34,35,217,225.504486

Handling från förlagets hemsida: Under mörka och kalla februarinätter somnar staden tidigt. Gardinerna dras för och ljusen släcks i Skoga. Men alla sover inte, och när ett mord inträffar mitt i staden, mitt i natten, mitt under Hylands hörna – då blir både vakande och sovande, både mordoffer och mördare, föremål för Christer Wijks intensiva grubbel och intresse.

Boken: Staden sover av Maria Lang kom ut 1970.

Varför jag läste den: Jag läste den första boken i den här serien 2012. Sen dess har jag samlat på serien och försöker läsa minst två varje sommar och två varje jullov. Staden sover är den tjugoandra boken i serien och jag läste den julen 2020 direkt efter Intrigernas hus.

Vad jag tyckte om den: Staden sover utspelar sig i Skoga, min favoritplats för Maria Langs deckare. Det är där jag tycker hennes förmåga till beskrivningar kommer till sin rätt. Det är kallt, snöigt och vintrigt, vilket gjorde att boken passade bra att läsa på julafton även om det inte var sådant väder utanför fönstret. Men stämningen blev rätt.

I Staden sover dyker det upp flera karaktärer som är rätt obehagliga på ett eller annat sätt. Empatilösa. De beskrivs också ganska schablonartat, i synnerhet ungdomarna. Mysteriet är relativt bra uppbyggt men det blir lite för mycket smygande, och scener där man inte vet om det är inbillning eller verklighet. Det finns en del tidsmarkörer, t.ex. så förekommer Hylands Hörna ett flertal gånger i berättelsen. Tydligen stannar all verksamhet upp då i lilla Skoga. Och den hemska sången Uppblåsbara Barbara finns med…

Christer Wijk är på besök i Skoga, och naturligtvis dras han in i mysteriet. Hans mamma Helena och Almi Graan finns också med som karaktärer. Som vanligt gillar jag Christer Wijk, hans logiska resonemang och hur han hanterar personerna, oavsett om de är misstänkta eller inte.

Betyg: 3+

Mer info:
Förlag: P A Nordstedts
Sidor: 239
Betyg på Goodreads: 3,22 baserat på 59 betyg
Hur jag fick tag på den: Hyllvärmare
Utläst: 24 december 2020