Efter knappt 20 sidor…

Det händer väldigt sällan att jag ger upp en bok numera. Kanske jag är noggrannare med vilken jag väljer? Även när det gäller utmaningar så brukar jag vara rätt envis. På jobbet har vi en bokcirkel där vi turas om att välja böcker. Där har jag läst alla böcker utom en, som jag inte hann i en stressig period. Innan sommaren var det dags för en ny bok: Ferry Tales – inte så förbannat tillrättalagt av Björn Ferry.

Jag är ingen biografiälskare men ville ändå prova. Så jag satte mig i solstolen och läste. Jag läste 15-20 sidor och bestämde mig sedan för att helt enkelt ge upp. För det första så har jag svårt med språket. Det är naturligt och hans eget, och det är ju positivt i en biografi. Men det består av korta meningar hela tiden, ofta en-ordsmeningar som ”Skogen.” ”Ymmigt.” ”Långt.” . Och så en massa två-ordsmeningar. Jag har ganska svårt för det, det passar mig inte.

Men sen passar inte tonen mig heller, eller så är jag inte tillräckligt intresserad för att klara av tonen. På första sidan beskriver han hur han skämtar med en annan skidskytte om onani. sen avverkarar han ett antal exempel på hans kiss- och bajsskämt i gruppen. Men det som får mig att ge upp är beskrivningen när han kommer hem till sin fru Heidi:

Heidi kommer hem strax innan nio, rosenkindad och glad. Kram, kram! Puss! Ekorre i blocken. Fika, duscha och sen mysa. Dante hade somnat för natten. Jag läste, eller hörde, att över femtio procent av Sveriges kvinnor vill bli dominerade i sängen, oklart varför. Har funderat lite på det där. Jag tog en snabbdusch och sen flög jag på Heidi ordentligt. Jag bjöd henne på en rejäl åktur och efteråt sa hon:
”Jag tycker om dig.”

När jag läser omdömena på nätet så inser jag hur olika vi uppfattar böcker. Jag undrar om jag läst samma bok? Smaken är verkligen delad. Det enda jag kan säga är att det verkligen inte är tillrättalagt, så där är marknadsföringen helt rätt.

Hur gick det då i bokcirkeln? Jo, det var riktigt intressant för vi hade ganska olika syn på boken. Flera hade lyssnat på ljudboken som Björn Ferry själv läst in, och det verkade helt klart vara en fördel. Vi lyssnade på en bit, och med den tydliga norrländska dialekten blev språket en annan sak. Flera av de som läst den (lyssnat på den) sa att den växte efterhand, och att Ferry framstod som en smart och intressant person, med en speciell humor och speciellt språk.

Det här visar på att en bok verkligen kan upplevas olika. Spännande!

IMG_20150827_171802

 

6 kommentarer

  1. Jag har varit lite kluven inför den boken – på ett sätt är jag nyfiken på den, men å andra sidan är jag inte riktigt tillräckligt intresserad av personen Ferry för att läsa den.

    Gilla

  2. En bok jag inte hört talar som tidigare – vilket inte är ovanligt, man kan inte höra talas om alla böcker, jag vet 🙂
    Det är roligt att prata böcker – bokklubbarna blir fler och fler. Det är spännande hur olika man tycker och vad man fastnat vid!
    Hoppas nästa bok i er klubb blir något du gillar bättre!
    Tack för din kommentar hos mig på förra söndagens ”Smakbit” (den hade hamnat som skräppost – vilket det ju inte alls var – och jag såg den inte förrän i dag) – Tack långt i efterskott!

    Gilla

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.