”Jellicoe Road” av Melina Marchetta

Taylor är 17 år och går på Jellicoe Internatskola. Hon utses till ledare för elevhemmet Lachlan House och blir också ledare för hela internatskolan i det pågående kriget mellan internatskolan, kadetterna som vistas i Jellicoe några månader om året och elever från den lokala skolan i Jellicoe, de s.k. jellisarna. I och med det ska hon också leda förhandlingarna, vilket tar en dramatisk vändning när det visar sig att hon känner ledaren för kadetterna, Jonah Griggs, rätt väl. I samma vända försvinner också Hanna spårlöst. Det var Hanna, som bor i ett hus nära skolan, som tog sig an Taylor när Taylor som 11-åring lämnades på ett 7-eleven av sin mamma. Taylor har förvirrande drömmar, och hennes minnen från både barndomen och dramatiska händelser några år tidigare är sporadiska. Genom ett manuskript som Hanna lämnat efter sig inser hon att hon måste ta reda på mer om sin egen bakgrund och de dramatiska händelserna i Jellicoe för 22 år sedan.

Jellicoe Road är en omskriven bok från 2011 av australiensiska Melina Marchetta. Den är utgiven på svenska av X-publishing 2012. Melina Marchetta är lärare i engelska och historia som skrivit sex böcker, översatta till sjutton språk.

I Sverige har Jellicoe Road blivit omskriven på diverse bokbloggar, redan förra året när den kom ut. I och med utgivningen på svenska har den blivit än mer uppmärksammad. Jag hade turen att vinna den i en utlottning hos Lingonhjärta och fick den skickad direkt till mig från förlaget X-publishing. Samtidigt så hakade jag på ett bokbloggsprat hos Enbokcirkelföralla om boken. Jag har tidigare publicerat ett inlägg, när jag läst ungefär halva boken, som ni kan läsa här.

Jellicoe Road är ingen lätt bok att komma in i. I början blev jag inte klok på hur jag skulle läsa den. Det kändes som ett virvarr av drömmar och verklighet, samtidigt som verkligheten med ett ganska våldsamt krig mellan olika ungdomsgäng kändes overkligt. Men någonstans drygt halvvägs genom boken, i samband med beskrivningen av ett evenemang på den lokala ungdomsgården, och vad som där händer mellan Taylor och Jonah, så tyckte jag boken vände. När man får veta mer om vad som hänt Taylor, hennes föräldrar, Hanna, Jonah, Översten, Eremiten och andra i boken så blir den också mer gripande och spännande.

Ändå så är jag lite smått förvirrad när jag slutar läsa den, jag får inte ihop alla trådarna på ett logiskt sätt. Kanske det inte heller är meningen. Boken är helt i jagform (vilket jag under läsningen inser att jag har vissa problem med) men ändå så får jag inget riktigt grepp om Taylor och vad hon egentligen står för. En annan sak som slår mig är hur ytterst frånvarande de vuxna är i boken. De är dels frånvarande så att det är väldigt få som växelverkar med ungdomarna. Var befinner sig alla lärare på skolan? Går inte ungdomarna i skolan? Hur kan de hinna kriga? Och märker inte de vuxna någonting? Och några av de få vuxna som finns närvarande fysiskt verkar inte ta sitt vuxna ansvar.

Det har diskuterats om detta är en ungdomsbok eller en bok för alla åldrar. Jag konstaterar att jag inte är övertygad om bokens storhet, men är det riktat mot ungdomar så är jag heller inte målgruppen. Men boken har också en del kvaliteter i grundhistorien som jag gärna skulle ha sett utvecklats mer.

Ett urval andra som bloggat om boken är: Bokhora, Bokmamma, Nilmas bokhylla, Boktok73, TinaO och Boktokig.

Omdöme: En något förvirrande ungdomsroman om att förstå och acceptera sig själv och andra.
Betyg: 3+