Mardrömmarna vill inte lämna Mirjam ifred. Nyligen var hon en hyllad författare men sedan kom sammanbrottet och tillvaron rämnade. Nu kan hon inte kan sluta tänka på dagen när Astor Paléus försvann. Ingen vet att hon var där när det hände. Ingen vet att hon är den mytomspunne författarens barnbarn.
I ett försök att gå vidare återvänder Mirjam till sin farfars hus. Hon är trasig och härjad, men fast besluten att skriva en bok om honom och konfrontera sina minnen från barndomssommaren i huset.
Men snart känner hon att något är fel. Byborna verkar besatta av Astor och själv känner hon sig ständigt iakttagen. Att vara isolerad i det öde huset tär på Mirjam. Är det hon upplever faktiskt verkligt eller närmar hon sig ännu ett sammanbrott? Det är nu den verkliga mardrömmen börjar.

Det som växer av Boel Bermann och Olle Söderström kom ut 11 december 2020. Boel Bermann och Olle Söderström är båda journalister och träffades på journalisthögskolan. De är idag ett par och skriver tillsammans. Boel Bermann har arbetat som journalist på bland annat Sveriges Radio och Svenska Dagbladet, medan Olle Söderström varit journalist på tidningar som Dagens Nyheter och Dagens Industri. Boel Bermann debuterade som författare 2013 med Den nya människan, och har gett ut flera noveller. Olle Söderström (född debuterade 2018 med mysdeckaren Majken Linds Mordmysterier tillsammans med Boel Bermann.

För många år sedan läste jag en bok av Boel Bermann, Den nya människan, som jag gillade. Såpass mycket att när jag såsmåningom upptäckte att jag fått ett mejl om Det som växer kollade om det gick att få ett exemplar. Och det fick jag, som e-bok. Vilket innebar att jag till slut läste boken på datorn.

Det som växer är en obehaglig berättelse som kryper in under huden på mig. Det finns en febrig känsla, som att man har feberyra när man läser och det är svårt att veta vad som är vad. Att läsa Det som växer är att läsa en mardröm. Skräck är inte min genre normalt, men trots att det så tycker jag Det som växer är en bra bok, eftersom den väcker just de känslor hos mig som jag tänker skräck ska göra. Jag har sett att andra beskrivit det som en ”mysrsyare”. Helt obegripligt för mig, jag ser ingenting som är mysigt med den. Men det hade jag inte förväntat mig heller.

Jag läste Det som växer under en period när jag egentligen hade behövt feelgood eller något uppmuntrande, vilket kan ha förstärkt min känsla av att Det som växer är en sorglig och tung berättelse. Samtidigt som det finns någonting vackert i den, något som drar i mig som läsare, med mytologiska drag och många surrealistiska situationer. Jag gillade att allting inte var självklart, samtidigt som jag ibland blev frustrerad över att inte begripa vad som hände. Övernaturliga saker är jag ofta tveksam till, men i Det som växer drogs jag med i det. Möjligen är min fantasi lite väl livlig, men jag såg också en tolkning utan det övernaturliga inslaget.

Omdöme: Obehagligt och mardrömsaktigt om att inte slippa undan sitt öde
Betyg: 4

Bloggat om boken har C R M Nilsson

Förlag: Saga Egmont
Sidor: 115
Betyg på Goodreads: 4,08 baserat på 13 betyg
Hur jag fick tag på den: Recensionsexemplar
Utläst: 31 januari 2021