Sommarturisterna har börjat anlända till den gamla badorten Trosa, men Vera Jansson har ännu inte sålt sitt barndomshem. Dessutom har hennes senaste framgångar vunnit revisionsbyrån hon arbetar för nya klienter i trakten. För att undvika semester åtar hon sig granskningen av ett av företagen: en nystartad, men snabbt växande dejtingsajt. Uppdraget ser ut att bli enkelt, men så hittas en ung kvinna medvetslös och misstankarna riktas mot den man Vera som barn anklagade för oönskade närmanden. Samtidigt uppdagas det att sajten hon granskar innehåller flera tvivelaktiga profiler och att evig kärlek kan stå personen som söker den dyrt.

En evig sömn kom ut 27 maj 2020. Anna Roos är en svensk författare som debuterade 2017 med SpelEn evig sömn är hennes fjärde roman, och den andra i en serie under namnet Morden vid världens ände.

Jag har läst alla böcker av Anna Roos och har gillat allihopa, inklusive den första delen i den här serien, Lika i döden. När jag såg att den andra delen skulle komma hamnade den på önskelistan. Förlaget var vänligt nog att skicka ett exemplar.

En evig sömn är en välskriven spänningsroman med en suggestiv ton. Som alltid när jag läser något av Anna Roos så vill jag framhålla hennes böcker som ett gott exempel på korta böcker. En evig sömn är inte mer än 236 sidor men Anna Roos lyckas få fram spänning, miljö och bygga karaktärer. Fler sidor behövs inte för att det ska bli en riktigt bra bok. Skulle jag sammanfatta mitt intryck av En evig sömn i ett ord så är det ”snyggt”. Snyggt och välkomponerat i språk, händelseförlopp och karaktärer.

Det är ett halvår sedan jag läste förra boken och det är tydligen alldeles lagom för att jag ska komma ihåg karaktärer och relationer. Jag kan inte säga att jag direkt tycker om Vera, men jag börjar förstå henne mer och mer. Hennes agerande blir mer förståeligt, och hennes interaktion (eller brist på interaktion snarare) med sina kollegor tycker jag är mycket väl beskrivet. Hennes relation till sina barndomsvänner och deras föräldrar är betydligt knepigare och underligare. Mina favoriter bland karaktärerna är Solveig och fågeln Romeo.

Jag är kluven till berättelsen om Veras uppväxt som löper som en röd tråd genom den här serien. Å ena sidan är den en del av spänningsfaktorn, å andra sidan så är det något obehagligt och ofullständigt i den. Kanske blir det annorlunda i den tredje och avslutande delen. Tillbakablickarna i En evig sömn blir mer som avbrott än delar av historien. Och som i så många andra böcker i kursiv stil…

Serien Morden vid världens ände utspelar sig i Trosa. Precis som när jag läste förra boken är jag glad för att mina barndoms somrar i Sörmland ofta innefattade ett besök i Trosa. Och Tullgarns slott har vi varit på flera gånger. Men jag lockas också att åka dit igen, för att insupa miljön. Det är en perfekt plats att låta en sådan här serie utspela sig!

I grunden är mysteriet i En evig sömn inte något uppseendeväckande, men boken är ändå spännande att läsa. Spänningsfaktorn i En evig sömn beror på Anna Roos sätt att bygga historien, att beskriva utan att beskriva i detalj. Hon är riktigt bra på att skriva det där slutet på böcker som gör att man som läsare funderar en vända till.

Jag brukar inte lägga märke till omslag på böcker, men den som har designat de här omslagen har lyckats. De förmedlar stämningen, och har anknytning till vad som händer. Som tur är kommer den tredje delen, I mörka vatten, redan i oktober i år. Den vill jag läsa!

Omdöme: Snyggt komponerad spänning om utnyttjande, svek och relationer
Betyg: 4

Mer om boken kan du läsa här
Förlag: Louise Bäckelin förlag
Sidor: 236
Betyg på Goodreads: Finns inte inlagd på Goodreads
Hur jag fick tag på den: Recensionsexemplar
Utläst: 14 juni 2020