Minirecension

 

Handling från Goodreads: Hon står där-en gestalt vars ansikte döljs i slagskuggan från ljuskronan. Två par sömniga ögon stirrar på henne. Vem är hon? Varken husets fru eller herre har sett henne förut. De tar omtumlade emot vad hon bjuder- och det hon bjuder är död!
Hon försvinner. En okänd överbringerska av plågor och förintelse. En anonym Lucia, snart uppslukad i det vimmel av ljusdrottningar, tärnor och stjärngossar som finns på mörka gator den morgonen.
Kriminalkommissarie Christer Wijk, som blivit ryckt från sitt eget Luciafirande, är dystert medveten om att han i den kalla vinternatten är på väg in i ett av de mest svårlösta och egenartade fallen under sin karriär.

Boken: Vitklädd med ljus i hår av Maria Lang (alias för Dagmar Lange) kom ut 1967.

Varför jag läste den: Jag läste den första boken i den här serien 2012. Sen dess har jag börjat samla på serien och försöker läsa minst två varje sommar och två varje jullov. Vitklädd med ljus i hår är den nittonde boken i serien och den första jag läste i somras.

Vad jag tyckte om den:  Eftersom jag läst arton böcker tidigare i den här serien så vet jag ungefär vad jag ska förvänta mig, och Vitklädd med ljus i hår uppfyller de förväntningarna. Jag tycker Maria Lang skriver bra, även om det är väldigt tidspräglat. Hennes språk förändras med tiden. Språket i den här boken som kom ut 1967 är inte samma som i den första som kom ut 1949.

Jag tycker Vitklädd med ljus i hår är en av de bättre i serien. Till skillnad från en del andra så sörjer jag inte alls att Puck inte finns med, utan njuter av en Christer Wijk i sitt esse. Jag tycker också om hans fru Camilla, och deras relation. Däremot tycker jag att den del av de andra karaktärerna blir överdrivna och schablonartade.

Det är bra driv i berättelsen, och förvecklingarna är så pass invecklade som de ska vara i en bra deckare. Trots att det teoretiskt sett kunde varit många som begick mordet så lyckas Maria Lang konstruera det så att det blir en pusseldeckare med ett begränsat antal misstänkta.

Vitklädd med ljus i hår har en del intressant historik om Lucia invävt, vilket är typiskt Maria Lang/Dagmar Lange. Hon utnyttjar ofta deckarna som en möjlighet att bilda läsarna. Det finns också en hel del om hur studentexamen gick till på den tiden, vilket är extra intressant. Jag ler åt en del underhållande kommentarer om effekterna av ett ändrat skolsystem, i perspektivet som vi har nu, och hur ofta skolan ändras.

Stämningen i Vitklädd med ljus i hår är verkligen vintrig och julig och jag borde ha läst den i december. Men läser man kronologiskt så gör man. Annars rekommenderar jag den som julbok.

Betyg: 4

Mer info:

Bloggat om boken har Feministbiblioteket, och Ett hem utan böcker

Mer om boken kan du läsa här.
Förlag: P A Nordstedts
Sidor: 234
Betyg på Goodreads: 3,15 baserat på 61 betyg
Hur jag fick tag på den: Hyllvärmare
Utläst: 11 juli 2020