Minirecension

 

Handling från förlagets hemsida: En utomjordings perspektiv på människosläktet
När matematikprofessorn Andrew Martin hittas naken och irrande omkring på Cambridges gator en tidig morgon väcks naturligt nog en viss uppståndelse. Vad som först verkar vara någon sorts tillfällig sinnesförvirring visar sig snart vara av mer omfattande karaktär: Andrew Martin är totalt personlighetsförändrad.

Den enkla förklaringen är att professor Martins kropp har övertagits av en utomjording som kommer från den högteknologiska planeten Vonnadoria. Denna varelse har skickats till jorden i uppdrag att radera all information om den stora upptäckt professor Martin gjort – en upptäckt som hotar att ödelägga hela universum.

På planeten Vonnadoria finns ingen dödlighet, inget hat, inget våld och inga hierarkier. Människorna ses som underutvecklade barbarer, och det är med den attityden utomjordingen startar sitt liv i Andrew Martins kropp. Men saker och ting utvecklas inte riktigt som hen tänkt sig. Vid sidan av all ondska och orättvisa på jorden finns det nämligen ganska underbara saker. Till exempel jordnötssmör, musik, poesi och kärlek.

Boken: Människorna av Matt Haig kom ut på svenska september 2016.

Varför jag läste den: Jag hade läst om den inne hos Monika och blivit nyfiken. Min make fick den av mig i present, och efter att han läst den föreslog han att jag skulle läsa den.

Vad jag tyckte om den: Till att börja med så tyckte jag Människorna var en riktigt bra bok. Jag är naturvetare i grunden och texten är kryddad med små skämt och referenser till framförallt matematik som jag tyckte var mycket underhållande. Greppet med att låta en främmande varelse betrakta oss människor med en utomståendes ögon, och på ett sarkastiskt och intelligent sätt fundera över våra vanor var något jag gillade oerhört mycket. Det gav upphov till tankar och funderingar. Dessutom fanns det några riktigt bra passager som skulle vara väl värda att citera.

Men efterhand som utomjordingen allt mer anpassar sig till människorna så tycker jag berättelsen tappar i tempo, och det gjorde att jag tappade fokus i läsningen. Det blev helt enkelt trögläst. Berättelsen blir mer förutsägbar och det blir lite väl filosofiskt och svävande.

Människorna är definitivt ingen science fiction även om den klassas så. Har man den förväntningen tror jag man blir besviken. Det är en berättelse som är mer eftertänksam och filosofisk. Jag upplevde också berättelsen som sorglig på många sätt.

Mitt intryck av Människorna hade definitivt kunnat bli mer positivt om jag varit på ett annat humör och haft mer tid att reflektera än jag hade när jag läste den. Hade den fortsatt som den började hade mitt betyg blivit högre.

Betyg: 4-

Mer info:

Bloggat om boken har Bokföring enligt Monika, Bokstunder och Carolina läser

Mer om boken kan du läsa här.
Förlag: Massolit
Sidor: 376
Betyg på Goodreads: 4,09 baserat på 50 830  betyg
Hur jag fick tag på den: Lånat av maken
Utläst: 2 juli 2020