Veckans kulturfråga v. 45: Fars dag

Det var länge sedan jag var med i veckans kulturfråga men nu tyckte jag det var dags. Ni hittar frågan hos Enligt O: Vilka fiktiva pappor vill du gratulera på fars dag, om än lite sent?

Idag har jag tänkt extra på min pappa, som gick bort 2011, eftersom 16 november är hans födelsedag. Med andra ord passar det bra att vända sig till fiktiva pappor.

I litteraturen är den första jag kommer att tänka på Alfons Åbergs pappa. Han är där som en stabil punkt för Alfons, han hänger med på fantasier, han är ibland lite förvirrad men ser Alfons och möter honom på samma villkor.

I filmens värld så vill jag slå ett slag för Daniel i Love Actually, spelad av Liam Neeson, som precis förlorat sin fru Joanna och är i djup sorg. Samtidigt så försöker han ta hand om sin styvson Sam. Jag tycker det är så fint beskrivet hur han lyssnar och försöker förstå Sam, och hjälper honom.

Under många år följde vi serien Våra värsta år, som handlar om familjen Bundy i Chicago. På ytan en dysfunktionell familj med en pappa som är en misslyckad skoförsäljare med åsikter om det mesta. Samtidigt tycker jag att Al Bundy visar sig egentligen vara en pappa och make som gör allt för sin familj. Även om det mesta går snett.