I oxögat av Ida Andersen

Minirecension

 

Handling från förlagets hemsida: Året är 1741 och förändringens vindar blåser över Dåvedshult i Ekeberga socken i och med beslutet att uppföra ett glasbruk, som ska komma att bära namnet Kosta. I den småländska bygden lever drängen Eskil, med särskilt handlag för timrande, och pigan Sissel, som drömmer om en annan tillvaro. Deras vägar korsas en midsommarnatt och livet ställs på ända, men kanske kan glasbruket innebära början på något nytt, något bättre?

Boken: I oxögat av Ida Andersen kom ut i maj 2019.

Varför jag läste den: Den kom som en överraskning från förlaget förra året. När jag började läsa positiva recensioner och nomineringen till Årets bok kom prioriterade jag den.

Vad jag tyckte om den:  Jag började läsa den här boken i maj, men fick pausa den inte mindre än två gånger. Det berodde mest på att jag var stressad och inte kunde fokusera på den här typen av bok. Jag behövde helt enkelt mer lugn och ro, och när jag gjorde ett nytt försök på semestern i juli så kom jag fortare in i den. Då kunde jag också uppskatta språket på ett annat sätt. Hade jag haft någon form till relation till småländskan hade jag nog tyckt ännu bättre om berättelsen.

Man ska inte kategorisera för mycket, men historiska romaner är vanligtvis inte min favoritgenre. I oxögat är en historisk roman, och visade sig inte heller vara min typ av bok. Ändå så tyckte jag om vissa delar med den när jag väl kom in i den. Är du en person som gillar historiska romaner så ska du definitivt läsa den!

Karaktärsteckningarna i I oxögat är bra, det kändes som verkliga personer, som visar både goda och dåliga sidor. Kapitlen handlar om Sissel och Eskil och det är också de två som man framförallt lär känna. Jag tyckte om upplägget med omväxlande fokus, och kapitlen var också lagom långa. Generellt gillade jag också att det gick lite tid mellan de olika kapitlen, att inte varje detalj beskrevs i deras liv. Det var en form av ”cliffhangers” ibland, men ofta började då nästa kapitel en tid efter och det var inte alltid helt tydligt hur ”cliffhangern” hade löst sig, det fick man mer läsa mellan raderna. Bitvis tyckte jag om det, bitvis blev jag frustrerad.

I oxögat upplever jag som en trovärdig beskrivning av livet på 1700-talet med dess förutsättningar och vedermödor. Det är ett intressant tidsporträtt. Jag hade velat veta mer om uppväxten av glasbruket, nu var det som en ”fond” bakom, men ibland för lite för att man skulle begripa vad som hände. Delvis fick jag fram mer med lite googlande efteråt…

Jag rekommenderar I oxögat om du tycker om historiska romaner och vill få uppleva Småland på 1700-talet.

Betyg: 3+

Mer info:

Bloggat om boken har Fru E:s böcker, hyllan, Tofflan och Bina’s Books

Mer om boken kan du läsa här.
Förlag: Bokförlaget Polaris
Sidor: 389
Betyg på Goodreads: 3,63 baserat på 139 betyg
Hur jag fick tag på den: Hyllvärmare
Utläst: 18 juli 2020