Från förlagets hemsida: Tre tidsperspektiv. Två generationer. En hemlighet.
Efter ett uppslitande gräl inser Alex att han bär på en vrede, ett odefinierbart mörker. Besatt av att ta reda på dess ursprung följer han ledtrådar som tar honom tillbaka till sommaren 1932 och vintern 1988, och de ödesdigra händelser som kom att förändra allt.

Bränn alla mina brev av Alex Schulman kom ut 12 november 2018. Alex Schulman är en svensk författare, bloggare och programledare som debuterade 2009 med Skynda att älska. 

Jag hade inte läst någon bok av Alex Schulman och det jag tidigare läst av hans kolumner har inte lockat mig. Men när jag fick ett mejl från förlaget om Bränn alla mina brev blev jag så pass lockad att jag tackade ja.

Bränn alla mina brev är en välskriven och intressant historia. Den är mycket vackert skriven, och berör mig som läsare. Jag skulle kategorisera den som biografi, men det är samtidigt en roman. Jag är mer förtjust i den här typen av ”biografi/roman” än rena biografier. Bränn alla mina brev var en fin läsupplevelse, och den var mycket bättre än jag hade förväntat mig. Alex Shulman förmår förmedla känslor och samtidigt sätta dem i ett sammanhang, vilket gör Bränn alla mina brev till en form av tidsdokument.

Berättelsen handlar om tre i svensk nutidshistoria mycket kända personer – Sven Stolpe, Karin Stolpe och Olof Lagercrantz. Ingen av dem är längre i livet. Bränn alla mina brev verkat ha baserats mycket på brev och dagböcker från dessa tre personer, vilket jag inser först efter ett tag. Samtidigt har Alex Schulman tagit ut svängarna en del vad gäller de tre huvudpersonerna, vilket för mig är tudelat. Å ena sidan så gör det berättelsen bättre och mer lättläst, å andra sidan så gillar jag inte när man tillskriver verkliga personer känslor. Det är en stark och sorglig passionerad kärlekshistoria, och några riktigt tragiska livsöden men jag funderar över de demoniska egenskaper som Sven Stople tillskrivs. Jag tycker mycket om Karin Stolpe och hade gärna sett att hon förmått att välja efter sitt hjärta. Samtidigt gör hennes val inte henne mindre stark.

Jag förstår inte riktigt den drivkraft till att skriva den här berättelsen som Alex Schulman lyfter i början. På vilket sätt hjälper det här honom att hantera sitt temprament? Att ens föräldrars beteenden har stor påverkan på barnen är förstås sant, men hur går man vidare efter att man konstaterat det? Och var befinner sig Alex mamma i det här? Jag undrar också hur den här berättelsen återges i den Lagerkrantzka familjen. I Bränn alla mina brev framställs det som om det handlar om en kärlek för livet, men Olof Lagercrantz gifte sig ganska snart efter detta, 1939.

Bränn alla mina brev utspelar sig till relativt stor del i Sigtuna, vid Sigtunastiftelsen. Jag var där på ett internat i somras och gick runt i omgivningarna, vilket jag tror är ett av skälen till att jag inte har några problem att se berättelsen i ”bilder”.

Jag har fått ett helt annat intryck av Alex Schulmans skrivande och är nu mer benägen att läsa mer av honom.

Omdöme: Vackert och tragiskt om kärlek, ägandeskap och ensamhet.
Betyg: 4+

Bloggat om boken har Johannas deckarhörna, Enligt O, och dagarna går, Romeo and Juliet och Olivias deckarhylla

Mer om boken kan du läsa här eller här
Förlag: Bookmark
Sidor: 274
Betyg på Goodreads: 3,66 baserat på 74 betyg
Hur jag fick tag på den: Recensionsexemplar från förlaget
Utläst 29 december 2018.