Dottern till VD:n för ett av Sveriges mest framgångsrika företag försvinner spårlöst i Karlstad. Hon tros vara mördad, men ingen kropp hittas.
Tio år senare vittnar FBI-agenten John Adderley i en uppmärksammad rättegång i Baltimore. I behov av en ny identitet kräver han att få bli placerad i Sverige, närmare bestämt i Karlstad. Staden han vuxit upp i, men inte besökt på tjugo år. John får ett nytt namn och ett jobb i cold case-gruppen som utreder det tio år gamla försvinnandet.
Det blir snart tydligt att Johns vilja att få komma till Karlstad och jobba med just det här fallet handlar om mer än att återse sitt barndoms Värmland. Samtidigt växer oron för att hans verkliga identitet ska röjas och han får allt svårare att balansera sina hemligheter.

Det sista livet av Peter Mohlin och Peter Nyström kom ut 1 april 2020. Peter Mohlin och Peter Nyström växte upp tillsammans i Åmål och skrev sin första deckare som tioåringar. De har arbetat med dramatisk respektive redaktionell text, och Det sista livet är deras gemensamma skönlitterära debut. Den har belönats med Crimetime Award för Årets Deckardebut 2020, och är den första i en serien om John Adderley. Del två, Den andra systern, kommer ut i april 2021.

Det sista livet dök upp som en överraskning från förlaget och hamnade i läshyllan. Efter att jag läst en del positiva recensioner bestämde jag mig för att prioritera den.

Det sista livet är en mycket välskriven och spännande debut. Känslan när jag läser den är att det här redan är två drivna författare som vet hur man ska bygga en intrig. De går inte heller i några av de fällor som debutanter ibland kan göra, med för hög detaljgrad. Läsningen flyter på och jag upplever den som lättläst, men ändå med djup. Det sista livet är en trovärdig berättelse som berör.

Karaktärerna är väl beskrivna och intressanta. De är på intet sätt perfekta, men mycket mänskliga. I synnerhet så är det huvudpersonen, John Adderley, som jag tycker är intressant, och jag lär gärna känna honom mer i kommande böcker. I Det sista livet beskrivs en intressant krock mellan det svenska och det amerikanska rättssystemet och samhället. John blir då och då frustrerad och tenderar att vilja göra saker som inte är OK i det svenska systemet. Det blir också helt naturligt att han reflekterar över skillnaderna, samtidigt som man som läsare får ögonen på det. Hans personliga agenda är egentligen den enda invändningen jag har mot intrigen, men samtidigt så är den hela drivkraften för att återvända till hemmiljön, så den är nödvändig för intrigen.

Miljöbeskrivningarna i Det sista livet är bra, man får en känsla av det lokala. Jag tillbringade delar av mina barndoms somrar i Värmland, och vi besökte Karlstad då och då. Tillräckligt för att jag, i kombination med besök senare år, ska känna mig hemma i miljön. På något sätt tycker jag just mellanstora städer passar utmärkt för svenska deckare.

Det finns något skönt i att i deckargenren få läsa något som till största delen handlar om svenskt polisarbete. Dessutom polisarbete som i mångt och mycket innebär arbete, och inte att man slumpmässigt lyckas snubbla över en lösning. Mysteriet är väl uppbyggd och spännande. Jag är lite kluven till upplösningen, men den berör ändå. Själva slutet på Det sista livet lockar till mer läsning.

Det här är en kandidat till årets deckardebut på mina personliga årslistor. Att jag ska läsa del två är i alla fall helt klart.

Omdöme: Välskriven och spännande deckardebut i värmländsk miljö
Betyg: 4+

Bloggat om boken har Johannas deckarhörna, Kapprakt och och dagarna går

Förlag: Norstedts
Sidor: 473
Betyg på Goodreads: 3,88 baserat på 178 betyg
Hur jag fick tag på den: Recensionsexemplar
Utläst: 3 november 2020