En smakebit på søndag – Mannen som vände insidan ut

Vilken vacker höst vi har! Gäller att minnas det i vinter… Veckorna rusar på i full fart, men helgen blir andningshål. På bloggen innebär söndag att jag deltar i En smakebit på søndag. Hos Flukten fra virkeligheten hittar ni smakbitar från böckerna vi läser.

Naturligtvis ska jag dela med mig av citat ur boken jag läser. Men först ett annat citat. På jobbet så läser jag mycket och inhämtar information på olika sätt. Den här veckan har det bl.a. rört jämställdhet. Är bara tvungen dela med mig av ett citat som jag tycker talar för sig själv: Vi är väldigt angelägna att anställa Marianne, inte bara för att hon är kvinna, utan också en av världens ledande forskare inom sitt område.

På fritiden så har jag fördjupat mig i författarna som kommer på Svenska Deckarfestivalen, så i oktober har jag läst Denise Rudberg, Johan Theorin, Annika Sjögren och Thomas Bodström. Nu tar jag en paus en stund, men fortsätter ändå deckartemat i läsningen. I min Makeutmaning blir oktober månads val Mannen som vände insidan ut av Fred Vargas. Fred Vargas är en kvinnlig fransk deckarförfattare som kommit ut med minst tio böcker i en serie. Men när man översatt till svenska så har man inte översatt från början till slut, så även om det här är den andra boken som är översatt (2005) är det inte den andra i serien (tror det är den sjunde). Nu har Sekwa tagit över utgivningen och de tänker tydligen ge ut de andra böckerna också.

Camille Forestier har lämnat Paris och sitt liv med kommissarie Jean-Baptiste Adamsberg för att bo i alperna med rovdjursforskare Lawrence. Det börjar rivas får i trakten och det uppstår rykten om att det är ett gigantiskt rovdjur. Så hittas en kvinna dödad i sitt eget hem.

Smakbiten kommer från sid 15:

Lawrence stod på vargarnas sida. Han menade att djuren hade hedrat den lilla plätten Frankrike genom att djärvt passera över Alperna, som solenna skuggor ur det förflutna. Inte tal om att låta dem slaktas som överkokta människor. Men som alla nomadiska jägare var kanadensaren en försiktig man. I byn pratade han inte om vargar, han teg, och följde därmed sin fars rättesnöre: >>Vill du förbli fri, håll då mun.<<