OBS. Kan innehålla spoilers från föregående delar i serien.livtillvarjepris

Det är 50-tal som går över i 60-tal. Maj och Tomas går in i medelåldern, medan barnen Lasse och Anita blir tonåringar.  Tomas har ångest och dricker periodvis alldeles för mycket. Maj ägnar sig åt att hålla hemmet på fötter, men hon kämpar med sin yrsel och sina kraftiga blödningar. När Tomas inte längre har en plats på jobbet så söker han sig ned till Sundsvall för att arbeta, och de ska få livet att fungera med boende på två ställen. Lasse drar iväg med kompisar och flickvännerna avlöser varandra, medan Anita flyr in i böckernas och filmens värld. Med 60-talet så förändras samhället och med det också hemmafruns status. Maj känner sig inte längre behövd och försöker anpassa sig till den nya tiden så gott hon förmår. Men familjen är ju fortfarande det allra viktigaste.

Liv till varje pris av Kristina Sandberg har recensionsdatum idag, 15 september 2014. Det är den tredje och avslutande delen i trilogin om hemmafrun Maj i Örnsköldsvik. Kristina Sandberg är en svensk författare som växte upp i Sundsvall, och numera bor i Stockholm. Hon debuterade 1997 med I vattnet flyter man.

Min första bekantskap med Kristina Sandberg var Att föda ett barn, och jag fastnade genast för hennes (eller Majs) berättarstil. Del två, Sörja för de sina, tyckte jag oockså om så det var nästan med lite orolig förväntan jag började läsa Liv till varje pris.

Liv till varje pris har fortfarande Majs berättarröst, men blandat med Tomas i lite högre utsträckning. Det är ett mycket speciellt och intensivt skrivsätt, man blir nästan lite andfådd av att läsa det och man kommer personerna nära inpå livet. Tankarna som kommer emellan, de lösryckta funderingarna, blir påtagliga. Jag tycker oerhört mycket om det, men det kräver också en hel del av fokus. Eftersom jag hade mycket annat, boken är rätt lång och den krävde mycket koncentration i läsningen så tog det mig rätt lång tid att läsa Liv till varje pris. Fördelen var att jag fick vara länge med Maj, nackdelen var att jag blev lite otålig när jag bara kunde läsa korta stunder.

Jag tror att ett stort skäl till att så många kvinnor gillar den här serien, eller berörs av serien, är att Maj kommer en så nära in på livet. När jag läser funderar jag hela tiden på vem Maj är, vem liknar hon. Mig själv, andra kvinnor i min släkt och bekantskapskrets? Hon lever i en helt annan tid men ändå så finns det mycket man kan känna igen sig i. Vissa drag kan jag identifiera mig med väldigt starkt, t.ex. oron, även om jag tror att Majs osäkerhet i kombination med oron gör det hela värre. På slutet av boken när vi rör sig in i 70-talet då känner jag en ökande distans och att jag mer förstår hennes barn (t.ex. när hon kommer hem till Anita och tar itu med att städa…).

Även om Maj i mångt och mycket kan upplevas som frustrerande och i behov av att skakas om så tycker jag verkligen om henne. Det finns en varm och kärleksfull ton fast hon inte riktigt vet hur hon ska ge uttryck för sin omtanke, och flyr in i det praktiska. Jag är ju nyfiken av mig och när man levt med Maj i flera dagar så undrar jag vad som blir av henne efter bokens slut. Därför uppskattar jag de få nutidsblickarna som är inflikade på några få ställen för annars hade jag blivit jättefrustrerad över slutet… När jag var och lyssnade på Kristina Sandberg för ett tag sen sa hon att hon inte var färdig med Maj. Tack och lov säger jag!

Hela trilogin blir ett oerhört starkt och intressant tidsdokument genom familjen som lever under uppbyggnaden av folkhemmet. Trots att Maj inte är särskilt intresserad av de politiska strömningarna så kommer det bitar när man som läsare får en del inblick i både stort och smått. En oerhört liten detalj som jag blev lite förvånad över var att Maj redan på 60-talet (tror jag) lagade höns med curry. Jag trodde den kryddan kom senare (typ på 70-talet) till Sverige, så det var intressant om det blev en del av den svenska matkulturen så tidigt.

Jag har sagt det förut och säger det igen. Jag gillar böcker med lokalanknytning (till något ställe där jag bor eller har bott). Den här boken blir förstås extra bra när den delvis utspelar sig i Sundsvall och på andra ställen Västernorrland/Ångermanland. Det är rätt underhållande att läsa om hur Tomas går på Pallas och fikar t.ex. eller går upp på Haga.

Även om trilogin om Maj är slut så kommer jag att hålla utkik efter Kristina Sandbergs nästa bok. Hon är definitivt en av mina favoritförfattare (och efter att Höstbokfestivalen i Sundsvall så vågar jag också påstå att hon är en trevlig författare som vågar bjuda på sig själv 😉 ).

Omdöme: Intensivt, ömsint och kärleksfullt om hemmafrun Maj som försöker hitta sin plats.
Betyg: 4+

Mer om boken kan du läsa här och här.
Förlag: Norstedts
Mitt exemplar var ett recensionsexemplar från förlaget. Tack för det!
Utläst 6 september 2014.