En smakebit på søndag – The Buried

Söndag på bloggen innebär att jag deltar i En smakebit på søndag. Smakbitarna hittar man hos Astrid Terese på bloggen Betraktninger.

Det har varit en intensiv vecka på många sätt, både mentalt och fysiskt. I jobbet har jag rest t.o.r. till Halmstad tisdag-torsdag, och på tågresorna på kvällarna blev det en del läst. När jag landade hemma sent på torsdag kväll så läste jag ut Andra kvinnors liv av Jojo Moyes. På fredagen däckade jag i migrän, och kunde inte läsa, men när den lagt sig till i går så ville jag plocka en bok av en favoritförfattare. Det blev The Buried av Sharon Bolton som jag fick i julklapp.

Det är en uppföljare till The Craftsman (Hantverkaren), och förvirrande nog så utspelar den sig under samma tidsperioder, dvs 1969 och 1999, som The Craftsman och historierna påverkar varandra. Det gäller att vara koncentrerad alltså om man ska få med sig allt. Men Sharon Bolton är en skicklig författare. Det här är en bok som skulle kommit ut som The Poisoner 2020 men det blev strul med förlaget under pandemin och den kom inte ut på engelska. Förrän i höstas och då som The Buried. Däremot har den tidigare kommit på andra språk, på svenska kom den redan 2020 som Giftmördaren. Förvirrat även det.

I don’t put the phone down. Instead I ask my PA to join me.
‘Can you get on to the GMC for me?’ I ask when she appears. ‘Strictly off the record for now, but anything you can get me on Drs Frederick and Judith Aster.’
She gives me a look. As she closes the door, it occurs to me that twice in two weeks I’ve asked subordinates to bend the rules, and that really isn’t like me.
It is, though, very like the woman I used to be.