Från webben: Oscar Mendoza Hernandez lever et rutinepreget liv som professor ved et universitet i Madrid og teller så og si hvert eneste skritt han tar. Mange oppfatter ham som menneskesky og usosial, men vet ikke at han har et brennende ønske om å komme i kontakt med dem. Problemet er at han ikke tør. Uheldige omstendigheter tvinger ham til å skifte jobb og han må flytte til Malaga. Der er det ingen som vet om Oscars usosiale vesen, og før han vet ordet av det blir han invitert med på barer, fjellturer og fester, og han lærer å danse.
Oscar elsker fotballaget Atletico Madrid og vender alltid tilbake til lagets hjemmekamper. Han leier ut leiligheten sin til fire personer, som har den en ukedag hver. Der kan de ha et fristed og gjenytelsen han krever fra dem er at de skriver om livene sine i en dagbok. Plutselig er Oscar i kontakt med fire nye mennesker, og dagboken begynner raskt å leve sitt eget liv.
Gjennom noen korte måneder endrer livet seg fullstendig for Oscar og han blir aldri den samme igjen.

Noen å høre til av Geir Sætre kom ut i november 2018. Geir Sætre är en norsk författare som debuterade 2015 med Knuste hjerter. Han har bl.a. arbetat inom militären och oljeindustrin. Mer om honom finns att läsa härNoen å høre til är hans andra roman.

När jag skrivit om Geir Tangens senaste bok så fick jag ett mejl från Geir Sætre som undrade om jag ville läsa hans bok. Jag tackar nästan aldrig ja till egenutgivna böcker, och nästan aldrig numera om mejlet kommer från författaren själv. Det beror helt på tidigare dåliga erfarenheter. Men efter en tids funderande beslutade jag mig ändå för att chansa och tacka ja. En norsk bok är trots allt en norsk bok.

Noen å høre til är en fin historia. Geir Sætre har hittat ett alldeles unikt upplägg som tillsammans med ett kärleksfullt budskap gör boken intressant. Boken är uppbyggd med kapitel som handlar om huvudpersonen Oscar och hans vardag, växlat med stycken ur en dagbok som fyra olika personer skriver i och som Oscar läser. Jag har aldrig läst något liknande, och upplägget ger författaren stora möjligheter att utforska olika personer med olika karaktärer.

Det är synd att Geir Sætre inte har fått boken utgiven av ett förlag, för det hade behövts en redaktör. Då hade Noen å høre til kunnat bli en ännu bättre bok. Som det är nu så drunknar berättelsen i detaljerna. Som läsare så får man veta på tok för mycket om Oscars vardag. Det kan visserligen ses som ett sätt att poängtera Oscars karaktär, men det stoppar upp läsningen. Det är för många stycken som liknar varandra och jag tappar flera gånger tempot i läsningen. Vissa saker hade kunnat beskrivas med en betydligt lägre detaljgrad.

Genom hur historien är uppbyggd så får man som läsare lära känna många personer, och relativt ingående. Karaktärerna är intressanta och unika, och på många sätt gillar jag karaktärsteckningen. Det blir dock lite för många trådar som berättelsen ska följa, och många olika typer av miljöer som man kastas mellan. Varje persons berättelse hade nästan räckt till en egen bok, och det är svårt att förhålla sig till de tvära kasten. Miljön där Oscar befinner sig är väl beskriven, och i synnerhet Malaga är beskrivet med ömsinthet som tyder på att det är en miljö författaren tycker om.

Det var intressant att läsa en norsk bok som inte var krim och som var egenutgiven. Jag önskar Geir Sætre lycka till i att få den utgiven i andra länder också. Berättelsen har ett fint budskap om att få vara sig själv utan att dömas av omgivningen eller av sig själv.

Omdöme: Unik berättelse om en speciell man och hans vänner, beskrivet detaljerat.
Betyg: 3

Bloggat om boken har Beathes bibliotek, Tine sin blogg och Artemisias verden

Förlag:  Sætre Standup and Write
Sidor: 306
Betyg på Goodreads: Inte inlagd
Hur jag fick tag på den: Recensionsexemplar från författaren
Utläst 22 februari 2019.