Tidigare har jag summerat film och TV-serier (säger man så fortfarande?) i samma inlägg som böcker, men 2020 tänkte jag prova att skriva ett separat inlägg där jag skriver lite mer om filmer och serier jag sett. Inte rena recensioner men några kommentarer. om vilka tankar om hur jag upplevt filmen eller serien. I titeln länkar jag till IMDB-sidan om man vill veta mer om handlingen.

Juni

Serier:

Into the night, säsong 1
Såg med maken på Netflix

Kommentarer: Vi har letat efter nya serier att se tillsammans och jag hade noterat Into the night som potentiellt intressant efter att ha läst om den inne hos Monika. Ett plus att det inte var en amerikansk eller brittisk serie utan en belgisk serie.

Det är en mörk historia där människorna inte visare sig från sin bästa sida. Alla verkar ha en mörk hemlighet. Ja, sen är hela serien mörk, i att allt utspelar sig på natten, och det gör mig rätt irriterad då det är svårt att urskilja vad som händer. Fysikaliskt är det helt ologiskt vilket irriterar mig mer och mer allt eftersom. Samtidigt finns det något fascinerande över hela konceptet, och en del vävs ihop bra. Det är inte en enda skådespelare jag känner igen sen tidigare och det är varierande kvalitet på insatserna. Eller så är det manus, svårt att avgöra. En fördel med serien är de korta avsnitten – en av de saker jag alltmer uppskattar med TV-serier… Tydligen ska den här serien få en andra säsong enligt Netflix, vilket inte är helt oväntat med tanke på slutet.

Betyg: 5,5/10

Safe, säsong 1
Såg med maken på Netflix

Kommentarer: I letandet efter serier att se så föreslog maken den Safe. Att den är skapad av Harlan Coben kändes lovande.

Safe är en thriller från början till slut, med alla välkända komponenter. Det är ett slags ”slutet samhälle” med begränsat antal misstänkta. Man kan inte lita på någon, alla döljer något. Det finns flera tidslinjer. Och det är gott om cliffhangers.

Jag som slukar spänningsromaner och gärna ser deckarserier eller thrillers tycker Safe håller en ganska bra kvalitet. Det är snyggt uppbyggt och trådarna löper in i varandra. Mitt intresse för vad som händer hålls uppe hela vägen. Det finns en njutning i att bara ”enjoy the ride”.

Samtidigt så är det något som gör att det känns aningens för långt, som att det hade räckt med färre avsnitt och trådar, det blir upprepningar. Initialt så tycker jag skådespelarna är bra, men efterhand så känns det som om de råkar in i liknande situationer hela tiden och deras minspel och kroppsspråk är samma hela tiden. Tyvärr gäller det allra mest huvudkaraktären som spelas av Michael C Hall. Jag har inte sett de serier han spelat i tidigare, men till slut så står jag knappt ut med att se hans bekymrade ansikte fastlåst i samma form hela tiden. Det är svårt att till slut ha någon sympati med honom.

Betyg: 6,5/10

Broadchurch, säsong 1
Såg med maken på Netflix

Kommentarer: Vi såg första säsongen av Broadchurch när den gick på TV för många år sedan, men eftersom vi nu var sugna på andra och tredje säsongen så började vi med att se om första säsongen.

Det finns mycket att gilla med Broadchurch, i synnerhet om man gillar spänningslitteratur. Det är som en bra brittisk deckare. En av mina favoritgenrer. Ett stort plus är miljön. Det är en lagom stor stad i södra England, som har den rätta charmen och stämningen. Det är nog en större stad (som framgår senare) än vad man först tänker sig, men det är småstadskänsla i persongalleriet.

Skådespelarna är bra överlag, men en del är obehagliga som karaktärer och det kan vara svårt att skilja dem från karaktären (exempelvis Joe Sims som spelar Nige Carter). Det första jag tänker är att jag nu känner igen David Tennant väldigt väl, och ganska snart inser jag att han är Crowley i Good Omens. Han är riktigt bra här också!

Det är bra spänningsfaktor, med hemligheter som förvillar, och många olika möjliga händelseförlopp. Sen minns jag bitar av serien, vilket gör att det inte är så många överraskningsmoment. Det säger dock något om kvaliteten, att den håller för att se om ändå.

Betyg: Inget betyg eftersom vi såg om den.

 

Filmer:

The Breakfast Club
Såg på Netflix med maken, dottern och sonen

Kommentarer: När det var makens tur att välja lördagsfilm blev det en klassiker.

The Breakfast Club är en sådan där film som jag vet så mycket om att jag tror jag sett den. Fast helt säker är jag inte. Jag såg den inte när den kom 1985 är jag rätt säker på, men den har ju visats åtskilliga gånger på TV.

Jag tycker det är lite knepigt när jag ska skriva och värdera filmer som är av äldre snitt. 1985 känns delvis som igår (jag hade precis gått ut gymnasiet), men det har hänt en hel del vad gäller filmer på 35 år. Det är ett intressant grundkoncept med fem olika ungdomar, som tvingas tillbringa tid ihop. Jag gillar hur de växelverkar, och hur de gradvis förstår att de var och en har sina demoner att brottas med. Psykisk ohälsa, mobbing, utsatthet är inte ovanliga teman nu, men var rätt ovanligt då. Ett annat plus är musiken som är en del av filmen.

Men det som inte riktigt håller är sättet att uttrycka sig på, och sättet att ”skådespela”. Det känns mer som teater med repliker, än en naturlig återgivning av verkligheten. Min känsla är att det är något som förändrats på de här 35 åren, liksom att filmkvaliteten blivit högre.

Betyg: 6,0/10

 

A Cinderella Story
Såg på Netflix, med maken, dottern och sonen

Kommentarer: När dottern skulle välja lördagsfilm blev det The Cinderella Story.

Det är som titeln säger, en slags modern version av Askungesagan. En flicka med elak styvmor och styvsystrar, en bal där hon möter ”prinsen” som alla vill ha men som inte förstår vem hon är. Det är en romantisk komedi och det visste vi innan. Ibland behöver man den typen av filmer.

Jag tyckte A Cinderella Story var en hyfsat underhållande och gullig film. Hilary Duff gör en bra insats som ”pojkflickan” Sam. Hon har bägge fötterna på jorden, fast hon också drömmer ibland. Men det är en kvinnlig huvudkaraktär med hjärna och egen vilja, och det är en förutsättning för att jag ska gilla en romantisk film. Ett stort plus är också humorn som finns i dialogen, bl.a. i de mejl som skickas mellan Sam och Austin. Chad Michael Murray som spelar Austin är lite uttjatad för min del, jag förknippar honom både med Gilmore Girls och One Tree Hill. En del är fruktansvärt ologiskt, som att de inte känner igen Sam på balen, men man kan inte irritera sig alltför mycket i den här sortens film.

A Cinderella Story är förmodligen en film jag inte kommer att minnas att jag sett, men för stunden var den underhållande och glädjegivande.

Betyg: 6,5/10

Unga Astrid
Såg med maken, på DVD

Kommentarer: Den här filmen hittade jag rejält nedsatt på ICA när vi var och handlade, och när det var min tur att välja lördagsfilm blev det den.

Unga Astrid är en välgjord film, och i synnerhet så är de bitar som handlar om den tiden det utspelar sig intressanta. Astrids liv och karriär är spännande, precis som hon som person. Jag blir nyfiken om att veta mer, både om henne och tidsepoken.

Men filmen uppfyller inte riktigt mina förväntningar. Visserligen framgår det av filmtiteln att det handlar om när hon var ung, men det är ganska få år av hennes liv som det här handlar om (ca 1924-1930), och jag hade gärna sett att man fått följa henne något längre period av livet. Det blir mycket om hennes relation till Reinhold Blomberg och sonen Lars, och berättelsen blir för utdragen för min smak. Det hade kunnat kompenseras av ett djupare porträtt av Astrid som person, men jag tycker inte man lyckas med det.

Betyg: 6,5/10

Star Wars, Episode I, The Phantom Menace
Såg på DVD, med maken, sonen och dottern

Kommentarer: Det är självklart att vi sett Star Warsfilmerna hur många gånger som helst (fast jag har förmodligen sett dem minst antal gånger i familjen). Men man kan se om favoritfilmer också.

Jag kommer inte att orda så mycket om den här, mer än att det är en klassiker ni bör se om ni inte gjort det. Filmen är gjort 1999, men den känns bitvis äldre, som i teknik t.ex. Vi var 2008  på en Star Warsutställning (i Ö-vik!) där de bl.a. visade hur de löst en del av utmaningarna på ett väldigt kreativt sätt, och en del minns jag varje gång jag ser de här filmerna.

Det som jag tycker allra mest om är dock karaktärerna! Och så gillar jag historien. Men jag avstår från att skriva ett långt inlägg om vad jag tycker om Star Wars. Det skulle helt enkelt bli för långt 😉

Här kommer i alla fall några bilder från utställningen 2008.

Betyg: Inget betyg då detta är en film jag sett förut.

 

Summering: Den här månaden är rätt bra i kvantitet men jag saknar de där riktiga höjdpunkterna – både vad gäller serier och film. Hoppas på bättre i juli. För den sommaren kommer det nog att bli en hel del tittat.