”Äppelkyrkogården” av Anna Bovaller

Advokaten Petra Wester får ett uppdrag av sin kollega Karsten Bäckström. Hon ska å en klients vägnar åka till Budapest och möta ”Mr K” för att få information. Ärendet är sekretessbelagt och Petra får endast veta att det rör övervakning. Med sig på resan har Karsten bestämt att hon ska ha sitt nya biträde Krisztina Wiklund med rötter i Ungern. Petra bestämmer sig för att också ta med sig sin tonåriga dotter Martina och kombinera jobb med semester. Väl nere i Ungern så besöker de först Krisztinas föräldrar Gábor och Vera Lovas som återvänt till Ungern efter många år i Sverige. Deras gemensamma historia går ända tillbaka till tiden för Ungernrevolten 1956. Dagen efter möter Petra ”Mr K”. Under tiden utforskar Martina staden på egen hand, men på kvällen återvänder hon inte till hotellet och ganska snart blir det klart att hon kidnappats. Petra grips först av panik, men med Krisztinas hjälp börjar hon förhandla med kidnapparna. Men det finns djupare orsaker till vad som händer än vad någon av dem förstår och tiden rinner sakta iväg.

Äppelkyrkogården” är Anna Bovallers tredje bok om advokaten Petra Wester. Den kom ut 2011, och har precis kommit i pocket. De två första heter ”Svinajakten” (2009) och ”Svärmaren” (2010). Anna Bovaller är advokat och jobbar som chefsjurist. Sin dröm om att bli författare kunde hon förverkliga efter en skrivarkurs 2006.

Genom att läsa en del bokbloggar hade jag blivit nyfiken på Anna Bovaller så när jag fick chansen att få ett recensionsexemplar så valde jag Äppelkyrkogården. Jag var ganska förväntansfullt men nu är jag läst den är jag är något ambvivalent till den. Först tyckte jag den var bra, sen tyckte jag den var tråkig, sen tyckte jag den var helt OK. Språket är stundvis rätt träigt och jag känner mig hela tiden som en yttre betraktare, jag kommer aldrig in i handlingen riktigt. Personerna förblir ytliga, fast deras känslor och tankar beskrivs. Samtidigt finns det ibland en del stycken med bra driv, och jag känner att jag skulle vilja veta mer om Ungernrevolten 1956 som spelar en stor roll i boken. Som deckarhistoria betraktat lämnar den en del att önska, på sina ställen blir det helt enkelt för många sammanträffanden, även om några av dem vävs ihop snyggt på slutet. Tack vare min bror så vet jag en del om geocaching och tycker fenomenet är intressant. Men den delen kunde jag helt varit utan i boken. Boken är i alla fall lättläst och ger en stunds förströelse. Jag vill ju ändå veta hur det går och mitt intresse hålls uppe ända till slutet.

Ett urval andra bokbloggar som skrivit om boken är Dagens bok, Tankar från en samlares hjärna, Annikas litteratur- och kulturblogg och Bokvalen.

Boken är ett recensionsexemplar från Norstedts.

Omdöme: Lättläst, men något träig deckare som ger en viss inblick i den ungerska moderna historien.
Betyg: 3+

En kommentar

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.