När hundarna kommer av Jessica Schiefauer

Från förlagets hemsida:

Ester och Isak. Isak och Ester. Två unga människor i ett litet samhälle i Sverige. Småstadstristessen den här våren löper sida vid sida med de nynazistiska strömningar som blir allt synligare: Ett hakkors i svart bläck på mattebokens pärm, en torshammare om halsen, skrålande fyllesång om fosterlandet på festerna.
När Ester och Isak en vårkylig kväll möts på en av festerna vid sjön förändrar de varandra. Deras förälskelse väcker dem till liv.
Ester sover allt oftare över i Isaks pojkrum, äter frukostmackorna vid hans köksbord.
Isak har en lillebror som heter Anton.
Och det här är berättelsen om Esters och Isaks stora kärlek. Och det är berättelsen om när Anton tog en annan människas liv.

När hundarna kommer av Jessica Schiefauer hade recensiondatum 24 augusti 2015. Jessica Schiefauer är en svensk författare som har gått skrivarutbildningar på Fridhems folkhögskola, Bona folkhögskola och Nordiska folkhögskolan. Hon har även studerat svenska, engelska och litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och har en pedagogisk examen i språk och kreativt skrivande. Hon debuterade 2009 med Om du var jag och 2011 fick hennes Pojkarna Augustpriset. När hundarna kommer belönades med 2015 års Augustpris för Årets svenska barn- och ungdomspris.

Jag har varit nyfiken på Jessica Schiefauer och hade planer på att läsa Pojkarna som står i dotterns bokhylla. Men så bestämde Kulturkollo att bokcirkla om När hundarna kommer och jag beställde den på biblioteket. Strax därefter så fick jag erbjudande från Augustpriset att få nominerade böcker och jag valde bl.a. den här.

När hundarna kommer är helt enkelt fantastiskt bra. Så bra så den hittills är den bästa boken jag läst det här året. Egentligen kanske det skulle räcka som recension?

Jag älskar det målande språket, jag kan bara inte värja mig. Berättelsen äter sig in, berör, gör ont och är outhärdligt vacker i all sin nakenhet. Det är också en helt fantastisk beskrivning av ung kärlek (och då var det ändå ett tag sen jag var så ung). Utsattheten och beroendet i ett ungt kärleksförhållande beskrivs på ett intensivt sätt.

Från början till slut så ligger det en ödesmättad stämning över boken. Jag återkommer hela tiden till tanken att det här inte kan sluta lyckligt. Utan att avslöja hur det slutar så känns det ändå som att boken slutar helt ”rätt”.

Personteckningarna är levande, och personerna känns verkliga. I centrum ligger ungdomarna, som beskrivs nära, samtidigt som tredje persons perspektivet skapar ett visst iakttagande på avstånd som gör det hela mer uthärdligt. Fast samtidigt så gör det berättelsen ännu starkare.

Att inte försöka ursäkta, utan bara beskriva rakt upp och ner hur anhöriga till någon som begår brott påverkas, ger historien en styrka och en kraft. Mina tankar och funderingar dras åt samma håll som efter att jag läst Vi måste prata om Kevin, men När hundarna kommer berör mig ännu mer. Det är ett viktigt perspektiv – förövarnas närstående – som vi inte får glömma bort. Det finns en tendens i samhället att klumpa ihop dessa med förövarna som är oroväckande och ökar hatet.

Efter läsningen så bokcirklade vi om den på Facebook i regi av Kulturkollo och i vanlig ordning satte det i gång tankarna ännu mer. Vi ”samtalade” om titelns betydelse, Antons utveckling, maktbegreppet, de vuxnas roll i boken, vem som berörde, tillhörighet, berättarperspektivet och mycket mycket mer.

Jag är rädd att den här pärlan går folk förbi för att den klassas som ungdomslitteratur. Själv är jag faktiskt tveksam till att sätta den i händerna på mina barn utan att vara redo att diskutera ämnet. Det är minst lika mycket en bok som vuxna borde läsa. Själv är jag nu ännu mer sugen på att läsa Pojkarna. Mer av Jessica Schiefauer kommer jag definitivt att läsa!

Omdöme: Outhärdligt berörande om ett brott och dess konsekvenser.
Betyg: 5

Bloggat om boken har Bokföring enligt Monika, Romeo and Juliet, Carolina läser, Eli läser och skriver, I Elinas hylla och Enligt O

Mer om boken kan du läsa här och här.
Förlag: Bonnier Carlsen

Mitt exemplar hade jag fått från Augustpriset. Tack för det!
Utläst 7 november 2015.