Torka aldrig tårar utan handskar 3. Döden av Jonas Gardell

De kommer från småstäderna ute i landet där de inte vågat erkänna, ens för sig själva, att de inte passar in. De har olika bakgrund men mycket gemensamt. Det är Bengt, Rasmus, Benjamin, Lars-Åke, Seppo, Reine och Paul. Men i bakgrunden så lurar sjukdomen, som ska leda dem in i döden, utan att de ens vågar erkänna att de är sjuka. Eftersom deras sjukdom är belagd med så oerhört mycket tabu. Deras vänskap och deras kärlek stärker dem, men ändå så står de tillslut ensamma.

Torka aldrig tårar utan handskar 3. Döden av Jonas Gardell har recensionsdatum i dag, 26 augusti 2013. Det är den sista delen i den omtalade trilogin Torka aldrig tårar utan handskar. Den första delen (Kärleken) kom 2012, den andra (Sjukdomen) kom tidigare i år. Trilogin hyllas redan som en klassiker och filmatiseringen har visats på TV. Jonas Gardell är svensk komiker, författare och dramatiker.

Att avsluta en trilogi där de två första böckerna har hyllats är inte lätt. Själv plockar jag upp boken med stora förväntningar, och viss bävan. Men inte hade jag behövt vara orolig. Den här är lika bra som de två första böckerna! Mina recensioner av del 1 och 2 kan du läsa här och här.

Det är intressant att trots att man redan i första delen i viss mån får reda på slutet av trilogin så lyckas Gardell hålla intresset uppe hela vägen. Det är så mycket annat som är tänkvärt, vackert och ohyggligt sorgligt på vägen. Dessutom väcker det en hel del ilska hos mig. Tricket för att hålla vår uppmärksamhet tror jag är att för varje bok så får vi reda på lite mer om personerna i ”bögkollektivet Kråkan” som han kallar det. Den här gången är det Bengt som får börja boken med att ta plats, och erkännas ska att eftersom Hammarstrand (och sedan Östersund där han går i gymnasiet) inte ligger alltför långt härifrån så blir det lite speciellt. Fast egentligen kunde det ju vara vilken småstad som helst i Sverige. Det är genomgående i boken, att de kommer från småstäder, där de inte kunnat vara sig själva. Efter Bengt får vi också lära känna Lars-Åke bättre.

Jag tycker blandningen mellan det personliga, där vi får lära känna personerna, och fakta om hur de sjuka togs emot (eller inte) i sjukvården, vad som skrevs i media osv är en styrka. Det gör att man går från att vara ledsen till att bli mer upprörd och det behövs. Det är det som gör det här till en modern klassiker. För oss som var med på 80-90-talet men ändå inte såg det här blir det nog extra omskakande läsning tror jag.

Det är många sorgliga bitar, men det är inte begravningarna och döden som får tårarna att stiga som mest, utan det är beskrivningen av Lars-Åkes födelsedagsfest. Så hjärtskärande! För att inte tala om hur beskrivningen av föräldrarnas och andra släktingars reaktioner. I sin okunskap och rädsla att dömas av andra så vågar de inte stå upp för sina barn. Det lyckas Gardell skriva om utan att egentligen fördöma reaktionerna. Starkt.

Den tredje boken håller samma ton som de två första böckerna, vilket gör att de bildar en enhet. I grunden är detta en kärlekstrilogi, samtidigt som det är folkbildning och faktiskt en del i samhällsdebatten. Mycket skickligt!

Omdöme: Omskakande, sorgligt och vackert om kärlek, sjukdom och död.
Betyg: 4+

Boken finns att köpa på Adlibris, Bokus och Bokia.

Mitt exemplar är ett recensionsexemplar från Norstedts. Tusen tack för att jag fått läsa och recensera alla tre delarna!