Från webben: He had started to remove his clothes as logic had deserted him and his skin was cracked. Whatever had been going through Cameron’s mind when he was alive, he didn’t look peaceful in death. Two brothers meet at the remote fence line separating their cattle farms under the relenting sun of the remote outback. In an isolated part of Western Australia, they are each other’s nearest neighbour, their homes three hours’ drive apart. They are at the stockman’s grave, a landmark so old that no one can remember who is buried there. But today, the scant shadow it casts was the last hope for their middle brother, Cameron, who lies dead at their feet. Something had been on Cam’s mind. Did he choose to walk to his death? Because if he didn’t, the isolation of the outback leaves few suspects… 

The Lost Man av Jane Harper kom ut i februari 2019. Jane Harper är en brittisk journalist och författare som levt större delen av sitt liv i Australien. Hon debuterade 2016 med The Dry som är den första i serien om Aaron Falk. The Lost Man är hennes tredje bok, och den är fristående.

Jane Harpers The Dry (Hetta) tog mig med storm och sen dess har hennes böcker stått på ”autobuy”. Så snart den här kom ut så införskaffade jag den. Och den fick prio i läsningen förstås.

The Lost Man är en stark och sorglig historia. Ovanligt nog så tar det tid innan jag kommer in i berättelsen, den börjar lite väl långsamt och detaljrikt. Mycket i början handlar om att komma in i miljön och stämningen, och förutsättningarna för familjen. Då blir det lite väl mycket om markskötsel… Men jag hade inte behövt vara orolig, för gradvis växer berättelsen närmare och närmare mig och slutet är väldigt starkt och berörande. Det är sorgligt, men på något sätt är det ändå en hoppfull avslutning.

En av Jane Harpers styrkor är miljöskildringarna. De är enormt starka. När hon i The Lost Man beskriver det obegripligt öde landskapet med sin enorma värme, så känns det som om man är ute i värmen. När vi var i USA förra året fick vi uppleva +50 grader och det var helt bisarrt. Kan tänka mig att det här är ännu varmare. Att folk bosätter sig i den miljön är bortom mitt förstånd, men Jane Harper lyckas på något sätt få det relativt naturligt. Skickligheten att beskriva miljöerna använder hon också i sitt karaktärsbygge. Karaktärerna är formade av miljön, och hur de reagerar i sin ensamhet och extrema väderlekar.

Det långsamma tempot som historien växer fram i skulle kunna innebära att det inte alls är spännande. Men det är det. Inte på något andlöst bladvändarspännande, utan mer en psykologisk spänning, där man inte är säker på någon.

Högsta betyg blir det inte den här gången, mest pga den något långsamma inledningen. Men jodå, Jane Harper står fortfarande på min autobuy-lista. Förhoppningsvis kommer hon snart med en ny! Tillsvidare kanske man kan se filmatiseringen av The Dry som är på gång.

Omdöme: Psykologisk spänning om familjeband och ensamhet med starka miljöskildringar.
Betyg: 4+

Mer om boken kan du läsa här och här
Förlag: Little Brown
Sidor: 362
Betyg på Goodreads: 4,32 baserat på 11 072 betyg
Hur jag fick tag på den: Nyinköpt
Utläst 3 mars 2019.