The Lewis Man av Peter May

Fin Macleod har sagt upp sig från sitt jobb som polis och återvänt till ön där han tillbringade sin barndom. Han tältar utanför rucklet där han växte upp, och planerar att rusta upp det. Kanske han också kan få en bättre kontakt med sonen som han inte visste han hade, Fionnlagh, och sonens mamma, Fins ungdomskärlek Marsaili.
På en torvmosse på en annan del av ön så hittas en väl bevarad kropp begravd. Genom DNA så får man en matchning till en ännu levande nära släkting, Tormod Macdonald. Men Tormod hade inga syskon och han är så dement att han inte själv kan svara på frågor eller förklara vem den döda mannen kan vara. Tormod är också Marsailis pappa, och för att hjälpa henne börjar Fin på egen hand försöka ta reda på vem Tormod är och vem den döde mannen kan vara.

The Lewis Man av Peter May kom ut 2012. Det är den andra i serien The Lewis Triology om Fin Macleod. Den första heter The Blackhouse (Svarthuset) och den tredje The Chessmen. The Lewis Man kommer ut på svenska som Lewismannen i höst 2014. Peter May är en skotsk författare som började som journalist, manusförfattare och producent för TV. Han har gett ut flera serier, som man kan läsa om på hans hemsida.

Den första boken i serien, Svarthuset, kom som recensionsexemplar från Modernista. Det var en brittisk deckare i min stil och jag insåg att jag definitivt ville läsa de andra två böckerna i serien. Trots att den kommer på svenska i höst så kunde jag inte motstå den på English Bookshop.

The Lewis Man är en deckare med starka miljöskildringar från det vindpinade landskapet på Hebriderna, i synnerhet Isle of Lewis. Det blåser, det är kallt, det är kargt och man undrar hur och varför folk egentligen bosatt sig där till att börja med. Människorna tecknas som egensinniga och starka även om de hukar undret vädrets makter. För vädret är ständigt återkommande, som förstärkare av olika stämningar. Peter May är riktigt bra på att beskriva stämningar, både vädermässiga och psykologiska, och det tycker jag är styrkan i The Lewis Man. Språket är målande och The Lewis Man är en välskriven bok. Och förstås så älskar jag att läsa boken på engelska…

Fin Macleod är en rättskaffens man, men ändå en man med en historia som inte är utan problem, och det uppskattar jag. Han är känslosam trots att han inte ska visa känslor. Hans försiktiga närmanden till sonen beskrivs fint och realistiskt. Marsiali beskrivs genom Fins ögon och jag blir inte riktigt klok på henne.

Genom kapitlens uppbyggnad så får man omväxlande inblick i nutid och i dåtid, så man redan innan Fin kan ana vad det är som hänt. Jag gillar det sättet att bygga upp historien och tycker det skapar en spänning. Men jag är tveksam till att han använder Tormods tankar i nutid, det är svårt att beskriva vad en person som hamnat ganska djupt i glömskans dimma egentligen förmår att tänka.

En kritik skulle kunna vara att det här också är en serie där brotten har för nära anknytning till ”utredaren”. Men det stör mig inte så mycket, i och med att här ligger brottet långt tillbaka i tiden.

Det är lätt att känna sig förflyttad till landskapet, men om man inte får nog av det så finns kan man titta på  de här fantastiska bilderna där Peter May själv visar miljön som böckerna utspelar sig i. Själv så har jag redan börjat på del 3 i serien, The Chessmen. Recension kommer…

Omdöme: Vindpinat, kargt och ärligt om livslånga hemligheter.
Betyg: 4+

Bloggat om boken har hyllan och Bokhyllan i pepparkakshuset

Boken finns att köpa på Adlibris och Bokus.
Förlag: Quercus

Mitt exemplar var nyligen inköpt på English Bookshop.
Utläst 21 juli 2014.