”Rubinröd. Tidlös kärlek.” av Kerstin Gier

16-åriga Gwendolyn växer upp i en familj som verkligen inte är vanlig. I arv inom familjen så går förmågan att göra tidsresor. Som tur är för Gwen så har Isaac Newton och andra kloka män för länge sedan räknat ut att den som är född 7 oktober 1994 har ärvt genen. Det innebär att det är Gwens kusin Charlotte som ärvt den, och inte Gwen som är född dagen efter. Charlotte förbereds hela sitt liv för sin första tidsresa medan Gwen får vara helt vanlig. En dag så känner sig Gwen svimfärdig. Och plötsligt befinner hon sig i en annan tid. För att snabbt kastas tillbaka igen.

Efter ytterligare några snabba tidsresor så berättar hon förtvivlat för sin mamma som hänt. Genast tar hennes mamma henne till ett underligt hus någonstans i London. Där möter henne ett par äldre män som vill undersöka om hon verkligen har genen. Och så Gideon, som också ärvt genen, och gjort flera tidsresor. Det visar sig att Gideon, och nu också Gwen, har ett uppdrag. Ett uppdrag som blir ett spel på liv och död. Vem ska de lita på? Vem är det som är förrädare? Vem är det som är god och vem är ond?

Rubinröd av Kerstin Gier är en ungdomsbok nyutkommen på svenska. Boken heter i original Rubinrot och kom ut 2009. Under 2013 kommer del två, Safirblå, och del tre, Smaragdgrön, ut på svenska. Kerstin Gier är en tysk författare med en stor produktion av både vuxen- och ungdomsböcker.

Det här är en ungdomsbok med målgruppen 12-15 år som jag fick erbjudande från förlaget att läsa. Trots att jag inbillar mig att fantasy inte är ”min grej” (vilket jag börjar undra om jag missförstått…) så tackade jag ja. Och det är jag glad för. För det här är bra fantasy. Eller feelgoodfantasy som jag sett den beskriven som på webben.

I början hade jag lite svårt att komma in i boken, men ganska snart så var jag fast. Språket är bra, flyter på, är humoristiskt och beskrivande. Och återigen – trots att det riktas mot ungdomar så har författaren (och översättaren?) inte underskattat läsaren, språket blir aldrig banalt. Det är också en hel del mystik, och allt är inte självklart, vilket gör att man vill läsa mer för att få reda på hur det hänger ihop. Det finns gott om trådar att spinna vidare på i nästa bok och även om man inte visste att det fanns två böcker till så är det uppenbart i slutet att det här måste fortsätta.

Speciellt förtjust blir jag i huvudpersonen Gwendolyn och hennes bästa vän Leslie. De är på många sätt typiska tonårstjejer, diskuterar film och sina klasskamrater, kommer med rappa omdömen. De är också klyftiga och roliga. Gwens självironiska kommentarer är verkligen underhållande. Eftersom jag gillar Gwen så blir jag dock lite frustrerad över att hon förvandlas till ett mähä i närheten av Gideon, och det är en av de få saker jag irriterar mig på med boken. Men jag hoppas det blir mer nyanserat i nästa bok, som jag faktiskt hoppas att få läsa.

Boken är helt nyutkommen på svenska men en som läst den på tyska (!) och skrivit om den är Helena. Första recensionsdatum var igår och då skrev bl.a. dessa om bloggen: Fru E:s böcker, Beroende av böcker och Bokomaten,

Innan jag läste boken så snodde min 12-åriga dotter den. Hennes omdöme kommer jag att publicera senare i dag här på bloggen.

Betyg: 4+ (i genren ungdomsböcker)
Omdöme: Välskriven feelgoodfantasy om tonårstiden, tidsresor och farliga uppdrag.