Under årens lopp har det blivit några fullpoängare här på bloggen. I serien ”Favoriter i repris” så återpublicerar jag vad jag skrev när det begav sig.

I den här serien på bloggen är vi inne på fullpoängarna 2014. Den åttonde boken som jag läste 2014 och som fick full pott, betyg 5, från mig är Kaninhjärta. Det är den första boken i en serie av Christin Ljungqvist. Jag var faktiskt lite skeptisk till den innan, då ”övernaturligt” är en negativ trigger för mig. Men det visade sig ju inte ha någon betydelse här. Jag läste senare även de andra två böckerna i trilogin, och kan rekommendera hela serien.

Så här skrev jag då:

Anne och Mary är enäggstvillingar, svåra att skilja åt och de står varandra närmare än de flesta. Anne är den tysta medan Mary är kaninhjartautåtagerande. Men de tycker bägge att de är den starka i förhållandet. De är tonåriga men de är inte två vanliga sjuttonåringar. Sedan de var små har de sett och känt saker som andra inte kan se och känna. Marys kropp intas av andar, och medan omgivningen tror att hon lider av narkolepsi, så vet Anne att det är något helt annat för hon kan se andarna som intar Marys kropp. Hon kan inte bara se dem, utan hon kan också höra dem framföra ett budskap. När deras pappa och hans nya sambo åker iväg till Thailand så bestämmer Mary att de i hemlighet ska stanna i pappans lägenhet inne i Göteborg. En dag i affären så stöter de på Emilia. Hon ser direkt att Anne och Mary är annorlunda, och eftersom hon är på jakt efter personer med starka band till den andra sidan, så bjuder hon dem att delta i en medial grupp. Gruppen försöker tillsammans ta reda på vad som hänt när en liten flicka försvann. Men problemet är betydligt mer komplicerat än de tänkt sig, och både Mary och Anne påverkas starkare än de trott. Starkare än de klarar av att hantera.

Kaninhjärta av Christin Ljungqvist kom ut 2012. Det är den första i en serie på tre böcker, där den andra heter Fågelbarn (2013) och den tredje Rävsång (2014). Christin Ljungqvist är en svensk författare som bloggar, jobbar i bokhandel och målar.

Det här är en bok som jag hört mycket positivt om men ändå varit rätt tveksam till. Jag är väldigt skeptisk till saker som beskrivs om ”övernaturliga”, tror inte på det alls och undviker den typen av program på TV. Det färgar av sig på min inställning när jag läser skönlitteratur också, även om jag inser att jag läser andra böcker (t.ex. fantasy) som jag inte har samma krav på. Att den här handlar om övernaturliga fenomen och medier gjorde mig rätt skeptiskt inställd.

Kaninhjärta är en bok som överraskar mig. Istället för att känna mig skeptisk någon längre stund så sveps jag med i handlingen på ett sätt som jag inte alls väntat mig. Det är något i språket och känslorna som gör att jag verkligen gillar Kaninhjärta. Språket är vindlande, det följer Annes känslor och tankar på ett sätt som jag tror antingen man gillar mycket eller inte alls. Det är väldigt speciellt, vackert på något vis, men inte självklart. Det är skönt med en författare som skriver för ungdomar men som inte väljer ett banalt uttryckssätt. Jag önskar att jag känt till Kents musik bättre, det hade nog gett en ytterligare dimension till känslorna.

Det övernaturliga är en stor del av handlingen, men samtidigt så läser jag boken som en fantastisk skildring av den ångest vilken som helst tonåring får gå igenom. Egentligen så tolkar jag det övernaturliga som ett sätt att visa de starka känslorna de har. Jag blir alldeles ledsen och olycklig av att läsa om hur Anne mår, hur hon tar ansvar för Mary samtidigt som hon får dölja sitt eget jag. Ibland får jag känslan att de inte är två personer, utan en och samma. På sätt och vis är Anne och Mary två vanliga sjuttonåringar, på sätt och vis inte alls. Annes beskrivning innehåller så mycket smärta och skuld att man önskar man kunde hjälpa henne.

Redan tidigt i boken så framgår vad som ska hända med Mary och Anne, i alla fall tills stora delar, men ändå lyckas författaren bygga upp en stämning som gör att jag tycker det är oerhört spännande att följa vägen dit. Spännande och smärtsamt men ändå med en gnutta hopp.

Tydligen är det Hanna som är den gemensamma nämnaren i de tre böckerna, och även om hon inte är min favorit i den här boken så kommer jag definitivt att läsa Fågelbarn.

Omdöme: Skrämmande starkt om att vara tonåring och dras in i något man inte kan hantera.
Betyg: 5
(när jag skulle sätta betyg här så hade jag problem… det har gått lite inflation i mina 4:or och jag skulle säga att den här ligger mellan en 4+ och en 5)

Bloggat om boken har Bokföring enligt MonikaC R M NilssonSchitzo-Cookies bokbloggRomeo and JulietVargnatts bokhylla och Läsa & Lyssna

Boken finns att köpa på Adlibris och Bokus.
Förlag: Gilla böcker

Mitt exemplar lånade jag på e-lib.
Utläst 11 juli 2014