom reklambranschen. Hon debuterade 2013 med Märkta för livet, då som egenutgivare. Därefter fick hon kontrakt med Wahlström & Widstrand, och Märkta för livet gavs ut i ny upplaga 2014.

Jag läste Märkta för livet efter att jag fått ett mejl från författaren, som hade givit ut boken själv och erbjöd mig att läsa den. Jag gillade vad jag läste, och när Vita spår kom var jag glad att jag fick möjligheten att läsa ett recensionsexemplar från förlaget.

Vita spår är en otrolig bladvändare, eller vad man nu ska kalla det när man frenetiskt klickar på läsplattan, och jag läste ut den på två dagar. Det är en välskriven bok med ett starkt driv och hög spänningshalt. Tonen och språket tilltalar mig, det flyter och används snyggt för att skapa spänning, och det finns inget jag hakar upp mig på. Historien i Vita spår känns betydligt tajtare än den i Märkta för livet, som jag ändå tyckte var bra. Borta är också de detaljerade beskrivningarna som delvis störde mig i Märkta för livet.

Trots den höga spänningshalten i historien, så kommer kanske inte upplösningen som något totalt oväntat. Men det finns så mycket mer som skapar spänning. Framförallt så är det berättelsen om Jana som fascinerar mig. Läsaren bjuds på mycket, men samtidigt så känner jag vid avslutad läsning att jag har ett enormt sug efter att få veta mer om Jana. Jag är imponerad över hur man å ena sidan får veta mer om Jana, å andra sidan inser att man alls inte vet så mycket. Är historien trovärdig? Förmodligen inte, men det hinner jag inte ens reflektera över när jag sugs in.

I övrigt är persongalleriet intressant och kontrasten mellan Janas, Mias och Henriks och de övrigas privatliv ger liv åt berättelsen. Fortfarande stör jag mig på Mia och hennes (stundvisa) oprofessionalism, men en bra deckare ska ju inte bara innehålla personer som man gillar. I synnerhet Henriks vardag fortsätter ändå att vara den jag mest kan relatera till.

En sak till att gillar är titelsättningen på boken. Även efter avslutad läsning så kommer jag på möjliga sätt att tolka titeln på. Det gillar jag. Däremot så önskar jag att förlaget valt att behålla stilen i omslaget som var på den egenutgivna versionen av Märkta av livet.

Detta är en av de bästa deckarna jag läst i år. Finns bara ett problem. Jag hade velat börja läsa trean direkt.

Omdöme: En riktig bladvändare om familj, lojalitet och förtroende.
Betyg: 4+

Några som bloggat om boken är Johannas deckarhörna, Boklysten, och dagarna går, Maddes bokblogg, Läsa & Lyssna och Bokraden.

Mer om boken kan du läsa här och här.
Förlag: Wahlström & Widstrand.

Mitt exemplar var ett recensionsexemplar (e-bok) från förlaget. Tack för det!
Utläst 20 juni 2015.