Geekerella av Ashley Poston

Geek girl Elle Wittimer lives and breathes Starfield, the classic sci-fi series she grew up watching with her late father. So when she sees a cosplay contest for a new Starfield movie, she has to enter. The prize? An invitation to the ExcelsiCon Cosplay Ball, and a meet-and-greet with the actor slated to play Federation Prince Carmindor in the reboot. With savings from her gig at the Magic Pumpkin food truck (and her dad’s old costume), Elle’s determined to win…unless her stepsisters get there first.
Teen actor Darien Freeman used to live for cons—before he was famous. Now they’re nothing but autographs and awkward meet-and-greets. Playing Carmindor is all he’s ever wanted, but the Starfield fandom has written him off as just another dumb heartthrob. As ExcelsiCon draws near, Darien feels more and more like a fake—until he meets a girl who shows him otherwise.

Geekerella av Ashley Poston kom ut 2017 och är den första boken i serien Once upon a con. Ashley Poston är en amerikansk författare med rötterna i fanfiction som skriver ungdomsböcker. Hon har en examen i engelska, och har arbetat på förlag. Hon debuterade 2013 med The Sound of Us.

Dottern önskade sig och fick Geekerella i julklapp 2019. Både hon och maken har läst den, och jag valde den utifrån deras rekommendationer.

Jag läste den i mars men skrev då inget utkast till recension. Därför blir detta ur minnet nu flera månader senare. Så den blir något kortare än vanligt och mindre detaljerad.

Geekerella är en charmig ungdomsbok som är en hyllning till fan-kulturen. Askungen är inte min favorittrope, den känns väldigt uttjatad. Men i Geekerella så lyckas Ashley Poston få till liknelserna med en glimt i ögat som jag gillar. Charmen i Geekerella ligger mycket i beskrivningen av nördar som görs med värme. Exempelvis så är beskrivningen av ExcelsiCon underhållande. Själv är jag svag för att läsa om de som uppfattas som nördar. För att uppskatta Geekerella tror jag att man måste ha en del kunskap om, och uppskatta i någon mån, fankulturen. Min relation till den är via saker jag lärt mig av mina barn (och deras vänner) och TV-serier (som Big Bang Theory) och det räckte gott och väl

Tyvärr var inte mina förväntningar så att jag inte riktigt fastnade för boken. Jag var ute efter en romance, och visserligen så kategoriseras Geekerella så och kärlekshistorien är centrum. Men jag tycker ändå inte den är riktig romance, så jag blev lite besviken. Med andra förväntningar hade jag tyckt ännu bättre om den.

Kärlekshistorien utgår från ett tema som är vanligt förekommande i moderna böcker, att man lär känna varandra via chatt (eller här SMS) och inte vet vem den man har kontakt med är egentligen. Dessutom så har en av dem (här Elle) en förutfattad negativ åsikt om den andra verkliga personen (här Darien). Ett slags ”hat” som är ”kärlek” när man lär känna varandra. Kärlekshistorien är gullig, men inte mer än så.

Även del två i den här serien finns i hyllan här hemma. Den heter The Princess and the Fangirl och baseras på Prinsen och tiggarpojken.

Omdöme: Charmig hyllning av nördkulturen.
Betyg: 4-

Bloggat om boken har Tickmicks blogg och Läsfåtöljens bokblogg

Mer om boken kan du läsa här.
Förlag: Quirk Books
Sidor: 319
Betyg på Goodreads: 3,99 baserat på 39 694 betyg
Hur jag fick tag på den: Lånat av dottern
Utläst 18 mars 2020.