Syndabarn av Ulrika Rolfsdotter

Handling från förlagets hemsida: Sommaren är till ända, och höstmörkret har börjat lägga sig över Ådalen. En tidig augustimorgon hittas tre tonårsflickor vid den mytomspunna Bålsjöns strand. Två är döda, en är svårt skadad.
Den lilla byn är i chock, och när det visar sig att flickornas familjer har en koppling till socialtjänsten blir socionomen Annie Ljung återigen ofrivilligt indragen i en brottsutredning. Sara Emilsson, barnutredare vid Kramforspolisen, blir ansvarig för sin första mordutredning. Tillsammans försöker de ta reda på vem eller vilka som är skyldiga till det brutala dådet, något som visar sig få personliga konsekvenser.

Boken: Syndabarn av Ulrika Rolfsdotter kom ut i september 2022.

Varför jag läste den: Jag läste första delen i serien om Annie, Rovhjärta, i höstas. Del två, Syndabarn, hamnade genast på min önskelista, och jag fick den till min födelsedag i januari.

Vad jag tyckte om den: Syndabarn är en välskriven bladvändare. Ulrika Rolfsdotter har ett välavvägt språk, väver en tät historia som är spännande men också tragisk. Jag hade svårt att släppa boken, och det blev en härlig sträckläsning på bara två dagar. Med Syndabarn tycker jag Ulrika Rolfsdotter placerar sig i topp bland andra skickliga svenska deckarförfattare. Jag gillade Rovhjärta, som var en riktigt bra debut, men Syndabarn är ännu bättre, med en tätare intrig och en mer balanserad historia.

Karaktärbeskrivningarna i Syndabarn är bra. Jag tycker Annie är en intressant huvudkaraktär, med sina mörka stunder men också ett driv att hjälpa andra. Att ha en socionom som huvudperson är lysande, det ger en rimlighet till hur inblandad hon blir, även om det är på gränsen till vad jag kan tycka är bra. Det här med att ta egna initiativ är för det mesta bra, men inte i alla situationer. Det finns en balans till händelserna i Rovhjärta, de finns där men tar inte överhanden. Det kan annars vara en stor risk med andra delen i en serie där huvudpersonen står nära fallen. De övriga karaktärerna är väl tecknade, de känns som verkliga personer. Speciellt nyfiken är jag på polisen Sara. Växelverkan mellan Annie och Sara är intressant, och bäddar för en bra fortsättning.

Berättelsen cirklar kring en grupp tonåringar, och jag tycker Ulrika Rolfsdotter lyckas alldeles utmärkt med att skildra hur det är att vara tonåring. Rösterna är trovärdiga. Det handlar mycket om psykisk ohälsa, vilket jag tycker beskrivs med respekt och inlevelse. Det är också i de styckena som Syndabarn berör som mest.

Det kan inte hjälpas men en deckare som utspelas i Ådalen i Ångermanland får min uppmärksamhet. Miljöbeskrivningarna i Syndabarn är välavvägda, där både ödsligheten i naturen och sammanhållningen på en liten ort i norra Sverige får ta plats. Handlingen utspelar sig i den lilla byn Lockne, och vid Bålsjön, inte långt därifrån. De ligger i närheten av Kramfors, där också delar av Syndabarn utspelar sig. Ulrika Rolfsdotter lyckas väcka intresse för miljön, och den blir levande. Det faktum att det här inte heller är långt från Torsåker och det område där den största Häxprocessen i Sverige utspelade sig ligger också i bakgrunden i berättelsen.

Det här är en bra svensk deckarserie som jag rekommenderar. Själv hoppas jag tredje delen är på gång, den kommer definitivt att hamna på min läslista.

Betyg: 4+

Mer info:
Förlag: Bazar
Sidor: 422
Betyg på Goodreads: 3,65 baserat på 48 betyg
Hur jag fick tag på den: Ny
Utläst: 2 mars 2023