Söndag på bloggen innebär att jag deltar i En smakebit på søndag. Varannan vecka är det Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna, och varannan vecka är det Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten.

Igår kom dottern hem till oss så veckan som kommer blir det fullt hus här från morgon till kväll, med fyra som jobbar/pluggar. Men mysigt är det 🙂
Det här nya arbetssättet gör mig toktrött på kvällarna, så det blir inte alltid något läst. Som tur var hade jag några efterlängtade böcker på tur den här veckan. Den som jag håller på med nu är en sprillans ny från Caroline Engvall: Kyrkan. Det var virtuell releasefest på den i torsdags. Fjärde delen i en serie där jag läst och gillat de tidigare – jobbiga att läsa men de sätter ljuset på att vi aldrig får sluta kampen mot utyttjande av barn och unga.

Smakbiten kommer från sid 87

Ulrika ryckte på axlarna. ”Snart slipper hon mig. Då går jag på mammaledighet och kan fokusera på bebisen och Lovisa.”
”Och kanske dig själv?”
Rummet blev tyst. Längre bort i korridoren susade en kopieringsmaskin. 
Anna grep tag om Ulrikas arm. ”Ibland känner jag inte igen dig. Vart har den starka, självständiga utredaren som tänker både på sig själv och andra tagit vägen?”
”Jag vet inte. Jag behöver kanske bara en paus.”
”Lyssna på mig!” sa Anna dovt. ”Jag vet hur det är att ständigt ge sig och vika undan. Men du förtjänar bättre än så. Och det behöver du ta ansvar för själv, inte minst nu när du snart ska sätta ett nytt liv till världen.”