Alla kan se dig av Anna Jansson

Sten Hörsne har gjort några ofölåtliga saker i sitt liv, men ute ur fängelset och nyfrälst anländer han till Gotland. Han söker upp sin son som han haft dålig kontakt med för att rensa luften och be om förlåtelse. På vägen därifrån så blir han påkörd och dör, utan att veta att han genom sitt behov av förlåtelse utlöst en serie händelser. Tomas Hartman och hans team tampas med en rad mycket grymma och sadistiska överfall på åldringar, vilka upprör allmänheten. Men Tomas är disträ och lyckas inte hålla fokus vilket gör att Maria Wern övertar utredningen. Mitt i utredningen hotar någon med att lägga ut en film som avslöjar Marias privatliv på nätet. Hon tvingas, som så många andra, göra avvägningen hur långt hon är villig att gå, och hur hotfull en offentliga skammen är. En skam som flera drabbats av, en skam som driver några alltför långt.

Alla kan se dig av Anna Jansson hade recensionsdatum i går, 7 april 2015. Det är den sextonde boken i serien om Maria Wern, Tomas Hartman och de övriga. Anna Jansson är sjuksköterska och debuterade 2000 med första delen i serien, Stum sitter guden. Hon har tidigare i vår varit aktuell i SVTs serie Deckarna.

Jag har läst alla i serien om Maria Wern och blev förstås glad över recensionsexemplaret från förlaget. När jag började läsa Alla kan se dig så hade jag just bytt från en bok jag inte orkade med, och min förväntning var att den här skulle vara lättläst.

Alla kan se dig är en typisk Maria Wern/Anna Jansson bok. Den har det typiska lätta språket, ganska sakligt och kortfattat. Den har en historia som väver ihop spänning och ett samhällsfenomen som i alla böcker i serien. I den här boken är det offentligheten på nätet, att vem som helst kan lägga ut material och att det blir grunden för skam och mobbing.

I mitt tycke är det just samhällsaspekten som inflikas tillsammans med spänningshistorien som gör att jag fortsätter att läsa den här serien. Just offentligheten på nätet och att vem som helst kan filma eller spela in ljud och sedan använda det är något jag funderat en hel del på den senaste tiden pga händelser i min närhet. Ett annat skäl att jag håller fast vid serien är nog också att jag vet vad jag får. Enkelt och lättläst. Och effektivt. Men ändå så faller inte Anna Jansson i de allra grövsta fällorna som en hel del svenska nutida deckarförfattare gör, där utredarna blir väldigt personligt iblandade. Ibland kan jag tycka att Maria blir lite för inblandad, men för det mesta beror det ändå på att hon är just polis.

Precis som vid läsningen av förra boken så måste jag erkänna att jag är lite trött på gruppen av poliser, i synnerhet just Maria Wern. I den här boken var Tomas Hartman lite mer i centrum för det personliga, men jag saknade en förklaring till hans agerande och tyckte det blev lite abrupt. Språket är lättläst men ibland så är det lite väl korthugget och opersonligt.

Än så länge så kommer jag att hålla fast vid serien och ser fram mot nästa bok. För det verkar ju inte som Anna Jansson är klar med Maria Wern.

Omdöme: Lättläst svensk deckare om skam och skuld, inom familjen och i offentlighetens ljus.
Betyg: 4-

Mer om boken kan du läsa här och här.
Förlag: Norstedts

Mitt exemplar var en e-bok, ett recensionsexemplar från förlaget. Tack för det.
Utläst 2 april 2015