Defeated, crushed, and driven almost to extinction, the remnants of the human race are trapped on a planet that is constantly attacked by mysterious alien starfighters. Spensa, a teenage girl living among them, longs to be a pilot. When she discovers the wreckage of an ancient ship, she realizes this dream might be possible—assuming she can repair the ship, navigate flight school, and (perhaps most importantly) persuade the strange machine to help her. Because this ship, uniquely, appears to have a soul.

Skyward av Brandon Sanderson kom ut 2018. Brandon Sanderson är en amerikansk fantasyförfattare som debuterade 2005 med Elantris. Han har bl.a. studerat biokemi och kreativt skrivande. Brandon Sanderson har gett ut över 30 böcker i flera olika serier. Skyward är den första i en ny serie.

Efter romance och deckare så kände jag för en fantasy. Skyward blev januari månads bok i Makeutmaningen.

Skyward är en fantasyroman av bra kvalitet. För att jag ska gilla fantasy så behöver jag tycka om eller intressera mig för det universum som det utspelar sig i, karaktärerna ska vara rimligt många och intressanta. Skyward innehåller de komponenterna, men dessutom har den det där extra som gör att den höjer sig över mängden. Nämligen humor! Det finns få drag som gör att jag charmas av en bok som en underliggande torr humor och det har Skyward. Hela boken genomsyras av en torr humor och huvudkaraktären Sensa har en del självironi, men det är AI-skeppet M-bot som är den ”karaktär” som jag framförallt tar till mitt hjärta. Delar av M-bots kommentarer är obetalbara. Jag tycker det finns samma glimt i ögat i beskrivningen av M-bot som det finns i Star Wars i beskrivningen av R2D2 och C3PO.

Det är svårt att vara originell i fantasygenren, men vad gäller det universum som Brandon Sanderson här har byggt upp tycker jag det finns en del som är nytt, samtidigt som det finns en del som liknar andra. Skolan i Skyward och Light Years skiljer sig åt, men eftersom jag läst dem relativt nära varandra så associerar jag en del till Light Years.

Karaktärsteckningarna i Skyward är bra, och i synnerhet så gillar jag (förutom M-bot!) Sensa. Hon har många lager, och även de tankar hon brottas med som gör henne speciell och kluven till sitt uppdrag är väl beskrivna. Jag gillar dynamiken mellan de olika karaktärerna, och är också glad att Brandon Sanderson hållt sig från att introducera romantiska element bara för att man så ofta har det.

Det som drar ner betyget på Skyward är mängden av och detaljgraden i alla stridsscener. Det blir på tok för många stridsscener och långrandiga beskrivningar av olika flygplanssorter och stridsmanövrar som jag skummar igenom. I just de tekniska beskrivningarna av apparatur, manövrar och liknande är det en del engelska ord som jag inte förstår. I min upplaga finns också illustrationer, bl.a. på olika manövrar de utför i skolan, och det underlättar förståelsen.

Även om den inte står högst på listan skulle jag kunna tänka mig att förr eller senare läsa del två, Starsight. Den finns här hemma och både maken och sonen har läst den.

Omdöme: Välskriven fantasy med bra karaktärer och en härlig torr humor.
Betyg: 4+

Bloggat om boken har Tickmicks bokblogg och Boktycke

Mer om boken kan du läsa här.
Förlag: Gollancz
Sidor: 510
Betyg på Goodreads: 4,54 baserat på 7 620 betyg
Hur jag fick tag på den: Recensionsexemplar
Utläst: 10 januari 2020