Us av David Nicholls

Douglas Petersen är femtiofyra år, gift med Connie som han har sonen Albie med. En natt så väcker Connie honom och säger att hon tycker äktenskapet är slut och hon tänker lämna honom. Sonen Albie ska flytta hemifrån och de har planerat att göra en resa tillsammans genom Europa innan. Trots att Connie vill bryta upp så enas de om att ändå genomföra den gemensamma tågresan. Douglas bestämmer sig för att det i stället ska bli den resa som får dem att bli en familj igen, som får Connie att inse att hon fortfarande älskar honom och som får Albie att respektera honom. Douglas planerar in i minsta detalj, rutten är klar och hotellen bokade. Nu kan väl inget gå fel?

Us av David Nicholls kom ut 2014. David Nicholls är en brittisk författare och manusförfattare som debuterade 2003 med Starter for Ten. För en svensk publik slog han igenom med En dag som kom ut 2009.

Jag läste One Day av David Nicholls 2011 och älskade den. I bokhyllan har tillkommit några äldre böcker av honom, men de har inte blivit lästa. Ändå önskade jag mig Us och det var med viss bävan och höga förväntningar som jag började läsa.

Us är en mycket lättläst bok, men den levde inte alls upp till mina förväntningar. Jag gillar språket, kapitlen är korta och det går snabbt att läsa. Men ändå tog det mig lång tid att läsa ut boken, för jag har oerhört svårt att fångas av historien. I stort så känns det som en version av en guidebok över kulturella sevärdheter i Europa. Det känns som om författaren snarare vill saluföra en massa europeiska storstäder och kända konstmuséer än att berätta en historia. Återblickarna ger mer än berättelsen om resan, som blir alldeles för detaljerad. Beskrivningen av de muséer och ställen jag själv besökt ger mig bilder, men inte de okända ställena, där blir det platt.

Styrkan med boken tycker jag är hur Douglas genom berättelsen, i synnerhet tillbakablickarna, växer fram som en människa. Ju mer jag läser desto mer tycker jag om honom, och desto svårare får jag för de runt omkring honom. I synnerhet så irriterar jag mig på Connie.

Trots de leenden som Douglas framkallar så ger hela historien mig en klump i magen. Det finns en så sorglig underton. Kanske det är extra svårt att läsa, eftersom Douglas inte är mycket äldre än jag själv (även om han känns äldre). Det mogna äktenskapet tecknas på ett skickligt och träffsäkert sätt, men samtidigt med en sur biton som gör det hela så negativt.

Jag är villig att ge David Nicholls en till chans pga One Day, men den kommer inte snart.

Omdöme: Brittiskt sorgligt om ett havererat äktenskap och den roadtrip som ska rädda det.
Betyg: 3+

Några som bloggat om boken (svenska utgåvan) är Feelgoodbiblioteket, hyllan, Carolina läser, med näsan i en bok och Kulturloggen.

Mer om boken kan du läsa här och här.
Förlag: Hodder & Stoughton

Mitt exemplar var en julklapp 2014.
Utläst 12 april 2015.