En smakebit på søndag – Je m’appelle Agneta

Söndag på bloggen innebär att jag deltar i En smakebit på søndag. Varannan vecka är det Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna, och varannan vecka är det Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten.

Efter en tuff vecka så var det härligt att i går kväll (ja, i natt… och in på söndagen…) njuta av glitter och glamour med en live publik. Herregud vad jag längtar efter en riktig konsert! Men i går kväll alltså. Eurovision såklart. Verkligen andlöst spännande när tittarna röstade så annorlunda än juryerna. Vinnare blev ju förhandstippade Måneskin från Italien. Roligt med italiensk rock! Mina favoriter var (förutom Tusse förstås) Norge och Malta.

Men ni undrar förstås vad jag läser också – därifrån ska ju smakbiten komma. Jag plöjde Christoffer Holsts senaste fredag-lördag, men på eftermiddagen började jag läsa en bok som kom i veckan: Je m’appelle Agneta av Emma Hamberg. Den är nominerad till Årets bok och jag vann den hos Nilmas Bokhylla som har en bokcirkel med Årets böcker. Smakbiten kommer från början av boken.

Numera pratar jag mest agnetiska hemma här. Magnus har fortfarande inte lärt sig det. Så vi pratar om varandra mest hela tiden. När jag tänker efter har jag nog varit på språkresa i hela mitt liv. Så många länder jag rest till, men ingenstans pratar de mitt språk. Inte ens min ursprungsfamilj, det är som om jag vore adopterad. Mina barn är trespråkiga, de pratar magnuska, agnetiska och sitt eget språk. Men jag ser på de att även de tycker att min grammatik är lite svår. De fattar vad jag pratar om, men det roar dem inte. Som tur är kan jag deras språk, så det brukar lösa sig.