Första lördagen i månaden hakar jag som vanligt på kulturkollutmaningen.

Just nu…

… läser jag De unga vi dödar av Eija Hetekivi Olsson. Jag har läst hennes två tidigare böcker om Miira, Ingenbarnsland och Miira. I De unga vi dödar är Miira vuxen med en dotter, Nova. Miira utbildar sig till gymnasielärare. Nova går i högstadiet och är mobbad. De unga vi dödar är ett ångestfyllt tidsdokument över vårt svenska skolsystem, lärarutbildningen, lärare och elever. Eija Hetekivi Olsson har ett speciellt språk med egenpåhittade ord som är slagkraftiga, men det tar tid att komma in i texten.

… ser jag på serien Allt vi döljer på SVT-Play. Vi har bara sett två avsnitt än så länge. Tidigare i veckan såg vi The Chair, som utspelar sig på ett universitet. Visserligen på ett amerikanskt, men ändå underhållande för oss som jobbar på universitet.

… lyssnar jag på Abbas två nya låtar såklart! Det trodde man inte man skulle få skriva. Nya låtar av Abba efter 40 år. Att det känns stort säger väl en del om ens egen ålder 😉

…längtar jag efter barnen! Eller vad man nu ska kalla två vuxna som flyttat hemifrån. I somras flyttade vår yngsta 73 mil bort, den äldsta som flyttade för två år sedan bor 57 mil bort. Givetvis finns det nu många sätt att hålla kontakten, på ett sätt som inte fanns när vi var i samma ålder, men hemmet känns ändå tommare och vi saknar dem.