Här är en summering av film och TV-serier som jag sett november 2020. Inte rena recensioner men några kommentarer och tankar om hur jag upplevt filmen eller serien. I titeln länkar jag till IMDB-sidan (eller annan sida om filmen inte finns på IMDB) om man vill veta mer om handlingen.

Serier:

Björnstad, säsong 1
Såg med maken på HBO

Kommentarer: En filmatisering av en av Fredrik Backmans böcker är förstås ett måste. I synnerhet när både jag och maken läst boken.

Att jag tyckte om boken Björnstad berodde mycket på Fredrik Backmans språk och hans förmåga att sätta in större frågor om föräldraskap och ansvar för sina handlingar i en miljö där det ställs på sin spets. Tyvärr så är det svårt att omsätta riktigt till film.

Tv-serien Björnstad är bra och välgjord men jag hade tyckt om den mer om jag inte jämfört med boken hela tiden. Som tur var minns jag inte alla detaljer från boken, så det handlar mer om känslan. Det är en stark berättelse som berör på många sätt. Det är väldigt många sekvenser med hockeymatcher, som blir rätt utdragna. Det som verkligen pågår under ytan utspelar sig mer i anslutning, i hejarklacken, i föräldragruppen, i omklädningsrummet. Och i relationerna.

Man har i hög utsträckning använt det visuella med snö och kyla, som är genomgående. Där kan en liten detalj som att så många går ut i det vädret utan att klä sig ordentligt. De bor ju ändå där året om… Det blir dramatiskt med snö och oväder, men lite väl mycket av den varan.

Skådespelarinsatserna är bra, jag är imponerad av ungdomarna i synnerhet. Maya är bra porträtterad. Kevin är svår att få grepp om. Kevins pappa… ja, det är en bra skådespelare, men jag vill mest bara ruska om den där karaktären och få honom att fatta hur galet han beter sig.

Betyg: 7,0/10

Wanted, säsong 3
Såg med maken på Netflix

Kommentarer: Vi har sett och gillat de två första säsongerna av Wanted, så när trean kom ville vi se den också.

Wanted utspelar sig i Australien och egentligen så räcker det som motiv för att jag ska vilja se den och dessutom gilla den. När vi nu nått säsong 3 är det som att återse gamla vänner, och man förstår dynamiken mellan Lola och Chelsea. De är vänner på riktigt, de bråkar, de ställer upp för varandra, och de agerar. Porträtten av de här två kvinnorna är väldigt o-stereotypa och det gillar jag. Grundhistorien i säsong 3 är inte så stark som i de andra säsongerna (där den första var unik) men miljön och karaktärerna kompenserar för det.

Betyg: 7,0/10

Kärlek och anarki, säsong 1
Såg på Netflix med maken

Kommentarer: Jag hade sett den här i mitt flöde, och ville gärna prova den.

Kärlek och anarki är en av de bästa Netflixproducerade serier jag sett, och den bekräftar att svenska serier kan vara riktigt bra. Den har humor och den har värme. Att den utspelar sig på ett bokförlag gör inte saken sämre. Den driver med kulturellt snobberi, politisk korrekthet, kapitalism, modernt ledarskap och i princip allt annat. Men Lisa Langseth har fått till en fin ton. Den balanserar ibland på gränsen till pinsamhet som jag inte brukar klara av, men lyckas hålla sig på rätt nivå.

Rollistan är imponerande och alla karaktärerna tecknas väldigt bra. Ida Engvoll och Björn Mosten är bra, och de som driver berättelsen framåt. Vem kan inte känna igen den veliga chefen i Björn Kjellmans tappning, litteratursnobben i Reine Brynolfsson, Gizen Erdogans pk-medvetna kommunikationschef, eller Carla Sehn som den underskattade receptionisten.

Det enda som drar ner intrycket är om man börjar analysera relationen mellan Sofie och Max för mycket, och undra över främst Sofies drivkrafter. Jag hade nästan hellre velat se att deras relation hade förblivit en vänrelation.

Bokföring enligt Monika har skrivit om den här.

Betyg: 8,5/10

The Undoing, säsong 1
Såg på HBO med maken

Kommentarer: Den här serien var mer eller mindre omöjlig att missa på sociala medier. Thriller är ju min genre. När en av skådespelarna är Hugh Grant, ja då blev det ju ingen tvekan om saken.

The Undoing är en välgjord serie, med starka skådespelarinsatser. Hugh Grant passar verkligen i den här rollen, som är annorlunda än det mesta jag sett honom i. Nicole Kidman är inte min favorit, och personen hon ska gestalta är helt obegriplig. Samtidigt så passar hon verkligen för att spela den gåtfulla som har ett helt oläsligt ansikte. Intrigen är välbyggd, och det är först i det sista avsnittet som jag tycker den sviktar, då verkar skaparna ha bestämt sig för att överge sitt skickliga sätt att bygga psykologisk stämning och istället gå ”all in” på action. Serien bygger på en bok, men av det lilla jag läst förstår jag att man ändrat en hel del mellan bok och serie.

Betyg: 7,5/10

Filmer:

Holidate
Såg själv på Netflix

Kommentarer: Nu närmar det sig jul och det finns ett överflöd av julfilmer. Jag behövde något avslappnade en dag och valde den här.

Holidate är en romantisk komedi, och för att en sådan ska fungera behövs en del komponenter. För det första behövs det humor, och här tycker jag de lyckas relativt bra. Det är lite grovt ibland, men jag gillar att de som par och Sloanes familj har en jargong som går utanför det mesta. Det romantiska får stå tillbaka en del för att Sloane och Jackson bygger ett vänskapsförhållande. Samtidigt så har de kemi och en underliggande attraktion som man som tittare vill att de ska förstå. Att hela konceptet är lite märkligt gör mig inte så mycket. Holidate gav mig den rätta varma känslan som jag behövde utan att vara årets film.

Betyg: 7,0/10

12 gifts of Christmas
Såg på Netflix med maken

Kommentarer: Mer film av samma karaktär när det var jag som skulle välja fredagsfilm. Det var mer eller mindre slumpen som gjorde att det blev den här filmen av alla romantiska julfilmer på Netflix.

12 gifts of Christmas har en grundidé som är helt OK, den bygger på konceptet att vara Personal Shopper, fast här med julklappar åt andra. Att Anna träffar så rätt med presenterna till Marcs vänner och familj känns inte särskilt realistiskt, men är en fin tanke. Det är hyfsad kemi mellan de två huvudrollerna, tillräckligt för att man ska vilja att de ska bli ett par. Men det hela om Annas konstnärliga ådra förtas när man får se hennes målningar, och det som Marc gör mot slutet tycker jag är osmakligt.

Betyg: 5,5/10

Ego
Såg på med maken

Kommentarer: Den här filmen var makens val som lördagsfilm

Ego är en fin historia om vänskap, attraktion och att man inte ska döma efter ytan. Egentligen är det mest det sistnämnda som hela filmen går ut på. När Sebastian förlorar synen förändras hela hans liv. Jag tycker om hur hans gryende vänskap med Mia tecknas, och sitter med ett leende. Slutet är tämligen förutsägbart men sättet som man beskriver det, med också en blink mot populärkultur i Sverige, och talangtävlingar, är bra gjort. Ego var en överraskande bra film.

Betyg: 7,0/10

Christmas Land
Såg på Netflix med maken

Kommentarer: Mer julfilm när jag valde lördagsfilm. Även den här mer eller mindre en slump, fast jag hade sett någon på Instagram skriva positivt om den.

Christmas Land är en romcom, och då förväntar man sig kemi mellan huvudkaraktärerna, humor och den varma fina känslan när man ser den. Christmas Land har inget av detta. Mest plågsamt är den totala bristen på kemi mellan Jules och Tucker. Dessutom uselt skådespeleri, eller om det är det manus som de getts. Jag minns inte att Luke Mcfarlane var så dålig i Brothers and Sisters. Jag hittar heller ingen humor. Det bästa jag kan säga om filmen är att den ger viss julkänsla. American Style.

Betyg: 2,0/10

Summering: Ett blandat resultat minst sagt. Jag tror jag måste ta tag i att mer systematiskt spana in vilka filmer jag vill se. Och kanske serier också.