Blodlokan av Louise Boije av Gennäs

Från förlagets hemsida: Efter att Saras pappa dör i en mystisk eldsvåda flyttar hon från Örebro till Stockholm för att starta ett nytt liv. Till en början går allt nästan för bra: kaféjobbet byts mot en anställning på pr-byrå och det torftiga rummet i förorten ersätts av en lyxig lägenhet på Östermalm. Men snart utsätts hon för märkliga och obehagliga händelser, och hotet mot Sara och hennes familj känns alltmer påtagligt. Det blir uppenbart att någon tror att hon har den avgörande nyckeln till något viktigt – men vem? Och till vad?

Blodlokan av Louise Boije av Gennäs kom ut 16 januari 2018. Louise Boije av Gennäs är en svensk författare, journalist och dramatiker. Hon debuterade 1991 med Ta vad man vill ha och har kommit ut med tolv böcker. Blodlokan är hennes elfte bok och den första i Motståndstrilogin.

Ibland provar man att läsa något av en författare och det funkar inte alls. Så var det med Louise Boije av Gennäs. Jag provade att läsa Högre än alla himlar, och insåg väldigt snabbt att det inte var en bok för mig. När Blodlokan kom ut och ”blev en snackis” så var jag därför inte så särskilt lockad. Men ju fler av de som brukar gilla samma typ av böcker som jag berättade om den, desto mer nyfiken blev jag. Så jag önskade mig den i julklapp och fick den också.

Blodlokan är en väldigt bra och spännande bladvändare. Louise Boije av Gennäs har fått ihop en historia som väcker intresse och har högt tempo. Som thrillerdebut så håller den mycket hög klass! Den är välskriven och lättläst. De flesta bitar handlar om Sara och det är i jag-form. Jag brukar ha svårt för det, men här känns det helt rätt. Ibland så kommer det stycken i kursiv form med en annan berättare, och ibland får läsaren ta del av det underlag som Saras pappa samlat på sig. Det är autentiska artiklar från olika tidningar, och Louise Boije av Gennäs lyckas verkligen få fram känslan av konspiration och något mycket obehagligt. Historierna som urklippen berättar är välkända för mig (kanske för att jag är rätt ålder?) men ändå får jag känslan av att här finns mer som inte skrivs ut. Väldigt intressant!

Karaktärsteckningarna i Blodlokan är bra, men det är långt ifrån att man lär känna någon av karaktärerna. Den genomgående känslan är att man bara får lära känna en yta, och att man i den här trilogin kommer att få ändra åsikt om många av dem allt efterhand. Bitvis har jag lite svårt för Sara. Ibland är hon mer än lovligt naiv, och ibland är hon lite väl misstänksam. Man hänger inte alltid med i svängarna som läsare. Tar man ett steg tillbaka och betraktar historien så borde man reagera på det orimliga, inte bara i vad Sara upplever utan även de resurser som verkar läggas på att bygga en alternativ verklighet. Men eftersom jag dras med så fullständigt i den här berättelsen så köper jag i någon mån alltihopa. För det är ju fiktion. Eller?

Jag är verkligen glad att jag ändrade mig och gav Louise Boije af Gennäs en ny chans! Ännu gladare är jag att förlaget skickade del två, Skendöda, till mig. Den ska snart läsas.

Omdöme: Välskriven bladvändare om konspirationer, vänskap och hugg i ryggen.
Betyg: 4+

Bloggat om boken har Johannas deckarhörna, Boklysten, Crimegarden, C R M Nilsson, Just nu just här, Fru Es böcker, Zellys bokblogg, Nilmas bokhylla och hyllan

Mer om boken kan du läsa här eller här
Förlag: Bookmark
Sidor: 443
Betyg på Goodreads: 3,52 baserat på 225 betyg
Hur jag fick tag på den: Ny julklapp från maken
Utläst 4 januari 2019.