När Maja erbjuds ett vikariat som kyrkogårdsvaktmästare i Måneby är det ett par saker hon ”glömmer” att berätta för kyrkoherden: Att hon har traktens minst gröna fingrar och att hennes körkort inte är giltigt. Sånt går alltid att rätta till efteråt, menar Maja. Fast att påstå att hon anlagt en fantastisk köksträdgård på sin kolonilott var kanske inte så smart. Särskilt som hon varken har råd med frön eller ser skillnaden på morotsblast och hundkäx. Och att ta körkort kostar ju en förmögenhet. Så när Solveig, kommunchefens stroppiga hustru, erbjuder Maja tjugotusen kronor för ett rum i hennes lägenhet, tackar hon ja direkt. Särskilt som Solveig, som är arg på sin otrogne man, kan hjälpa henne att avstyra hans senaste idiotprojekt.

Solveig delar inte Majas flexibla inställning till sanningen, inte heller hennes sinne för ordning vilket gör att det snabbt knakar i fogarna för det omaka paret. När Solveig dessutom hittar en ung man med bärnstensgula ögon på Majas soffa en morgon, ställs allt på sin spets.

Många lögner små av Annika Estassy hade recensionsdatum 2 augusti 2021. Annika Estassy är en svensk författare som debuterade 2013 med Solviken. Hon har under många år arbetat i filmbranschen och som chef på Studieförbundet Vuxenskolan. Sen april 2018 är hon författare på heltid, och hon bor numera i Frankrike. Många lögner små är hennes sjätte roman, och den tredje och avslutande delen i Månebyserien.

Jag har läst de två tidigare böckerna i den här serien (Gröna fingrar sökes och En sång för Hedda), och verkligen tyckt om dem. Så när Många lögner små dök upp i brevlådan med en fin hälsning blev jag mycket glad. Självklart så läste jag den relativt snart därefter.

Många lögner små är verkligt fin feelgood. Den är välskriven och lättsam, men har samtidigt stråk av svärta precis som bra feelgood ska vara. Svärtan är inte lika tydlig som i de två tidigare böckerna i trilogin, men finns ändå där i bakgrunden för flera av karaktärerna. Många lögner små illustrerar hur lycka kan se olika ut för olika personer, och att man aldrig ska döma någon utifrån vad man själv värderar. Något som jag skriver under på fullt ut!

Karaktärerna är tecknade med omsorg, och jag tycker om invånarna i Måneby. De är verklighetstrogna, och att läsa om dem är som att läsa om nära vänner eller familj. Trots att de alla har sina fel och brister, vilket gör dem levande, så kan jag känna sympati med dem. I synnerhet gillar jag hur min syn på både Maja och Solveig förändras under läsningen.

Det är inte alltid som jag minns karaktärer mellan böcker i olika serier så mycket som behövs, men det gör jag när jag läser Många lögner små. Annika Estassy lyckas fräscha upp mitt minne utan att träda över gränsen till att det blir för mycket upprepningar. Självklart blir jag extra glad i att hitta några tidigare huvudkaraktärer som bikaraktärer. På det sättet får man veta vad som ”hände sen”.

Det här är den första boken jag läser där pandemin och restriktioner får spela en viss roll. På sätt och vis så gillar jag det, för det är verklighetstroget. Samtidigt så tycker jag det nästan får för liten del i Majas liv. Men kanske det är så för en del? För oss har det varit helt dominerande den här tiden. Lite förvånad är jag att inte körskolan har munskydd f.ö., det var ju en av de branscher där man införde det ganska tidigt, i alla fall hos oss.

Många lögner små ger den rätta feelgoodkänslan, och det är med sorg som jag lämnar Måneby eftersom det här är den sista delen i serien. Kanske man får besöka dem någon gång i framtiden? Mer av Annika Estassy kommer jag definitivt att läsa, hon tillhör de bästa av våra svenska feelgoodförfattare.

PS Kika gärna in på författarens Instagram där vi får möta den fantastiska hunden Dexter! Snacka om karaktär.

Bloggat om boken har Nilmas bokhylla, hyllan , Bokprataren och Boklusen

Omdöme: Välskriven fin feelgood om hur lycka kan komma i många olika skepnader
Betyg: 4+

Förlag: Norstedts
Sidor: 343
Betyg på Goodreads: 3,40 baserat på 20 omdömen
Hur jag fick tag på den: Recensionsexemplar
Utläst: 13 augusti 2021