Vårvintern håller sitt grepp om Ödesmark, den lilla byn utanför Arvidsjaur. Flera av gårdarna är övergivna, lämnade åt ett långsamt förfall. I ett av husen bor Liv med sin gamla pappa Vidar och tonårssonen Simon. De utgör en säregen familj, Liv känner grannarnas blickar, på samma sätt som hon känner kundernas stirrande när hon jobbar kvällsskift på bensinmacken. Alla tycks fråga sig varför Liv har stannat med sin pappa, vad som håller henne kvar i detta bortglömda hörn av Lappland. Människor pratar om Vidars förmögenhet, om hur rik han borde vara efter alla sina skogsaffärer och vilket lätt villebråd familjen är …

Ödesmark av Stina Jackson kom ut 9 april 2020. Stina Jackson är en svensk författare som är uppvuxen i Skellefteå men nu bor i USA. Hon debuterade 2018 med Silvervägen som  belönades av Svenska Deckarakademin med priset Årets bästa kriminalroman 2018. Ödesmark är hennes andra bok.

Jag läste Silvervägen av Stina Jackson 2018 och tyckte den var riktigt bra. Hennes andra bok stod högt på läslistan från det ögonblick jag såg att den skulle komma. Såpass att jag laddade ner den på mobilen samma dag den kom ut och läste den någon dag efter, under påskhelgen.

Ödesmark är en roman som kommer att leva kvar länge hos mig. Språket gör läsningen till en ren njutning, och jag kan inte slita mig från berättelsen. Stina Jackson är fantastiskt bra på att beskriva naturen och miljöerna, och låta karaktärerna i boken vara en del av miljön. Miljön och livet i Ödesmark är kallt, blött, mörkt och ensligt. Relationen till naturen och den vilda skogen som kryper inpå är genomgående i berättelsen och det sätter en speciell stämning. Berättelsen får det att värka i hjärtat bitvis, det är både tragiskt och vackert på samma gång. Ödesmark kommer att vara en av de bästa böckerna jag läst 2020.

Karaktärsteckningarna i Ödesmark är suveränt bra. De är uppbyggda integrerat med handling och med miljön, och så att man får reda på saker gradvis. En del är uttalat, men mycket finns under ytan. Karaktärerna är komplexa, och inte alls perfekta människor, men de gör så gott de kan. Det gör att jag både tycker om karaktärerna och lider med dem. Liv och Liam är de som får ta mest plats, och det är också de som står fram.

Ödesmark är karaktäriserad som en deckare, och visst innehåller den ett dödsfall, men jag tycker den är mer ett familjedrama. Ett genomgående tema är relationen föräldrar-barn som kan vara så oerhört komplex. Den kan innehålla ovillkorlig kärlek, men också innehålla konflikter och osundhet. Ibland kan det vara nödvändigt att slita sig loss, samtidigt som det är omöjligt. Liv och Liam har två olika bakgrunder, men jag tycker det finns många liknande trådar i deras liv. Fäder som är skadade och beter sig illa, mödrar som inte orkar med, en vilja att göra bättre i sin egen roll som förälder, omgivningens dom, önskan att bli bekräftad.

Ödesmark är en unik bok, men när jag läser den får jag samma härliga känsla som när jag läser böcker av andra författare. Två som jag omedelbart tänker på är Christoffer Carlsson och Karin Smirnoff. Jag njuter av språket på samma sätt, men det handlar mest om förmågan att beskriva det svenska, i synnerhet glesbygd, med ärlighet och värme, en förmåga att se människor. Min favoritgenre är bestämt glesbygdsnoir!

Om man efter två böcker kan säga att man har en favoritförfattare så har jag det. Att jag ska läsa nästa bok av Stina Jackson är självklart.

Omdöme: Välskrivet ödesdigert familjedrama – en äkta glesbydsnoir.
Betyg: 5

Bloggat om boken har och dagarna går och Deckarloggen

Mer om boken kan du läsa här.
Förlag: Albert Bonniers förlag
Sidor: 320
Betyg på Goodreads: 4,05 baserat på 38 betyg
Hur jag fick tag på den: Läst på Book Beat
Utläst 13 april 2020