Här är en summering av film och TV-serier som jag sett juni 2021. Några kommentarer och tankar om hur jag upplevt filmen eller serien. I titeln länkar jag till IMDB-sidan (eller annan sida om filmen inte finns på IMDB) om man vill veta mer om handlingen.

Serier:

Bodyguard, säsong 1
Såg med maken på Netflix

Kommentarer: Vi ville se en spännande serie och den här politiska thrillern lockade.

Jag gillade historien och konceptet i Bodyguard. Det är spännande och samtidigt intressant, när man får en inblick i det politiska engelska systemet. Julia Montague är en intressant karaktär. Porträttet av en framgångsrik hänsynslös kvinnlig politiker görs bra, utan att man drar för många växlar på att hon är kvinna. Keeley Hawes spelar Julia bra. Jag var inte lika förtjust i vare sig karaktären David Budd eller Richard Maddens skådespeleri, det blir många långa blickar och stenansikte. Historien är spännande och har många bottnar, och man vågar ta ut svängarna med karaktärernas öden.

Betyg: 8,0/10

De var fem, säsong 1
Såg med maken på SVT Play

Kommentarer: En serie på SVT Play brukar innebära hög kvalitet. När det dessutom är en brittisk serie, skapad av Harlan Coben så blev valet enkelt.

Grunden i historien De var fem är mysteriet med en liten pojke som försvann för många år sedan. Hans äldre bror och hans tre vänner var de sista (?) som såg honom. Många år senare dyker det upp DNA från den försvunna pojken i ett case, och ungdomsvännerna träffas igen.

Själva grundstoryn i De var fem är bra, även om det är en relativt vanlig trope i genren. Skådespelarna är överlag bra, och det är snyggt filmat. Karaktärerna har många bottnar och det är intressant att se hur de utvecklats från barndomen till vuxna människor och hur de på olika sätt skadats av det som hände. Men det känns som om man velat knöla in så många trådar som möjligt i berättelsen, där det dyker upp plötsliga kopplingar till andra fall helt obegripligt, och där kopplingarna mellan de fem och också till poliserna är alldeles för många. 10 avsnitt är för mycket och man hade kunnat kapa några av sidospåren. Inte heller köper jag upplösningen, det finns alldeles för många logiska hål i den.

Betyg: 6,5/10

Filmer:

Kvinnan i fönstret
Såg med maken på Netflix

Kommentarer: Jag läste boken Kvinnan i fönstret som filmen baseras på för några år sedan. Var besviken på boken, men ville definitivt se filmen och valde den som lördagsfilm.

Filmen och boken skiljer sig en del åt, men det kändes ändå som en fördel att ha läst boken, eftersom filmen har en del logiska luckor som var svåra att förstå annars. Jag kunde fylla i det som inte sas, vilket var en hel del. Filmen börjar bra med psykologisk spänning, och en obehagskänsla som passar i en thriller. Men det håller inte så länge. Mot slutet övergår den till något mer banalt, där man verkat vilja tränga in så många bisarra blodiga saker som möjligt (som i verkligheten skulle vara omöjligt att överleva) och det blir som en splatterfilm. Huvudskådespelaren Amy Adams gör en bra insats, men övriga spelar över eller så har de kanske för lite att jobba med.

Betyg: 5,0/10

Mulan
Såg med maken på DVD

Kommentarer: Makens val som lördagsfilm.

Jag hade inga större förväntningar på den här filmen och tur var väl det. Det var skönt att se en film som inte krävde så mycket av mig, men det var heller ingen film som jag minns så mycket av. Historien baseras på Disneys version av Mulan, som i sin tur baseras på legenden om Hua Mulan.

Miljöerna i Mulan är helt fantastiska och värda att njuta av. Jag gillade också fokus på en kvinna som har styrkor som hon vill använda trots omgivningens fördomar. Det handlar mycket om att finna sig själv. Men så mycket mer fanns inte som intresserade mig, de övriga karaktärerna har jag redan glömt bort.

Betyg: 5,0/10

Grace
Såg med maken på SVT Play

Kommentarer: Både jag och maken har läst boken, den första i serien om Roy Grace, och blev nyfikna på filmatiseringen. Det är visst en miniserie, men på SVT Play låg den som film.

Grundhistorien i boken som den här baseras på (Dead Simple) är en av de mest obehagliga jag läst eftersom jag själv har klaustrofobi. Tyvärr så tycker jag den delen slarvas bort en del i filmatiseringen, som inte kändes alls lika obehaglig, och det blev mer som en ”vanlig” deckare.

Men Grace är ändå brittisk spänning, och jag tycker om både språket, miljön (Brighton!) och hur poliserna tecknas. John Simm gör en bra Roy Grace, och tillför faktiskt också vissa sympatiska drag till honom som person. Kemin mellan honom och de andra poliserna är trovärdig och driver handlingen framåt.

Betyg: 6,5/10

Summering: Märkligt lite som blev sett i juni, i alla fall som avslutats. En kombination av andra aktiviteter och mycket jobb.