Sprängört av Helena Lindh

Handling från förlagets hemsida: En kall eftermiddag i januari kommer Elisabeths man Mats hem och meddelar att han vill skiljas. Han har förälskat sig i den femton år yngre Jenny.
Elisabeth tvingas lämna sitt hem eftersom Mats är den som har ekonomiska möjligheter att behålla huset. Jenny och hennes åttaåriga dotter flyttar snart in. Mats njuter av förälskelsen och av sin återvunna potens, men tröttnar snabbt på rollen som bonuspappa till en flicka som ständigt är sjuk.
De vuxna sönerna tar parti för Elisabeth, som är bitter och hämndlysten men döljer det väl. Hon kommer på ett sätt att obemärkt ta sig in i sitt gamla hem och ställa till problem för den nya lilla familjen. Först när barnbarnet Ines föds känner Elisabeth att glädjen komma åter. För Ines gör hon allt. Lusten att hämnas på Mats finns dock kvar.

Med hösten kommer en katastrof som får allt att rämna.

Boken: Sprängört av Helena Lindh kom ut augusti 2021.

Varför jag läste denFör några veckor sedan la en vän ut på Facebook att hon hade fått en bok publicerad som ljudbok. Trots att jag inte brukar lyssna på ljudböcker, så ville jag gärna lyssna på den. Mest för att det av förlagets beskrivning lät som en bok i min stil, men också för att jag känner Helena.

Vad jag tyckte om den: Att läsa en bok som en vän skrivit är en chansning. Tänk om jag inte alls skulle gilla den? Och sedan skriva om den på bloggen är förstås en balansgång. Men jag hoppas ändå att det här är en rättvis beskrivning av hur jag upplevde boken. Att det är en ljudbok märker jag också påverkar mitt intryck, jag hade förmodligen inte fått exakt samma intryck om jag läst den. Att böcker bara ges ut som ljudböcker begriper jag inte.

Sprängört är en spännande historia med bra driv. Jag som brukar säga att ljudböcker inte är min grej kunde bara inte sluta lyssna. Jag började på lördagen och på söndag eftermiddag hade jag lyssnat på alla nio timmarna. Hur jag lyckades med det vet jag inte, men jag hittade helt enkel tid, för jag ville veta mer hela tiden. Det blev ”hetslyssnande”. När jag lyssnar på en ljudbok så blir det mer intensivt och svårare att släppa, det är som att höra någon bekant berätta en verklig historia, och är mer uttröttande än att läsa. Jag gillade uppläsaren (Sofia Berntsson) även om jag hellre haft olika röster.

Jag gillar hur karaktärerna utvecklas under bokens gång. I början tyckte jag de var förutsägbara, men såsmåningom visade de andra sidor. Personerna mejslades ut efterhand, och dragen blev tydligare, och ju mer man fick höra av dem, desto mer ändrades de. I början tyckte jag det fanns vissa som var mer sympatiska, men när jag hade läst klart hade jag en annan bild. Mats var en synnerligen osympatisk person på ett verklighetstroget sätt. Det som alla hade gemensamt var att de starkt färgats av sin uppväxt och sina föräldrars sätt att uppfostra och vara närvarande eller frånvarande.

Efter att jag hade lyssnat på den såg jag att en del som skrivit kommentaren på streamingsajter hade skrivit ”förutsägbart” medan andra tyckte att slutet överraskade. Jag tyckte inte den var förutsägbar. Ja, slutet var ett av de möjliga sluten som jag såg framför mig rätt tidigt, men på vägen så lurades jag på avvägar flera gånger och började tro på andra lösningar/händelseförlopp. Det hände mycket på vägen och som lyssnare lurades jag att fundera på riktigt många alternativ.

Sprängört utspelar sig i Östersund, där författaren bor. Miljön får ta ”lagom” med plats, och jag får tydliga bilder av hur det ser ut där karaktärerna rör sig. Nu är jag där titt som tätt i jobbet (när det inte är pandemi) så jag har lätt att orientera mig, men även området där Mats och Elisabets hus ligger får jag en bra bild av trots att jag aldrig varit där.

Sprängört lider av en del saker som ofta dyker upp i debuter, och jag tycker att förlaget borde kunnat se att det behövdes skalas bort en del. Bitvis tycker jag vissa saker tas om för många gånger. Att Mats lämnat Elisabet nämns väldigt många gånger exempelvis, och utseenden på personer beskrivs ofta (vilket jag inte är så förtjust i). Det förstärks av att det är tre olika personers tankar vi får ta del av, och de tänker mycket på samma saker. Det blir bitvis för upprepande. Sådana detaljer blir också tydligare när man lyssnar än när man läser. En bit in i boken så tycker jag också att berättelsen stannar av något, att den tappar en del av drivet, för att sen ta fart igen.

Sprängört var spännande och är en debut som lovar gott för framtiden.

Betyg: 4-

Mer info:
Förlag: Lind & Co
Sidor: Finns endast som ljudbok.
Uppläsare: Sofia Berntsson
Betyg på Goodreads: Finns inte på Goodreads.
Hur jag fick tag på den: Lyssnade på Book Beat
Utläst: 26 september 2021

2 kommentarer

  1. Låter ju jättespännande! Det verkar som att förlag knappt bryr sig om upprepningar, men det kan ju vara från person till person. Jag blir bara alldeles trött när jag får veta något för n:te gången. Tycker också det känns märkligt att bara ge ut en bok som ljudbok, men jag har sett det förr.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.