Den kände politikern Bror Hemros hittas mördad i sitt hem i Stockholm. Mordet är baratremakabert och alla krafter sätts in för att hitta mördaren. Från högsta ort ges en hemlig order till Olle Lundqvist att hans inofficiella grupp ska starta en parallell utredning för att vara säker på att fallet löses. Hans medarbetare Marianne Jidhoff, Torsten Ehn och Augustin Madrid påbörjar undersökningen på ett diskret sätt. Marianne har sina egna problem, som hur hon ska hantera att sonen Peder verkar dricka för mycket, att dottern Nina ska flytta in i huset eller att hon förtalas på jobbet. Torsten brottas med om han ska inleda ett riktigt förhållande med polisen Pia, eller inte. Augustin har hittat sitt livs kärlek, men hon är inte redo att låta honom lära känna hennes barn. Innan den inofficiella utredningen om Bror Hemros har kommit särskilt långt så försvinner två kvinnor med kort mellanrum. Eventuella kopplingar till ett internationellt företag gör att utredningen ska bedrivas diskret av Olles grupp. Ganska snart börjar de fundera om det kan finnas någon koppling till mordet på Bror Hemros.

Bara tre kan leka så av Denise Rudberg kom ut tidigare i år, 2013. Det är den tredje i hennes serie om åklagarsekreteraren Marianne Jidhoff, kriminalkommissarie Torsten Ehn och kriminalassistent Augustin Madrid. Gengren beskrivs av författaren själv som Elegant Crime. Denise Rudberg är en svensk författare med en stor produktion av framgångsrika ungdomsböcker och ett antal romaner.

När jag läste den första i den här serien, Ett litet snedsprång, så tyckte jag den var rätt underhållande. Del två, Två gånger är en vana, gillade jag inte alls lika mycket, men kunde inte sätta fingret på varför riktigt. Eftersom Denise Rudberg är en av författarna som kommer till Svenska Deckarfestivalen i Sundsvall så bestämde jag mig för att läsa del nummer tre.

Men hur var det då med förväntningarna? Varför gillade jag den första men inte den andra? Innan jag läste boken så hade jag helt nyligen läst Annika Koldenius blogginlägg om den. Och jag kan bara hålla med henne. Den här boken ska inte läsas som en deckare, då tror jag man blir besviken. Det är elegant crime, och det är lika nära till chick-lit (med äldre huvudpersoner!) som deckargenren. Med den förväntningen så blev läsupplevelsen annorlunda.

Bara tre kan leka så följer samma mönster som de tidigare böckerna. Den är oerhört lättläst och har en viss charm. När jag läste den så behövde jag precis en sådan lättsam bok.

Det handlar väldigt mycket om teamet och deras liv och relationer. Det är inget större karaktärsdjup i personteckningarna, men man får många detaljer. En sak som jag reagerar på är att det dricks oerhört mycket. Det är en vinflaska här, starksprit där, bakfylla hit och återställare dit. Att Marianne oroar sig för sin sons dryckesvanor blir nästan lite parodiskt när hon och hennes kollegor stjälper i sig alkohol varje dag, men ändå lyckas jobba på ett vettigt sätt. Så ser då inte de flestas vardag ut…

Jag kan inte låta bli att sätta plus för att huvudrollen innehas av en kvinna över 50 som tillåts frossa i mat, tjuvröka, bli tokig på sina barn, vara intelligent och göra ett jäkla bra jobb. När man tänker efter, hur ofta är det fallet i böcker?

Spänningsmomentet är inte speciellt stort, men jag gillar att vi får lära känna kvinnorna innan de försvinner, och får viss inblick i Bror Hemros liv också. Mer än halva boken går innan det börjar hetta till (och då inte speciellt mycket), och i en vanlig deckare så hade jag varit rätt missnöjd med det. Men i genren elegant crime/lady lit så funkar det någorlunda. I slutändan så knyts också det hela ihop alldeles för snabbt, och jag förstår egentligen inte vad grejen med kvinnornas försvinnanden var. Men huvudpersonernas relationer vet jag betydligt mer om.

Omdöme: Lättläst och smått underhållande om intriger och mord i överklassmiljö
Betyg: 3+

Några andra som bloggat om boken är Annika Koldenius, Läsa och LyssnaBokhora, Cattis bokbloggBokparet och Booze’n’Books.

Boken finns att köpa på Adlibris, Bokus och Bokia.

Mitt exemplar har jag lånat av Monika på Bokia i Sundsvall.