Silvervägen av Stina Jackson

Från förlagets hemsida: Sedan tre år tillbringar Lelle de ljusa sommarnätterna med att köra bil. Han kör utmed väg 95 som skär genom landet från Skellefteå i nordvästlig riktning förbi Arvidsjaur, Arjeplog och mynnar vid norska gränsen, den väg som kallas Silvervägen. För tre år sedan försvann hans sjuttonåriga dotter spårlöst och hennes försvinnande gnager sönder Lelle inifrån.
Till den lilla orten Glimmersträsk anländer Meja och hennes mamma. Meja är lika gammal som Lelles dotter var när hon försvann. Medan höstens mörker närmar sig knyts Lelles och Mejas öden ihop och när ytterligare en ung flicka försvinner blir deras liv för evigt sammantvinnade.

Silvervägen av Stina Jackson hade recensionsdatum 5 juni 2018. Stina Jackson är en svensk författare som bor i USA. Silvervägen är hennes debutroman och den belönades av Svenska Deckarakademin med priset Årets bästa kriminalroman 2018.

Jag hade hört så mycket gott om Silvervägen att jag lånat den av en vän. Men det var först när den belönades med priset Årets bästa kriminalroman som jag prioriterade den i läshögen.

Silvervägen är en oerhört stark roman. Stina Jackson har ett målande språk som skapar en stark stämning boken igenom. Det är så obehagligt så in i märgen, men samtidigt finns där en gnutta hopp och mänsklighet. Det är både spännande och vemodigt på samma gång. Hela berättelsen berör, på slutet så mycket att jag får tårar i ögonen. Jag förstår, beroende på historien, att det klassas som en kriminalroman, men den skulle också kunna hamna i en annan genre – psykologisk thriller eller helt enkelt drama/skönlitteratur. Möjligen kan de som förväntar sig en traditionell deckare bli besvikna när de läser Silvervägen.

Såväl karaktärsteckningarna som miljöskildringarna är mycket bra. De vävs också samman på ett skickligt sätt. Det ensliga på landsbygden, människor som står utanför samhället, det avvikande men också lockande. Stina Jackson beskriver den norrländska landsbygdens glesbygd, som många flyr, och de som bor kvar med innerlighet och en hel del förståelse. Det är ensligt, deprimerande men också mycket mänskligt. Alla karaktärerna känns levande, och det är lätt att beröras av deras historier. Men kanske det är Lelle som allra mest fastnar hos mig.

Utöver det svenska och norrländska finns det likheter mellan Stina Jacksons beskrivningar av Lelles ständiga resor och beskrivningar av ”road-trips” i USA, och en del av människorna som vi får möta skulle kvala in i det som i USA fördomsfullt brukar benämnas som ”white-trash”.

Silvervägen är en mycket stark debut, och jag hoppas få läsa mer av Stina Jackson.

Omdöme: Stark och berörande kriminalroman om ensamhet och familjeband
Betyg: 5-

Bloggat om boken har Johannas deckarhörna, Just nu just här, Mias bokhörna, Bokgalleriet, hyllan, stories from the city, Fru E:s böcker, Västmanländskans bokblogg, Vargnatts bokhylla och Läsa & Lyssna

Mer om boken kan du läsa här eller här
Förlag: Albert Bonniers förlag
Sidor: 296
Betyg på Goodreads: 3,77 baserat på 258 betyg
Hur jag fick tag på den: Lånat av en vän
Utläst 30 november 2018.