Handling från förlagets hemsida: En mor som inte är en mor. En dotter som inte är en dotter.
Lykke är en ganska bitsk gymnasielärare i Nässjö, Fatima ett hittebarn från Indien som än en gång har blivit övergiven, nu av adoptivföräldrarna. Hon vet egentligen bara en sak om sig själv: att hon inte heter Fatima. När hon som nyfödd hittades vid floden Sabarmatis strand fick hon namnet Meera. Det bär hon som en hemlighet, ända till den dag då hon som 18-åring sätter sig på ett tåg, fast besluten att aldrig komma tillbaka.
Lykke blir kvar i Nässjö och försöker fortsätta sitt liv, trots mycket grubblande. Var det fel av henne att gripa in och ta hand om Fatima? Blev hon en misslyckad mamma, eftersom hon helt enkelt inte var mamma? Vart tog flickan vägen? Varför hör hon aldrig av sig?
En mörk eftermiddag i november, när Lykke är ute och går med sin hund, lägger någon en behandskad hand mot hennes axel, drar henne åt sidan och slår. Hårt.

BokenInställd resa till Sabarmati av Majgull Axelsson kom ut i september 2020.

Varför jag läste den: Under sommaren vill jag läsa hyllvärmare av favoritförfattare. Inställd resa till Sabarmati var en sådan.

Vad jag tyckte om denInställd resa till Sabarmati är en välskriven och lättläst berättelse med ett tema som är allt annat än lätt. Jag tycker Majgull Axelsson är en mycket skicklig författare, och man kan lita på att hon alltid levererar. Hon växlar berättarsätt mellan sina olika romaner, men har alltid ett skarpt öga för fenomen som hon beskriver med ett språk som både är lätt och vackert. Inställd resa till Sabarmati är både tänkvärd och lättillgänglig samtidigt.

Temat om rasism, i synnerhet den rasism som kanske inte alltid syns och märks på ytan, utan som avspeglas i våra beteenden, medvetna eller omedvetna, är tyvärr alltid aktuellt. I Inställd resa till Sabarmati skrivs inte allt ut, men det blir starkt också när man läser mellan raderna. Annat är övertydligt klart och just blandningen ger en tydlig effekt.

Berättelsen bygger mycket på karaktärerna, och ett skäl att jag tycker om den är att jag gillar Lykke som karaktär. Hon är en no-nonsens person som säger vad hon tycker. En karg yta men ett stort hjärta. Precis så som jag gillar att det är. Jag gillar hur hennes vänskap med Rosemarie beskrivs, dessa till åldern komna kvinnor som binds ihop av sin gemensamma historia och av nuet. Den är också kärv, men så bra som det kan bli när man haft sina konflikter under åren. Karaktären Simons utveckling är bra beskriven, och han växer. Tyvärr så har jag svårt för Meera/Fatima, att få grepp om henne. Eller att förstå varför jag inte får grepp om henne. Historien med Martin och hans familj har jag svårt att se hur den hänger ihop med det andra, det blir som en berättelse vid sidan om. Sen hade jag uppskattat lite fler tillbakablickar.

Nu har jag läst alla böcker av Majgull Axelsson i hyllan, och det finns ingen nyare än den här. Eventuellt ska jag se om det är någon av hennes äldre böcker som jag inte läst. Jag rekommenderar hennes författarskap!

Betyg: 4+

Mer info:
Förlag: Norstedts
Sidor: 382
Betyg på Goodreads: 3,55 baserat på 408 betyg
Hur jag fick tag på den: Hyllvärmare
Utläst: 16 juli 2022