Vilda svanar: tre döttrar av Kina av Jung Chang

År 1909 föds Yu-fang i Manchuriet, 40 mil nordöst om Peking. När hon bara är 15 år blir hon konkubin åt krigsherren, polischefen och generalen Xue. Förbindelsen arrangeras av hennes far. 1931 föder hon en flicka, Bao Qin. Hon är isolerad och lever mer eller mindre som en fånge, med spionerande tjänare, ensam med sin dotter. När generalen dör så flyr hon med sin dotter. Hon träffar en ny man, en äldre läkare som hon gifter sig med. Dottern växer upp under den japanska och sedan den ryska ockupationen. Under inbördeskriget sedan bryter ut så blir Bao Qin aktiv i motståndsrörelsen, och hamnar i fängelse. Hon engagerar sig därefter helhjärtat i den kommunistiska rörelsen, där hon också träffar sin man, Wang Yu. Tillsammans uppfostrar de sina barn i den sanna kommunistiska andan, de är lojala med saken. Men under kulturrevolutionen splittras familjen, och de hamnar i arbetsläger. Deras näst äldsta barn, dottern Jung Chang kommer till Himalaya där hon arbetar i lantbruket och vantrivs. Hon ifrågasätter alltmer Maos tyranni, vilket skapar konflikter och försätter henne i fara. I Vilda svanar – Tre döttrar av Kina berättar Jung historien om sin mormor, sin mamma och sig själv.

Vilda svanar – Tre döttrar av Kina av Jung Chang kom ut första gången på svenska 1992. I pocket kom den i nyutgåva så sent som 2014. I original heter den Wild Swans – Three Daughters of China och kom ut 1991. Jung Chang är en kinesiskfödd författare, sedan 1987 bosatt i Storbritannien. Hennes internationella genombrott var den självbiografiska Vilda svanar som sålt i mer än 10 miljoner exemplar, och som är förbjuden i Kina. Hon har tillsammans med sin man, Jon Halliday, publicerat en omdebatterad biografi om Mao och helt nyligen kommit ut med en bok om den kinesiska kejsarinnan Cixi.

Den här boken ingår i min Makeutmaning och jag hade precis valt den till april månads bok (för att läsa på påsklovet då den är över 500 sidor) när vi också bestämde att vi skulle läsa den i vår bokcirkel på jobbet. Det skulle vi göra under maj, så därför kommer recensionen först nu.

Vilda svanar är en bra och mycket lärorik bok. Gång på gång så frågar jag mig hur mycket en familj egentligen ska orka gå igenom (och reflekterar över vilket skyddat liv jag själv levt). Det är bitvis helt sanslöst skakande. Under läsningen lär jag mig mycket (inte minst genom att parallellt kolla upp en del saker på nätet) och jag tycker om det. Inte minst lär jag mig mycket om de traditioner som lever kvar årtionde efter årtionde. Trots alla försök att få bort en del traditioner så tycks det finnas en kluven inställning till dem,  exempelvis till hur kvinnor som är ”ärbara” bör bete sig.

Mitt helhetsintryck av Vilda svanar är positivt, just för att det är en så stark historia, det gör boken väldigt speciell. Ett klart plus är fotografierna som finns i boken, det gör den personlig. Stundvis så upplever jag språket som rätt träigt, lite stolpigt. Många av beskrivningarna i boken är väldigt detaljerade, inte minst miljöer, men sen plötsligt så blir det väldigt övergripande. Det gör att jag börjar slarvläsa i de detaljerade styckena, medan jag nästan missar andra viktiga saker som smygs in väldigt kort (och som jag gärna hade velat veta mer om).

Jag tycker Vilda svanar är som bäst i början när det är mormors och mammas historia som beskrivs, då blir det en balans och någon form av ”kritiskt öga”. Efter ca 400 sidor börjar jag irritera mig över vissa saker, och det har att göra med att författaren inte har någon som helst distans till sina egna upplevelser. Det smyger sig in en hel del överlägsenhet, hur hon minsann är så mycket intelligentare än många andra och hur hon klarat sig på egna meriter (trots att det framgår att mamman gör vad alla andra gör, nämligen verkar för att dottern ska få möjligheter).

Det här gör också att jag blir mer kritisk till historiebeskrivningen kring de politiska ledarna. Vad vet man och vad är myten? Kanske man aldrig kan få en ”objektiv” sanning, det är för stora sår i landets historia, men jag har alltid haft svårt för när personer beskrivs på ett ensidigt sätt. Egentligen så spelar det här inte så stor roll, för om bara hälften är sant så är det fruktansvärt. Efter att jag läst boken och började skriva den här recensionen så har jag sett på nätet att en del historiker kritiserar hennes framställningar.

Omdöme: Detaljerad och skakande självbiografisk historia om tre generationer kvinnor i 1900-talets Kina.
Betyg: 4

Bloggat om boken har också C R M Nilsson, Bokslukarnas blog, Lyrans noblesser, Feministbiblioteket och och dagarna går.

Boken finns att köpa på Adlibris och Bokus.
Originaltitel: Wild Swans – Three Daughters of China
Översättare: Margareta Eklöf
Förlag: Stenströms (mitt exemplar)

Mitt exemplar inhandlade jag sommaren 2013 på antikvariat i Wadköping, Örebro.
Utläst 25 april 2014.

Annonser

Bokbloggsjerka 30 maj – 2 juni: Korta böcker

I veckans bokbloggsjerka frågar Annika: Jag läser i normala fall böcker som har 200 sidor eller mer och med få undantag finns det böcker med färre sidantal som känns riktigt lockande för mig. Kanske beror det på att jag behöver tid på mig att komma in i en story eller så handlar det om att bra böcker gärna få pågå för evigt. Eller så är det en kombination av båda. Ibland skulle det dock vara skönt att kunna läsa ut en bok på bara ett par timmar. Därav undrar jag om du kan ge tips på ditt bästa lästips när det gäller böcker under 100 sidor (eller däromkring)?

Oj, under 100 sidor – det läser jag nästan aldrig. Av de jag läst sen jag började blogga så är det några få som är under 200 sidor. Ungdomsböcker och franska böcker dominerar. En del av de korta böckerna är definitivt inte sådana som man läser på bara några timmar, eller snarare inte ett par timmar i sträck i alla fall. Flera av böckerna nedan kräver en hel del eftertänksamhet i läsningen. Klicka på länkarna så kan du se mer vad jag tyckte om böckerna.

• Jonas Hassen Khemiri, Jag ringer mina bröder, 127 sidor
• Patrik Johansson, Gul utanpå, 134 sidor (ungdomsbok)
• Cilla Naumann, 62 dagar, 143 sidor (ungdomsbok)
• Anna Gavalda, En dag till skänks, 150 sidor
• Kim Thúy, Ru, 153 sidor
• Kim Thúy, Mãn, 156 sidor
• Theodor Kallifatides, En lång dag i Athen, 166 sidor
• Julie Otsuka, Vi kom över havet, 171 sidor
• Justine Lévy, Vi ses på Place de la Sorbonne, 172 sidor

En av de kortare böckerna i min hylla, under 100 sidor är en jag inte läst än, Kod 400 av Sophie Divry på 98 sidor

 

Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona av Anneli Jordahl

Året är 1959 och Mona anländer till storstaden Östersund. Mona är född och uppväxt i en liten ort i Dalarna, och nu har hon fått jobb som hembiträde hos ett ungt par, Britt och Ove. Hon ska sköta deras lilla lägenhet och passa deras dotter Katrin medan Britt jobbar på kontor och Ove spelar i ett jazzband. Mona tycker det är fantastiskt spännande att komma till en stad fylld med ungdomar, konditorier och dansställen. Men mest får hon jobba, och på söndagar, när hon är ledig, är det inte så mycket fart på dansandet. Men så får hon följa med när Ove ska spela, och får vara med bandet. Gitarristen, Harold, är tystlåten, stilig och rycker in till Monas försvar. Hon förälskar sig i honom. Många år senare försöker en mor och en dotter tillsammans reda ut vad det var som hände, och vad som försvunnit in i glömskans mörker.

Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona av Anneli Jordahl hade recensionsdatum 7 april 2014. Anneli Jordahl är en svensk författare och litteraturkritiker född i Östersund. Hon har skrivit flera uppmärksammade faktaböcker, men debuterade 2009 som romanförfattare med Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet). Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona är hennes tredje roman.

Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona är en välskriven bok med en sorgsen stämning. Det är som om man hela tiden en känsla av att något inte är riktigt bra. Boken är helt uppbyggd utifrån Monas egna reflektioner (på några få ställen får Harold komma till tals också) och det ger känslan av att man befinner sig tätt inpå Mona, på ett nästan klaustrofobiskt sätt. Det är inte ett identiskt sätt att skriva, men för mig ger den här boken samma känsla som böckerna om Maj av Kristina Sandberg. Jag är förtjust i de insprängda partierna med en dialog i nutid mellan en mor och en dotter, det ger ett avbrott i läsningen, och ett annat perspektiv.

På något sätt är det lite som om man inte kommer Mona in på livet, hon förblir lite undflyende genom hela boken. Det kan vara ett medvetet grepp, det är också som att dottern inte riktigt förmår förstå sin mamma, som om hela hon lägger en distans mellan sig själv och omgivningen. Men ändå så gör det att jag inte riktigt kan känna med Mona och hennes problem. Det går också väldigt fort fram känns det som på slutet av boken.

Tidsstämningen är mycket tydlig, författaren lyckas förmedla en tydlig doft av 50-tal. Det är tilltal, det är fakta och det är väldigt mycket jazzen, som är ett genomgående tema i boken (där jag ibland känner mig rätt okunnig). Klasskillnader är något som återkommer, ofta på ett indirekt sätt, men ibland ganska tydligt. Lite besviken är jag över mängden Östersund i boken, jag hade hoppats på mer.

Det här var mitt första möte med författaren och jag kan mycket väl tänka mig att läsa något mer av henne. Och jo – förresten extra plus till titeln, den gillar jag!

Omdöme: Sorgsen berättelse om en ung flickas möte med verkligheten
Betyg: 4-

Bloggat om boken har också Den läsande kaninen, Bloggbohemen och Ugglan & Boken

Boken finns att köpa på Adlibris och Bokus
Förlag: Norstedts

Mitt exemplar lånade jag av en vän.
Utläst 20 maj 2014.

Ännu en enkät

När man är så här trött så är det enkätdags. Den här enkäten hittade jag inne hos Monika.

Vad läser du just nu?
Vi kom över havet av Julie Otsuka

Vad kommer du att läsa härnäst?
Det lutar åt Gården av Tom Rob Smith men jag har inte riktigt bestämt mig.

En bok du sparat till ett speciellt tillfälle?
I maktens skugga av Viveca Sten blir perfekt sommarläsning. Fast jag är inte helt säker på att jag orkar hålla mig så länge.

Den senaste boken du gav upp?
Kryptan av Kate Mosse.

Den första boken du läste på engelska?
Mina allra första böcker på engelska var en serie Easy Readers, bl.a. Three Men in a Boat av Jerome K Jerome. Den första tjocka boken jag läste var… Raiders of the Lost Ark, dvs boken om Indiana Jones 🙂

Den senaste boken du läste på svenska?
Den senaste jag läste ut var Tjuvarnas stad av David Benioff.

Kan du citera några dikter?
Bara början på några av Pär Lagerqvist, Gustaf Fröding, Erik Axel Karfeldt och en del andra vi läste i gymnasiet. Då premierades också att man lärde sig utantill.

Hur hittar du tiden att läsa så mycket som du gör?
Allt handlar om prioriteringar. Det finns saker jag inte gör som andra gör, men det är väl så med allt?

Vilka nya boksläpp ser du mest fram emot den här våren?
Nåväl, nu är det väl inte längre vår utan sommar, men två boksläpp jag ser fram mot de närmsta månaderna är Tjockare än vatten av Carin Gerhardsen (tror den kom ut igår?) och Den fallande detektiven av Christoffer Carlsson.

Topp Tio Tisdag – Tio serier jag ser fram att läsa nästa bok i

I veckans Top Ten Tuesday sätter The Broke and the Bookish temat till Top Ten Tuesday Freebie! Pick your own topic!

Lite svårt att tänka fritt, men jag väljer att berätta om tio serier som jag definitivt tänker läsa nästa bok i. Egentligen finns det ju ännu fler serier än det här, så valet får anses högst slumpmässigt. När jag började fundera gjorde jag en lista som blev minst tjugo serier. Ibland vet man ju inte heller om serien är slut… Jag har i alla fall valt tio stycken där det verkar troligt att det kommer ytterligare en bok, eller ibland helt säkert.

1. Månkrönikan av Marissa Meyer. Cress har visserligen redan kommit på engelska men dottern väntar på den svenska så då gör jag det också.

2. Hammarbyserien av Carin Gerhardsen. Tjockare än vatten kommer nu i juni.

3. Serien om Leo Junker av Christoffer Carlsson. Den fallande detektiven kommer i augusti.

4. Serien om Fin Macleod av Peter May. Egentligen finns del 2, The Lewis Man, på engelska, men det har inte blivit av att jag köpt den.

5. Serien om Alan Banks av Peter Robinson. Efter 21 böcker kunde jag ju ha tröttnat, men nog tänker jag läsa bok 22 om en sådan kommer.

6. Shetlandsserien av Ann Cleeves. Jag var nära att göra slut med den här serien efter slutet på Blue Lightning. Det sas också vara den sista boken men så kom Dead Water och den var ju bra. I september 2014 kommer nästa del – Thin Air.

7. Serien om Alex King av Thomas Erikson. Den fjärde delen, Vedergällning, kommer i oktober 2014.

8. Lizzie Dorons självbiografiska trilogi. Ettan Varför kom du inte före kriget kom på svenska 2011 och tvåan Min mors tystnad kom 2012. När översätts trean (som på engelska heter The Days of Tranquility)?

9. Serien om Lacey Flint av Sharon J Bolton. Den senaste boken, A Dark and Twisted Tide, har just kommit ut och jag vet inte om jag har tålamod att vänta på den svenska översättningen…

10. Sandhamnsserien av Viveca Sten. Den senaste, I maktens skugga, är precis nyutkommen och jag får erkänna att den just hittat hem hit. Sen är frågan om jag klarar att vänta med att läsa den till sommaren kommer eller inte…

 

Mellan rött och svart av Jan Guillou

Första världskriget är över, och Europa håller på att resa sig. Bröderna Lauritzen drabbades hårt i kriget, både personligen och ekonomiskt. Nu befinner sig Lauritz och Ingeborg med sina barn i Sverige, eftersom i synnerhet sonen Harald råkade illa ut i skolan i Norge som ”tyskvän”. De har bosatt sig i det av Wallenberg nykonstruerade området Saltsjöbaden. Oscar och Christa och deras barn bor i Berlin där Oscar driver Lauritzgruppen. På reklamavdelningen arbetar Sverre, som också bor hos Oscar och Christa. Ner till Berlin kommer Harald för att få en tysk utbildning. Det är det glada 20-talet och allt ser ut att bli bättre, Tyskland håller på att resa sig och såväl där som i Sverige ser ekonomin och utvecklingen ut att gå åt rätt håll. För de där underliga politiska strömningarna som börjar uppstå kan väl aldrig få fotfäste på riktigt? Den svarta skuggan som närmar sig är det ingen som riktigt ser.

Mellan rött och svart av Jan Guillou kom ut 2013. Det är den tredje boken i serien Det stora århundradet om Bröderna Lauritzen och deras familjer. Den första, Brobyggarna, kom ut 2011 och den andra, Dandy, kom ut 2012. Jan Guillou är en svensk författare och journalist som gett ut över fyrtio böcker sen han debuterade 1971 med Om kriget kommer.

De genrer som Jan Guillou tidigare skrivit i har inte lockat mig, så den första boken i den här serien, Brobyggarna, var också i stort sett den första av honom jag läste (kan ha gett mig på någon Hamiltonbok i min ungdom…). Den tyckte jag om för alla kopplingar till Norge, Bergen och Staalesens böcker. Även Dandy tyckte jag var lättläst och ganska underhållande. Mitt intresse för bröderna Lauritizen och deras familjer var vid det här läget såpass stort att det kändes självklart att välja Mellan rött och svart i bokcirkelshyllan på jobbet.

Mellan rött och svart innehåller på ett intressant sätt delar av den europeiska/svenska mellankrigshistorien. Guillou har ett annorlunda sätt att närma sig de historiska händelserna, genom att placera sina huvudpersoner nära kända personer, inte minst författare och dramatiker. I Dandy var Virigina Woolf med, här får vi bl.a. möta Bertolt Brecht. Möjligen tar han fantasin lite väl långt när Hermann Göring kommer in i boken. Nåja, det här greppet väcker mitt intresse såpass så jag googlar vidare om personerna. Det är också just personerna som gör att man (om man som jag inte är så historiskt bevandrad) lär sig en del nytt om den här tiden.

Språket fungerar, boken är lättläst och underhållande. Men, det stora men:et är att författaren alltför ofta faller in i en mästrande, undervisande ton. Det blir en helt onaturlig dialog, detaljer som blir ointressanta. Jag skumläser faktiskt en del avsnitt som blir för långrandiga.

Precis som efter läsningen av de tidigare böckerna så kan jag inte påstå att jag är imponerad av personteckningen, jag finner karaktärerna rätt platta. Men ändå så är det som att möta gamla vänner, kanske just för att vi får veta alla möjliga detaljer om dem, och jag är väldigt nyfiken på hur det ska gå för familjen Lauritzen. Ett extra plus till författaren för att han definitivt tecknar ett antal starka kvinnor, med egna åsikter och yrkesambitioner. När jag lägger ner boken är de just de kvinnorna som jag är mest nyfiken på att möta i nästa bok i serien.

Omdöme: Lättläst men detaljrikt om en familjs öde i mellankrigstidens Europa.
Betyg: 3+

Bloggat om boken har också Bokbrus, Bokmalen.nu, Hedvigs bokhylla, Bokparet, Sladdertackans bokblogg och Carolina läser.

Boken finns att köpa på Adlibris och Bokus
Förlag: Piratförlaget

Mitt exemplar lånade jag i bokcirkelhyllan på jobbet.
Utläst 23 maj 2014.

En smakebit på søndag – Tjuvarnas stad

Vilket vackert sommarväder vi haft några dagar. Men idag så är det knappt 10 grader, mulet och blåst. Vilken tur, min att-göra-lista för inomhusarbete är lång och handlas mat ska det. Fast efter en vecka där jag lyckats få till två tjänstresor i vårt avlånga land så har jag mest bara lust med hemmamys. Och sömn. Dagen började i alla fall väldigt bra, väcktes av familjen med frukost på sängen. Det är ju Mors dag i dag! Vi brukar inte fira det så det var extra mycket överraskning och en energikick jag behövde.

Kanske också ska be om ursäkt för att jag varit usel på att lämna avtryck på andra bloggar den här veckan, jag har helt enkelt inte orkat med det de korta stunder av fritid jag haft.

På bloggen så hakar jag på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten som håller i En smakebit på søndag. Min smakbit den här veckan kommer från boken Tjuvarnas stad av David Benioff. Det är den sista boken i årets Makeutmaning!

Så här står det om den på nätet: Det är vintern 1942 och Leningrad är belägrat av tyskarna. Den sjuttonårige Lev ertappas med att stjäla från en död tysk fallskärmssoldat och i en cell tillsammans med desertören Kolja genomlever han natten i väntan på den oundvikliga avrättningen. Men istället för en kula i nacken tidigt på morgonen får de två männen ett märkligt uppdrag. Den ryske översten behöver tolv ägg till sin dotters bröllopstårta och de får fem dagar på sig att skaffa dem. Om de lyckas, får de behålla livet. Men om de misslyckas verkställs dödsdomen.

Min smakbit kommer från sid. 40

”Har ni era ransoneringskort?” frågade han och gick med långa steg. Hans avslappnade hållning hade gått upp i rök, nu väntade en lång dags hårt arbete. ”Ge mig dem.”
Jag hade nålat fast mitt kort i innerfickan på rocken. Jag drog loss nålen och såg hur Kolja plockade fram sitt kort som han hade gömt innanför skaftet på sockan. Översten tog våra kort.
”Om ni har ägg med er till mig senast vid soluppgången på torsdag, får ni tillbaka era kort. Och om ni inte lyckas med det, får ni äta snö hela januari och ni kommer inte att få några kort i februari heller. Detta är självfallet under förutsättning att inte några av mina män hittar er och skjuter er före dess, och det är något mina män är bra på.”
”Men ägg kan de inte hitta”, sa Kolja.
Översten log. ”Jag gillar dig grabben. Du kommer inte att leva länge, men jag gillar dig.”

Väster om friheten av Thomas Engström

Marrakech, juli 2011. Tre amerikaner hittas brutalt mördade på en barberarsalong. Alla krafter sätts in för att tysta ner händelsen, och den når inte media. Men en vecka senare ringer en kvinna till den amerikanska ambassaden i Berlin. Hon ber att få tala personligen med ambassadören men släpps inte fram. Hon säger sig då ha information om dådet i Marrakech som hon vill prata med ambassadören om. CIAs chef i Berlin, Clive Berner, som allmänt kallas GT, tror sig ha kommit något stort på spåren och bestämmer sig för att hålla det hela under radarn. Han kontaktar en fd agent, Ludwig Licht, för att hämta in kvinnan och hålla henne gömd. Ludwig Licht arbetade en gång i tiden för Stasi och i hemlighet i många år som informatör för CIA. Numera arbetar han på frilansbasis, men är också krögare. Som krögare med stora ekonomiska problem antar han uppgiften mot en ekonomisk ersättning. När han hämtar kvinnan så visar det sig att det är allt annat än ett rutinuppdrag. Snart är de inblandade i en jakt på en person som utsetts till en av USAs största fiender. 

Väster om friheten av Thomas Engström kom ut i oktober 2013. Den utsågs samma år till Bästa debutant av Svenska Deckarakademin. Thomas Engström är en svensk författare som debuterade 2003 med Mörker som gör gott. Han är utrikesbedömare och krönikör i Fokus och på Svenska Dagbladets kultursidor. Han har också översatt ett antal böcker. Väster om friheten är hans första thriller och den första i en trilogi om Ludwig Licht, där andra delen, Söder om helvetet, kommer ut 8 augusti 2014.

Den här boken hade gått mig spårlöst förbi innan Svenska Deckarakademin utsåg den till Bästa debutant, förmodligen för att jag numera inte särskilt ofta läser rena thrillers, och om jag gör det sällan sådana med en politisk (eller ekonomisk) koppling. När nu Thomas Engström skulle ta emot sitt pris här i Sundsvall den 17 maj så tyckte jag det vore bra att ha läst boken innan.

Väster om friheten är en bok som växer efterhand. I början så överväldigas jag av alla detaljer i texten, både vad gäller Ludwigs liv, Berlinmiljön och politiken. Det gör att det blir en uppförsbacke i början. Dessutom ligger den här i viss del utanför min bekvämlighetszon, då mitt intresse för politik inte är något att skryta med. Jag tror man har möjlighet att uppskatta boken betydligt mer om man har ett intresse av politik och historia. För att inte tala om om man varit i Berlin! Det är rätt långa och utförliga beskrivningar av Berlin, som inte fungerade för mig som inte har några minnen/bilder att relatera till. Det märks dock att det här är en miljö författaren väl känner till.

Såsmåningom så fångas jag av tempot i thrillern och framförallt av personerna. Visserligen är det väldigt mycket jargong och stundvis ganska ”grabbigt” men jag kan inte låta bli att charmas av Ludwig Licht. Hans självironi och repliker är underhållande när man kommit in i det. Även GT, med sina brister, blir en person som intresserar mig.

Storyn är inte så att den överraskar mig, inte om man ser till slutet, men det känns heller inte som ett slut på en historia, utan som ett slut på första boken i en serie som kommer att fortsätt. De uppenbara kopplingarna till Wikileaks är både en fördel och en nackdel.

Jag kommer med stor säkerhet att ge mig på del två i serien, Söder om helvetet, när den kommer. Den utspelar sig i Pennsylvania och eftersom jag definitivt tror att författaren även i den boken kommer att utnyttja miljön och stämningarna lika mycket som i den här boken och jag har vistats i USA längre perioder så tror jag att jag kommer att uppskatta den delen mer. Och jag vill gärna veta vad som händer med Ludwig.

Omdöme: Svensk thriller med jargong, om hot och politiska intriger i Berlinmiljö
Betyg: 4-

Bloggat om boken har Cum libris non solus, Bombono, Den döda zonen och En och annan bok

Boken finns att köpa på Adlibris och Bokus
Förlag: Albert Bonniers förlag

Mitt exemplar lånade jag på e-lib.
Utläst 16 maj 2014.

Bokbloggsjerka 23-26 maj: Slut som blev en besvikelse

Just hemkommen från Umeå så inser jag att det är hög tid att publicera dagens inlägg. Det är ju dessutom fredag och då har Annika sin bokbloggsjerka. I dag frågar hon: Har du läst en bok som slutade på ett sådant sätt att du blev rejält besviken?

Eftersom jag läser väldigt mycket deckare så har jag en hel del att välja på. Men egentligen så känns det som om det  faktiskt inte ska så mycket till för att man som läsare inte ska vara nöjd med hur ”gåtan” i en deckare löses.

Istället väljer jag en bok där slutet kändes hastigt ihopkommet, som om det var lite av en nödlösning, och jag förstod mig inte på det. Boken är Torsdagsänkorna av Claudia Piñeiro. Men jag tyckte ändå om boken, den var läsvärd, och kanske just därför blev jag besviken på slutet.

PS. När jag surfade runt på andras svar så inser jag att jag skulle svarat som Midnatts tankar! Hur kunde Ann Cleeves?

Spännande boksläpp i juni

Efter en genombläddring av Svensk Bokhandels vårkatalog så hittade jag en del böcker att bli nyfiken på. De här böckerna står med juni som utgivningsdatum. Texterna är kopierade från förlagens hemsidor, men är bara en del av det som står där. Klicka på länkarna för mer information:

Stora makters uppgång och fall av Tom Rachman
Förlag: Weyler
Från förlagets hemsida: Tooly Zylberberg är en ung amerikanska med en så trasslig barndom som bara 70-talet kunde bjuda på. Hon växte upp som hittebarn med ett gäng företagsamma hippies. Humphrey, en butter rysk bokälskare, den charmerande och livsfarliga Sarah och så Venn, den karismatiske ledaren som styrde allt och framför allt Tooly. Hon har nu dragit sig undan världen i ett antikvariat på landsbygden i Wales, böcker kan man lita på, inte människor. Men människorna ger sig inte. På nätet, detta förfinade fångstredskap, blir hon upptäckt och tvingas åter möta sin barndoms hjältar/skurkar.
Kommentar: Egentligen så var jag lite besviken på den förra boken av den här författaren men jag är sugen på att ge honom en chans till.

Alla dessa vackra nederlag av Jess Walter
Förlag: Norstedts
Från förlagets hemsida: Italien 1962. Skandalryktena om den kaotiska inspelningen av storfilmen Cleopatra går som en löpeld över världen. Världsstjärnorna Richard Burton och Elizabeth Taylor har inlett en romans. I den lilla byn Porto Vergogna träffar en italiensk hotellägare en amerikansk skådespelerska. Historien får sin upplösning femtio år senare – i Hollywood. Jess Walters Alla dessa vackra nederlag är en episk kärleks­roman som löper över decennier.
Kommentar: Episk kärleksroman brukar inte vara en trigger för mig så det måste vara något i beskrivningen ändå som gör att detta känns som perfekt sommarläsning.

Döden inpå livet av Maureen O’Brien
Förlag: Elisabet Grate förlag
Från förlagets hemsida: Den vackra, framgångsrika tevestjärnan Liza Drew hittas död i ett obebott hus i norra London. Mord eller självmord? Kriminalkommissarie John Bright kopplas in på fallet. Hans intresse riktas tidigt mot de tre personer som står den döda närmast: modern, Lizas älskare Paul och bästa vännen Millie Hale. Snart utvecklas utredningen till ett fängslande psykologiskt drama mellan den knivskarpe kriminalaren och en av de tre huvudmisstänkta …
Kommentar: Den första i en serie på sju böcker. Brittiskt. Deckare. Say no more.

Offer utan ansikte av Stefan Ahnhem
Förlag: Forum
Från förlagets hemsida: En träslöjdslärare hittas brutalt mördad i sin slöjdsal. Bredvid kroppen har mördaren placerat ett klassfoto från början av 1980-talet, med mordoffrets ansikte överkryssat.
I Offer utan ansikte tar den erfarne manusförfattaren Stefan Ahnhem den svenska spänningsromanen till nya höjder med ett intelligent kollage av psykologisk thriller, amerikansk seriemördaraction och skånsk deckartradition. En tät skildring av vad mobbning och utsatthet i barndomen kan göra med människor.
Kommentar: Amerikansk serimördaraction kanske inte är det jag är ute efter, men det känns som om det här har potential.

Gården av Tom Rob Smith
Förlag: Stimpla Publishing
Från förlagets hemsida: Ända tills Daniel får ett uppjagat telefonsamtal från sin far tror han att hans föräldrar njuter av en fridfull, välförtjänt pensionering på en idyllisk lantgård i Sverige. Tilde och Chris har sålt sitt hus och sin firma i London och ”sagt adjö till England” för att starta ett nytt liv utanför Falkenberg i Sverige. Men samtalet förändrar allt. ”Din mor är inte frisk”, säger fadern.”Hon inbillar sig saker – otäcka, hemska saker.” Hon har drabbats av en psykos och blivit intagen på sjukhus.” Daniel, som blir så klart hemskt orolig och gör sig beredd att resa till Sverige. Men innan han hinner så långt dyker mamma Tilde upp i London. ”Jag är övertygad om att din far har pratat med dig. Allt den mannen har sagt är lögn. Jag är inte galen. Jag behöver ingen läkare. Jag behöver polisen.”
Kommentar: Psykologisk thriller från Tom Rob Smith. Den här ska jag absolut läsa. Hade ju tänkt läsa den på engelska men kanske det ändå blir på svenska?