Movie Monday: Die Another Day

Från Moviezine: Historien har sin början i en zon mellan Nord- och Syd-Korea med en spektakulär svävarjakt och fortsätter via Hong Kong till Kuba och London där Bond möter de två kvinnor som ska komma att spela så viktiga, men olika roller i hans strävan att avslöja en förrädare och att förhindra ett krig med katastrofala konsekvenser.

Die Another Day är en amerikansk film från 2002. Den hade svensk biopremiär 28 november 2002 och kom ut på DVD 16 april 2003. Vi (hela familjen) såg den 13 augusti 2016.

Den här filmen har ju några år på nacken och jag var absolut säker på att jag sett den tidigare. Nu var det sonens tur att välja lördagsfilm och han hade inte sett den. Oavsett om jag sett den eller inte så var det som att se en ny film för jag kände inte igen den. Så därför får den också vara med på bloggen 🙂

Die Another Day är en Bondfilm och med det så får man ju vissa förväntningar på hur den ska vara uppbyggd. Och jo – det är den. Den är lika förutsägbar som alla Bondfilmer, men det är också rikligt med action om man gillar det. Faktiskt är det lite väl många acitionscener, och de är på tok för lika. Jag blir dessutom förvirrad över hur historien hänger ihop, jag fattar inte ens hur de tänkt att den ska hänga ihop. Men den fullständiga orealismen behöver jag knappast nämna, för realistisk är sällan en Bondfilm.

Den ”riktiga” James Bond är för mig Roger Moore, för det är den skådespelare som var Bond när jag såg mina första Bondfilmer. Men därefter tycker jag nog att Pierce Brosnan kommer. Egentligen tycker jag inte att han är en bra skådespelare, men det är ju inte kriteriet för att vara Bond. Han passar som Bond! Jag gillar de kvinnliga karaktärernai Die Another Day, i synnerhet Hale Berry. Där tycker jag att de moderna Bondfilmerna är att föredra, genom att kvinnorna får ta en lite annan roll.

Vill man ha mycket action, häftiga scener i vinterlandskap, en del snärtiga repliker och en fullständigt bisarr historia är detta en film att se. Underhållning för stunden.

Omdöme: Actionspäckad Bondfilm, men inte mycket mer.
Filmbetyg: 3

På IMDB har den betyg 6,1 baserat på 170 244 betyg.
På Filmtipset har den betyg 2 baserat på 14 065 betyg.

Filmen recenseras på Moviezine

Movie Monday: The 5th Wave

Från Discshop: Fyra attackvågor av tilltagande styrka har lämnat Jorden i spillror. I en värld av fruktan och misstro befinner sig Cassie (Chloë Grace Moretz) på flykt i ett desperat försök att rädda sin yngre bror.
Medan hon förbereder sig på den oundvikliga och dödliga femte vågen, slår sig Cassie ihop med en ung man som skulle kunna vara hennes sista hopp – om hon bara vågar lita på honom.

The 5th Wave är en amerikansk film från 2015. Den hade svensk biopremiär 22 januari 2016, och kom ut på DVD 7 juni 2016. Vi såg den på DVD 25 juli 2016. Historien baseras på boken med samma namn av Rick Yancey.

Jag läste boken Den femte vågen tidigare i somras efter att ha funderat på det ett bra tag (hade tagit med Rick Yancey i Boktolvan) men fick en knuff när boken flyttade hem till oss. Vad jag tyckte finns att läsa här. Kortfattat kan man säga att jag inte tyckte det var en höjdarbok. Språket samt en hel del upprepningar var det som störde mig mest. Grundhistorien var ändå intressant och det gjorde att jag hade vissa förhoppningar på filmen.

The 5th Wave är i mitt tycke bättre än boken, eftersom tempot är högre. De filosofiska betraktelserna är borta och upprepningarna likaså. Kvar är en bra grundhistoria och en del action. Mitt intresse hålls uppe hela vägen, och det är inte illa, men jag kan inte påstå att jag njuter.

Jag tror att det är en fördel att ha läst boken när man ser filmen, man kan tolka in lite mer i vad som händer och man är mer förberedd. Personerna blir lite mer levande om man tänker på dem som karaktärerna i boken. För tyvärr så är jag inte alls imponerad av karaktärsteckningarna och rollprestationerna. Träigast är Evan, spelad av Alex Roe. Det är långt från bokens Evan, och väldigt fyrkantigt. Tyvärr så är jag inte heller imponerad av Cassie. Om det är Chloë Grace Moretz eller om det är instruktionerna hon fått att gå med öppen mun och se förvirrad och olycklig ut är inte klart. I jämförelse med Jennifer Lawrence som Katniss i Hungerspelen står hon sig slätt.  T.o.m Shailene Woodley som Tris i Divergent är bättre. Det är noll kemi mellan Cassie och Evan vilket gör utvecklingen i filmen nästintill oförståelig. 

Jag hade läst boken rätt nyligen så jag kunde upptäcka många skillnader mellan bok och film, några oförklarliga, men ingen som förstörde filmupplevelsen. Slutet bäddar förstås för en uppföljare baserat på nästa bok. Återstår att se om det blir en sådan med tanke på den kritik filmen fått.

Omdöme: Ungdomsdystopi med hyfsat tempo men halvdana karaktärer
Filmbetyg: 3+
(först satte jag 4- men så har jag smält den lite och försökt fundera på vad jag gillade och inte…)

På IMDB har den betyg 5,2 baserat på 54 307 betyg.
På Filmtipset har den betyg 2 baserat på 361 betyg.

Filmen recenseras på Metro, DN, Aftonbladet och Moviezine