Handling från förlagets hemsida: Franny Stone har tillbringat hela livet vid havet, driven av kärleken till fåglarna som svävar ovanför. Men när klimatförändringarna medför att alla vilda djur börjar dö ut i fruktansvärd hastighet börjar även hennes älskade fåglar att försvinna.
På Grönland hittar hon den sista flocken silvertärnor, som migrerar längre än något annat djur, och hon bestämmer sig för att följa dem till deras slutmål på Antarktis. Hon lyckas komma ombord på Saghani, en av världens sista fiskebåtar, och tillsammans ger de sig ut på en farofylld färd över havet.
Men Franny bär på ett mörkt förflutet. Ett förflutet kantat av förluster fram till den fruktansvärda incident som tvingade henne till denna sista migration. Medan Saghani följer silvertärnorna i skyn avslöjas Frannys hemligheter bit för bit och hon inser att det hon har försökt fly ifrån under hela sitt liv slutligen har hunnit ikapp henne.

Boken: Den sista migrationen av Charlotte McConaghy kom ut i januari 2021. I original heter den Migrations och kom ut 2020.

Varför jag läste den: En vän med god boksmak rekommenderade den starkt. Hon sa att det kunde vara årets bästa bok. Då blev jag nyfiken!

Vad jag tyckte om den: Den sista migrationen är en välskriven dystopisk berättelse. Det är en hemsk framtidsskildring, och väcker många tankar om vart vi är på väg med vårt beteende, vår behandling av jorden vi befolkar. Det är också en roman om en ensam människa som försöker hitta en mening med livet. Den sista migrationen är en mycket tänkvärd bok.

Charlotte McConaghy är skicklig på att bygga upp historien med olika tidslinjer. Som läsare får man gradvis veta mer och mer om Franny, och jag gillar att man får läsa en del mellan raderna samtidigt. Språket är välavvägt, och hon är berättartekniskt skicklig. Karaktärsteckningarna är bra, och i synnerhet så gillar jag personerna på båten Saghani. Dessa personer som är fiskare, som också kämpar med att hitta en mening när de inte bara förlorar sitt yrke, utan också ska kunna se hur de själva påverkat ekosystemet. Franny är en väldigt speciell person, som jag bara gradvis blir mer fäst vid. Hennes man tycker jag är ytterst märklig, och lite läskig.

I början av läsningen så hade jag lite svårt att komma in i berättelsen. Jag tror att det främst berodde på jag förväntat mig ännu mer om naturen och världen i en cli-fi, och mindre om relationer och människorna. Jag hade velat ha mer om klimatförändringarnas påverkan. Sen växer historien och på slutet blev den riktigt gripande. Fast det allra sista kapitlet blev lite för mycket för mig….

Många har hyllat omslaget. Det är illustrativt, men jag tycker det mest är obehagligt, och det lockade mig inte alls.

Betyg: 4+

Mer info:
Förlag: Lavender Lit
Sidor: 346
Betyg på Goodreads: 4,21 baserat på 16 612 betyg
Hur jag fick tag på den: Lånade av en vän
Utläst: 26 februari 2021